”Det känns oerhört förtroendefullt att få en sådan här uppgift, och i en stad med det här kulturutbudet”, säger nya kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C).
”Det känns oerhört förtroendefullt att få en sådan här uppgift, och i en stad med det här kulturutbudet”, säger nya kulturborgarrådet Jonas Naddebo (C). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Råttdödaren som blev kulturpolitiker – hur då?

Han drev kravet på en effektiv råttpolitik. Nu är han ansvarig för Stockholms kulturpolitik.

– Jag vill bryta gränsen mellan finkultur och breddkultur, säger Jonas Naddebo som med uttalanden och besparingskrav på 45 miljoner skapat oro i Stockholms kulturvärld.

Publicerad

Jonas Naddebo har samlat ihop veckans diskade lunchlådor i en NK-påse.

Det är fredagseftermiddag i Stockholms stadshus. Naddebos rymliga arbetsrum känns lite tomt. Stockholms nya kulturborgarråd har inte hunnit hänga upp tavlor. I den bruna bokhyllan finns inte mycket mer än några ex av den kommunala budgeten för 2019.

Hans pressekreterare bär NK-påsen med plastburkar i olika färger ut i kylan. Jonas Naddebo upptäcker att han glömt cykelnyckeln, och skyndar tillbaka in i tegelborgen.

Jag blev ju anklagad för att vara nyliberal när jag tillträdde.

När det nya grönblåa styret tog plats i Stockholms stadshus var det många kulturintresserade som googlade Naddebos namn. Varför hade just han blivit kulturborgarråd? Googlingen gav inga ledtrådar.

Centerpartisten från Vasastan var mest känd för sina krav på en offensiv råttpolitik. Naddebo har kallat sig ”Råttmannen” och drivit förslaget om att placera råttgiljotiner i stadens fastigheter för att sedan förvandla gnagarna till biobränsle.

Nu sitter han på ett av kultursveriges viktigaste jobb, ansvarig för institutioner som Liljevalchs konsthall och Kulturhuset Stadsteatern, med Nordens största teater.

Han har dessutom blivit ett av de mest uppmärksammade borgarråden i Stockholms styre.

– Jag blev ju anklagad för att vara nyliberal när jag tillträdde, säger Jonas Naddebo som efter sina uttalanden om privatiserade bibliotek, sponsring och mecenater stämplades som nyliberal.

– Men jag upplever själv att om det finns någon i Centerpartiet som inte är det så är det jag.

En nyliberal kulturpolitiker står för en marknads- och lönsamhetsfokuserad inriktning. Jonas Naddebo är centerpartist och liberal, förklarar han.

Annons

I flera bemärkelser är han grön. Ny som heltidspolitiker och ny som kulturpolitiker. Fortfarande talar han som om han jobbade på Skanska, där han arbetat med social hållbarhet.

– På Skanska är vi både entreprenadföretag och egenutvecklare, så vi köper ju mark och bygger stora områden, säger han och konstaterar att det ger stora möjligheter att påverka framtidens städer.

Han ser lite generad ut över påpekandet att han låter som en ambassadör för Skanska. Han tog tjänstledigt när han utsågs till borgarråd, och nu är han heltidspolitiker.

– Det känns oerhört förtroendefullt att få en sådan här uppgift, och i en stad med det här kulturutbudet.

 ”Jag älskar gatukonst. De här häftiga fasaderna som målas, det är oftast det första jag försöker titta på när jag kommer till andra städer”, säger Jonas Naddebo
”Jag älskar gatukonst. De här häftiga fasaderna som målas, det är oftast det första jag försöker titta på när jag kommer till andra städer”, säger Jonas Naddebo Foto: Lars Pehrson

Jonas Naddebo leder cykeln mot Sergels torg. Här ligger Kulturhuset Stadsteatern, kulturkomplexet där Naddebos tillträde snabbt rörde upp oroliga känslor.

Annons

Vi kommer mitt i flyttstöket inför stambyte och evakuering. Delar av verksamheten ska flytta in i en butikslokal vid Plattan som just nu är en byggarbetsplats. Jonas Naddebo drar vant på sig hjälm och gul väst och kliver in i lokalen bland flyttkartonger och halvtomma hyllor.

Vi sätter oss i Celsingrummet i Kulturhuset. Utanför fönstren mörknar det på Benny Fredrikssons torg, platsen som uppkallats efter den förre vd:n som begick självmord i mars.

Jonas Naddebo har varit här mycket. Som barn, i en by utanför Fagersta, drömde han om att bli skådespelare. 2002 blev han stockholmare. Det kommunala kulturutbud han framför allt tagit del av har varit Stadsteaterns uppsättningar.

– Alltså jag älskar ju musikaler, säger han med eftertryck och tillägger att han nog sett varenda musikal som satts upp på Stadsteatern sedan han flyttade till Stockholm.

Precis som vi behöver skolor och omsorg så behöver vi ett levande kulturliv.

Centerpartiet har aldrig tidigare fått kulturborgarrådsposten; det uppdraget brukar gå till Socialdemokraterna eller Liberalerna. Men Centern gjorde ett rekordval i kommunen och knep för första gången två borgarrådsposter.

Annons

Jonas Naddebo säger att han länge haft en dröm om att bli just kulturborgarråd. Efter att drömmen blev verklighet har han bland besökt bibliotek och träffat konstnärer som riskerar att stå utan ateljéer i gentrifieringens Stockholm.

Han har också invigt bronsskulpturen ”Theo”, föreställande en pudel, till trumpetfanfarer. Själv tvingades hans snabbt pudla efter att han talat om privatiserade bibliotek; en centerpartistisk idé utan stöd hos övriga partier i den styrande koalitionen.

När han avtäckte hundskulpturen passade han på att sjunga ”Vad tar ni för valpen där i fönstret”. Jonas Naddebo har sångröst och en förkärlek för schlagers. Han utstrålar entusiasm över sitt nya uppdrag; han har inga problem att förklara varför kultur ska stödjas med skattemedel.

– Precis som vi behöver skolor och omsorg så behöver vi ett levande kulturliv, säger han och tillägger att vi behöver kulturen och kulturens rum för reflektion.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Men hans idéer om att kommunala Kulturhuset Stadsteatern ska klara sig med mindre offentliga medel har väckt starka reaktioner. Jonas Naddebo har varit tydlig med att han vill att verksamheten ”ska kunna stå mer på egna ben”.

– Det är ju en långsiktig vision. Det är inte något som ska ske så här, säger han och knäpper med fingrarna.

Enligt borgarrådet handlar det om frihet. Kulturhuset Stadsteatern har redan en unikt hög självförsörjningsgrad bland svenska kulturinstitutioner. Om beroendet av offentliga medel kan minska ytterligare, genom exempelvis samarbete med näringslivet, så ökar också frihetsgraden, menar han.

Jag tycker det är viktigt att vi får ut så mycket kultur som möjligt för de resurser vi satsar

Har den tidigare, rödgröna majoriteten lagt för mycket pengar på kultur?

– Nej det skulle jag inte vilja säga. Stockholm ska satsa och ha ett bra kulturliv.

Men ändå drar ni ner?

– Ja, en liten minskning är det såklart.

Hur kan du motivera det när du säger att det är viktigt att satsa på kulturen?

– Jag tycker det är viktigt att vi får ut så mycket kultur som möjligt för de resurser vi satsar, säger Jonas Naddebo. Han talar om att minska på byråkratin och hitta smartare lokallösningar – kanske genom att ha skolbibliotek och folkbibliotek i samma lokaler – för att pressa kostnader.

Annons

Kulturbudgeten från det grönblåa styret innebär besparingar på 15,5 miljoner. Dessutom blir det ingen uppräkning för ökade löner och kostnader.

Efter intervjun står det klart att det verkliga sparkravet blir 45 miljoner kronor, enligt kulturförvaltningens beräkningar. 2020 beräknar förvaltningen att ytterligare 52 miljoner måste sparas. Det kan bland annat bli personalneddragningar och större klasser i Kulturskolan, alltså fler elever per lärare.

Foto: Lars Pehrson

I Helsingfors invigdes nyligen ett nytt stort huvudbibliotek. Den sortens kommunala kultursatsningar har stockholmarna inte sett på länge, och inget talar för att de kommer de närmaste åren heller.

I en debattartikel nyligen skrev du att det ska bli slut på ”vänsterns prestigeprojekt för våra skattepengar”. Vilka prestigeprojekt syftar du på?

Annons

– När vi gav det här budgetuppdraget så har vi färre pekpinnar från politiken, säger Jonas Naddebo och tar Kulturhuset Stadsteaterns nya ägardirektiv som exempel. Han säger att det nya politiska styret skrivit ett ägardirektiv med färre punkter.

Pekpinnar är en sak. Men du skriver ju att vänstermajoriteten ägnat sig åt prestigeprojekt?

– Jag tycker inte alltid att man har utgått från de behov som finns, utan kanske mer ideologiska idéer om vad det är för någonting som ska vara ledande.

Foto: Lars Pehrson

Naddebo anklagar sina politiska motståndare för att ha lagt pengar på prestigeprojekt. De anklagar honom för kulturskymning. Samtidigt har Stockholms stads satsningar på kultur minskat rejält under den senaste tioårsperioden – en utveckling som pågått under både vänster- och högerstyre. 2008 la Stockholm 1 217 kronor per capita på kultur. 2017 var motsvarande siffra 1 019 kronor, enligt siffror från myndigheten Kulturanalys.

Annons

I 2019 års budget försvinner bland annat särskilda resurser till Stockholm konst för muralmålningar. Jonas Naddebo säger att det inte betyder att den nya majoriteten ogillar sådant.

– Jag älskar gatukonst. De här häftiga fasaderna som målas, det är oftast det första jag försöker titta på när jag kommer till andra städer, säger Jonas Naddebo som inte bara är kulturborgarråd utan också stadsmiljöborgarråd. Men hans ansvar för stadsmiljön har hamnat i skuggan av debatten om hans kulturpolitik.

På Twitter har han tidigare förklarat att Centerns Yes in my backyard-politik börjat få fäste. Yimby är också namnet på ett nätverk som ofta för fram bygg- och fastighetsbranschens uppfattningar.

Foto: Lars Pehrson

Säger du ja eller nej till Yimby?

Annons

– Det blir lite förenklat, säger han och förklarar att han vill leva i en stad som utvecklas, men utan att ge något tydligt svar på frågan.

Han verkar inte heller så intresserad av att fördjupa sig i poängerna med privatiserade bibliotek. "Ska vi inte blicka framåt?", inflikar pressekreteraren Vendela Rundberg när frågan kommer upp.

Bibliotek engagerar. När Naddebo i en av sina första intervjuer som borgarråd talade om privatiseringar hamnade han i motvind på både kultursidor och insändarsidor.

Vi blickar framåt. Jonas Naddebo tror att det kombinerade ansvaret för kultur och stadsmiljö ska göra det möjligt att få in kulturen och dess behov tidigare i stadsplaneringen.

Det är inte bara skolor som saknas i det nya Stockholm. Det saknas också byggnader för kultur och ett strategiskt tänkande kring kulturens roll i en växande stad. Kulturutövare trängs undan när hus rivs och ateljéer och verksamhetslokaler försvinner för att lämna plats åt dyra bostäder.

Vad hoppas du kunna uträtta?

– Min vision är att göra kulturen till en viktig del av stadsutvecklingen, så att vi inte står där efteråt och säger att ”oj nu har vi byggt en hel stadsdel och nu måste vi komplettera med kultur”.

”Jag älskar gatukonst. De här häftiga fasaderna som målas, det är oftast det första jag försöker titta på när jag kommer till andra städer”, säger Jonas Naddebo

Foto: Lars Pehrson Bild 1 av 5
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 5
Foto: Lars Pehrson Bild 3 av 5
Foto: Lars Pehrson Bild 4 av 5
Foto: Lars Pehrson Bild 5 av 5