Annons

Ras i förtroendet – Putin straffas av ryssarna

Förtroendet för Vladimir Putin når bottennivåer.
Förtroendet för Vladimir Putin når bottennivåer. Foto: Dmitry Azarov/AP

Förtroendet för Vladimir Putin har nått en historisk bottennivå i Ryssland – presidenten har aldrig fått så låga förtroendesiffror sedan han kom till makten vid millenieskiftet.

För första gången får Putin nu skulden för landets ekonomiska svårigheter, som slår hårt mot befolkningen.

Under strecket
Publicerad

Den svagare ekonomin för ryssarna att misströsta om Putin.

Foto: Mikhail Klimentyev/AP Bild 1 av 3

Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Shoigu.

Foto: Alexander Nemenov/AP Bild 2 av 3

Den dåliga ekonomin gör nu att bara 33,4 procent av ryssarna har tillit till Putin.

Foto: Mikhail Klimentyev/AP Bild 3 av 3

MOSKVA Fram till för två år sedan var taxi i Ryssland synonymt med svarttaxi. Man höll ut handen – och strax stod en kö av bilar redo. Oftast var det en rostig Lada, men inte sällan har jag hamnat i sätet på en tjusig Mercedes när privatchaufförerna passat på att tjäna lite extra medan chefen var på möte.

De senaste åren har taximarknaden revolutionerats. I dag beställs taxi från Uber eller Yandex via en app. Priset kan ses i förväg, och man kan se vart bilen befinner sig på en karta i mobilen. Resultatet har blivit en explosion av användandet av taxitjänster, vilket sänkt priserna rejält.

Uber blev räddningen när Georgij Khubulov, 33 år, miste jobbet för ett och ett halvt år sedan efter flera år som biträdande chef för en stor blomsterkedja. Flera månaders jobbjakt var resultatlös. Då började han köra taxi.

– Jag tjänar lite, men jag har inget annat val. Jag sliter med att få det att gå runt. Den ekonomiska stagnationen ser aldrig ut att ta slut. Priserna bara stiger, säger han.

Den dåliga ekonomin gör nu att bara 33,4 procent av ryssarna har tillit till Putin, enligt en ny undersökning från opinionsinstitutet VTsIOM, beställd av tidningen Vedomosti. Det är den lägsta nivån som det statliga mätningsinstitutet någon gång har mätt, en nedgång på över 30 procentenheter sedan juli 2015.

Annons
Annons

Den svagare ekonomin för ryssarna att misströsta om Putin.

Foto: Mikhail Klimentyev/AP Bild 1 av 1

I mars förra året valdes Putin om med 77 procent av rösterna. I dag skulle bara 46 procent ha röstat på honom, enligt FOM-institutet som också arbetar med opinionsmätningar.

Putins nedgång började redan i maj förra året. Experterna pekade då på att färre och färre tror på Kremls propaganda. Sedan dess har tilliten för presidenten fortsatt att sjunka.

Den svagare ekonomin för ryssarna att misströsta om Putin.
Den svagare ekonomin för ryssarna att misströsta om Putin. Foto: Mikhail Klimentyev/AP

Varför tappar ryssarna förtroendet? Putins nedgång har beror på flera orsaker, enligt ryska valforskare:

• Ryssland är inne på sitt sjätte år med nedgång eller ekonomisk stagnation, och ryssarna känner av det i form av neddragningar i utbudet inom sjukvård och skola.

• För sjätte året i rad upplever ryssarna en reell löneminskning, eftersom priserna stiger mer än vad lönerna ökar.

• Från nyår ökade momsen från 18 till 20 procent.

• Pensionsreformen som infördes för ett halvår sedan är impopulär. Pensionsåldern ska ökas från 60 till 65 år för män, och från 55 till 62 år för kvinnor.

• Många ser väldigt negativt på de många korruptionsskandalerna.

• Väljarna är trötta på den eviga konfrontationen med väst, konflikten med Ukraina och Rysslands militära engagemang i Syrien.

Precis före jul efterlyste Putin ett teknologiskt genombrott som ska bidra till ökad ekonomisk tillväxt, högre levnadsstandard och mindre fattigdom. Han har lovat att Ryssland inom loppet av några år ska bli en av världens fem största ekonomier.

Annons
Annons

Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Shoigu.

Foto: Alexander Nemenov/AP Bild 1 av 1

Hittills tyder inget på att det kan lyckas. Nyligen varnade tidigare finansminister Aleksej Kudrin att den ryska ekonomin är inne i den längsta nedgången sedan andra världskriget, och uppskattade att den ekonomiska tillväxten är låg under lång tid framöver.

Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Shoigu.
Vladimir Putin och försvarsminister Sergej Shoigu. Foto: Alexander Nemenov/AP

Det kraftiga oljeprisfallet 2014 sände ekonomin i en utförsbacke. Västs sanktioner efter att Ryssland annekterade den ukrainska halvön Krim har bidragit till att dämpa tillväxten.

Egentligen stagnerade ekonomin redan 2013, då oljepriset var över 100 dollar fatet.

Experter framhåller att det är nödvändigt att genomföra djupgående reformer om man ska få fart på ekonomin. Få tror dock att det sker. Ryssland har ett statskapitalistiskt system där staten äger en allt större andel av ekonomin, och en liten grupp affärsmän blir förmögna genom att myndigheterna ger dem särskilda fördelar, säger Andrej Kolesnikov från Carnegie-centret i Moskva.

– ­­Kreml köper sig lojalitet genom att släppa till dem som är lojala, och varken Putin eller oligarkerna vill ändra på det systemet. Mest sannolikt är att vi har stagnation lång tid framöver, säger han.

Ryssland har ingått ett avtal med OPEC, organisationen för oljeexporterande länder, för att minska oljeproduktionen för att få upp priserna. Förra månaden enades Ryssland och Saudiarabien om nya nedskärningar, och det har bidragit till att priset ökat betydligt de senaste veckorna.

Annons
Annons

Ändå är den ekonomiska tillväxten i Ryssland låg.

– Ökat oljepris har inte längre någon inverkan på tillväxt eller efterfrågan, och dessvärre leder det bara till ett ökat kapitalflöde, sa tidigare finansminister Aleksej Kudrin, till nyhetsbyrån Bloomberg.

Orsaken är att stor osäkerhet inför framtiden – inte minst på grund av Västs sanktioner – gör att företagen inte använder överskottet till att investera i Ryssland.

OPEC-avtalet har även inneburit ett högre bensinpris.

– Högre bensinpris är en viktig anledning till varför Putin blivit mindre populär. I synnerhet var det en kraftig ökning i juni förra året, då presidentens stöd började falla, påpekar Kolesnikov.

I januari ökade bensinpriset igen på leverantörsnivå, men på bensinstationerna var det ingen ändring. Anledningen är att ryska myndigheter har gett bensinföretagen order om att frysa priserna fram till april. Tilltaget har blivit kritiserat för att vara en metod från den sovjetiska planekonomin, men flera analytiker menar att det är förnuftig socialpolitik.

– Bensinpriset betyder mycket för familjeekonomin för många. Åtskilliga ryssar spär på intäkterna genom att köra taxi, eller så är det familjens enda inkomst, säger Kolesnikov.

Även om bensinpriserna stått stilla ökade priserna kraftigt på många viktiga matvaror den här månaden. Flera bedömare framhåller att Putin inte längre är immun mot kritik. Tidigare har han fått äran för att ha byggt upp Ryssland som en stormakt. Samtidigt har regeringsmedlemmar och andra politiker på en lägre nivå fått skulden för ekonomin.

En undersökning från Levada-centret visade emellertid att 61 procent av ryssarna nu menar att Putin har huvudansvaret för landets problem, den högsta nivå som någonsin är uppmätt.

Annons
Annons

Den dåliga ekonomin gör nu att bara 33,4 procent av ryssarna har tillit till Putin.

Foto: Mikhail Klimentyev/AP Bild 1 av 1

– Kritiken som tidigare riktades mot regeringen, riktas nu mot presidenten, säger analytikern Nikolaj Petrov till tidningen Vedomosti.

Lev Gudkov, chef för det erkända Levada-institutet, pekar på att stödet för Putin föll lika mycket i december 2011. Den gången demonstrerade hundratusentals mot valfusk.

Den dåliga ekonomin gör nu att bara 33,4 procent av ryssarna har tillit till Putin.
Den dåliga ekonomin gör nu att bara 33,4 procent av ryssarna har tillit till Putin. Foto: Mikhail Klimentyev/AP

Bottennivån nåddes i november 2013, men precis efter sköt presidentens popularitet i höjden. I mars 2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim. Fram till maj förra året var stödet för Putin väldigt högt.

– Krim-effekten gjorde honom väldigt populär, men den effekten är nu använd. Ett flertal av ryssarna menar nu att myndigheten ska jobba för att förbättra vanliga människors liv och att det är viktigare än militära operationer i utlandet, konfrontationen med Väst och målet om att återetablera Ryssland som en stormakt, menar Gudkov.

Både han och de andra valforskarna tror därför att ett nytt utlandsäventyr inte kommer ge en positiv effekt för Putins förtroende.

Det är som att pissa i byxorna.

Förändringarna inom taximarknaden har lett till lägre priser och bättre service, och i Moskva är det många som tar taxi i stället för tunnelbanan. Enligt en undersökning från lokala myndigheter i huvudstaden stod svarttaxis för 80 procent av marknaden 2012. I dag finns det knappt några kvar.

Annons
Annons

Chaufförerna jobbar hårt för att skrapa ihop en liten intäkt. I fjol körde en kirgisk chaufför körde upp på en trottoar och träffade flera fotgängare. Först trodde man att det var terrorism, men det visade sig att han hade jobbat i 20 timmar i sträck. Han var så trött att han hade tryck på gaspedalen i stället för på bromsen.

Förresten: skriv att jag röstade på Putin!

Georgij Khubulov jobbar 14 timmar om dygnet för att tjäna tillräckligt med pengar. I perioder har han kört 18 timmar om dygnet och sovit i bilen. Bensinpriset spelar stor roll för vad han får kvar, men han tycker ändå inte om Putins tilltag med att hindra prisökningen.

– Det är som att pissa i byxorna. När fastprisperioden är över kommer priserna öka ännu mer på grund av att företagen vill ta igen det de förlorade, säger han.

Han har lite till övers för myndigheter generellt, men är ändå skeptisk när han får en specifik fråga om Putin.

– Jag har inte lust att ha någon åsikt om det. Förresten: skriv att jag röstade på Putin! Vi har ju ingen annan att rösta på.

Per Kristian Aale

Texten är ursprungligen publicerad i Aftenposten. Översättning: Kristin Westesson

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons