Foto: TT

Sverige halkar efter när gäller hbtq-rättigheter

Hbtq-rättigheter i Europa dras tillbaka för första gången på tio år, samtidigt som Sverige halkar efter grannländerna. Står människors nyvunna rättigheter på spel i en europeisk backlash? Och vad vill riksdagspartierna göra för att vända utvecklingen?

Uppdaterad
Publicerad

Medborgarplatsen i Stockholm. Blå-vit-rosa transflaggor och politiska plakat höjs i sommarluften. Över 150 personer skanderar i takt på kullerstenstorget.

– Min kropp, mina val, vi behöver en ny lag.

Människor har samlats för att kräva en ny könstillhörighetslag – som förenklar processen att byta juridiskt kön. År 1972 var Sverige det första landet i världen att anta en lag som gjorde det möjligt att göra just det.

1/3

Demonstration för en ny könstillhörighetslag.

Foto: Emma-Sofia Olsson
2/3

Under demonstrationen på Medborgarplatsen.

Foto: Emma-Sofia Olsson
3/3

Eli Eriksson, 19, Jonathan Johansson, 22, Emile L-H, 22 och Max Schildt, 24, på Medborgarplatsen.

Foto: Emma-Sofia Olsson

De som nu samlats på torget menar att den svenska lagen är daterad, och att andra länder gått om ett eftersläntrande Sverige.

– Det gynnar alla att byråkratin kring juridiska kön blir enklare. Andra länder har det så. Det är uppenbarligen inget svårt att få till, säger 19-åriga Eli Eriksson, som har stor transflagga över axlarna likt en mantel.

Runt om i Europa har lagar som tidigare funnits till för hbtq-personer försvunnit. Bulgarien har dragit tillbaka transpersoners möjlighet att ändra namn och kön i officiella dokument. Polen ger inte längre tillgång till assisterad befruktning för ensamstående kvinnor.

Serbien och Kosovo valde att inte förnya sina handlingsplaner på området. Ungern och Turkiet misslyckas med att upprätthålla grundläggande rättigheter, enligt en ny rapport.

För första gången sedan mätningarna startade för tio år sedan har hbtq-personers rättigheter i Europa backat – i stället för att gå framåt. Det säger organisationen ILGA Europes i sin senaste undersökning där den juridiska och sociala situationen för hbtq-personer i 49 länder granskats.

Sverige halkar också efter både Danmark, Norge och Finland när det gäller hbtq-rättigheter, och har de senaste åren tappat flera placeringar. Något som har flera orsaker, enligt Alexandra Ward Slotte, engagerad i den svenska priderörelsen och inom partipolitiken.

Annons

– Det handlar inte så mycket om att Sverige blivit sämre, utan att andra länder gått om oss. Det handlar också mycket om hur man mäter. Sverige får minuspoäng för att vi är dåliga på att skydda hbtq-flyktingar, inte har ett tredje juridiskt kön och att det tar för lång tid att byta juridiskt kön, säger hon.

24-åriga Alexandra Ward Slotte har just anlänt med tåget till Stockholm för att vara med under prideveckan. I Stenungsund är hon bland annat aktiv inom West pride men även i Moderaterna – där hon som enda transperson vill driva partiets hbtq-politik framåt. Att ta sig dit har inte varit en enkel resa.

Alexandra Ward Slotte (M) har ännu inte fått igenom ändringen av sitt juridiska kön.
Alexandra Ward Slotte (M) har ännu inte fått igenom ändringen av sitt juridiska kön. Foto: Emma-Sofia Olsson / Svenska Dagbladet

Första gången hon hörde talas om begreppet transperson var när hon som barn bläddrade i lokaltidningen och läste om Kim som genomgick en könskorrigering.

Annons

– Det var första gången jag förstod att transpersoner existerar, att könsdysfori är något man kan göra något åt. Jag bar på känslan att jag inte kände mig hemma i min kropp och mådde dåligt över hur jag såg ut. Men tills då hade jag aldrig riktigt kunna sätta fingret på vad det var, säger hon.

Alexandra minns att hon var deprimerad och aldrig riktigt passade in i killgänget som spelade fotboll på rasterna. Som värst var det att gå igenom puberteten. Hon lämnade västkusten för studier efter gymnasiet, men återvände senare tillbaka till Stenungsund.

1/4

För första gången sedan mätningarna startade för tio år sedan har hbtq-personers rättigheter i Europa backat – i stället för att gå framåt.

Foto: Emma-Sofia Olsson
2/4

Under demonstrationen på Medborgarplatsen i Stockholm.

Foto: Emma-Sofia Olsson
3/4

Hatbrott med transfobiska motiv ökar enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.

Foto: Emma-Sofia Olsson
4/4

Sverige halkar också efter både Danmark, Norge och Finland när det gäller hbtq-rättigheter, och har de senaste åren tappat flera placeringar.

Foto: Emma-Sofia Olsson

Omgivningen har inte alla gånger accepterat hennes riktiga jag. Vänner började distansera sig, och föräldrarna hade svårt att förstå.

– Men mina föräldrar är mycket mer accepterande i dag, även om det har tagit tid. Jag är väldigt glad över att kunna säga att min mamma för första gången gått i en prideparad i år, säger Alexandra Ward Slotte.

Som hbtq-person håller hon inte alltid med alla i sitt parti – men hon vill ändå vara med och driva på hbtq-politiken i Moderaterna, och i samhället i stort.

Annons

Alexandra tror att en nationalistisk och konservativ rörelse ligger bakom utvecklingen i flera europeiska länder. I dag tänker hon igenom sina resmål innan hon åker utomlands.

– Jag själv har varit i Polen innan den här ordentliga högersvängen. Som hbtq-person funderar man ett extra varv innan man väljer att åka dit. Om vänner frågar om man vill åka Polenfärjan en vecka ska man inte behöva tacka nej av rädsla för trakasserier, säger hon.

Över 150 personer har samlats på kullerstenstorget.
Över 150 personer har samlats på kullerstenstorget. Foto: Emma-Sofia Olsson

När det gäller den svenska hatbrottsstatistiken syns en stadig minskning när det gäller hatbrott med sexuell läggning som motiv. Däremot ökar hatbrott med transfobiska motiv, enligt statistiken från Brottsförebyggande rådet.

– Det handlar nog mycket om att transpersoner fått utrymme i media. Vi syns mer. Personer med väldigt konservativa värderingar och nazistiska värderingar känner sig hotade. Men vi har ju inte blivit fler transpersoner, vi är otroligt få. Några tusen personer, säger Alexandra.

Annons

För att Sverige ska sluta halka efter grannländerna vill hon se en rad förändringar, även om de går emot det egna partiet.

– Vi behöver definitivt en ny könstillhörighetslag. Ett tredje juridiskt kön. Personer som attackerar och diskriminerar hbtq-personer måste straffas för det även i Europa. Och att det ska bli lättare för alla hbtq-personer att adoptera barn, säger hon.

Så vad vill de politiska partierna i Sverige göra för att stärka hbtq-personers rättigheter? SvD har genom en enkät bland annat ställt just den frågan till alla riksdagspartier.

Utanför Pride House 2019.
Utanför Pride House 2019. Foto: Emma-Sofia Olsson

• Sverigedemokraterna skriver att samhället måste bekämpa hedersförtryck och islamisering som enligt partiet drabbar hbtq-personer.

• Det klassiska högerblocket med Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lyfter bland annat fram att de vill tillåta surrogatmödraskap i Sverige och korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.

Annons

• Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill till exempel öka kunskapen om hbtq-personer inom vård och skola och ha en moderniserad könstillhörighetslag.

På Medborgarplatsen har en 12-årig tjej tagit mikrofonen och reser sig på en bänk framför demonstranterna. Hon säger sitt namn: Ellice.

– Jag har valt namnet själv och det finns i mitt pass. Men bokstaven för kön är fortfarande fel. Många frågar om jag egentligen är en pojke. Jag svarar: nej, jag är egentligen en tjej. Sedan följer förklaringen att jag är en transtjej. Jag har inget emot att säga att jag är trans, jag är faktiskt stolt över det. Men någon gång vill jag bara få vara en helt vanlig tjej.

Starka applåder och hejarop för 12-åriga Ellice under hennes tal.
Starka applåder och hejarop för 12-åriga Ellice under hennes tal. Foto: Emma-Sofia Olsson

Medan kompisarna oroar sig för acne, mens och vem de ska umgås med efter skolan oroar hon sig för vilket omklädningsrum hon ska välja. Och i vilka situationer hon ska våga vara öppen med vem hon är – och kanske riskera mobbning.

– Jag önskar att könsnormer inte fanns. Jag önskar att Sverige kom ikapp andra länder med en ny könstillhörighetslag. Eller det är inte en önskan. Det är ett krav. Gör det inte svårare för mig som faktiskt vet. Jag vet vem jag är, jag är Ellice.

Demonstration för en ny könstillhörighetslag.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 1 av 11

Under demonstrationen på Medborgarplatsen.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 2 av 11

Eli Eriksson, 19, Jonathan Johansson, 22, Emile L-H, 22 och Max Schildt, 24, på Medborgarplatsen.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 3 av 11

Alexandra Ward Slotte (M) har ännu inte fått igenom ändringen av sitt juridiska kön.

Foto: Emma-Sofia Olsson / Svenska DagbladetBild 4 av 11

För första gången sedan mätningarna startade för tio år sedan har hbtq-personers rättigheter i Europa backat – i stället för att gå framåt.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 5 av 11

Under demonstrationen på Medborgarplatsen i Stockholm.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 6 av 11

Hatbrott med transfobiska motiv ökar enligt statistik från Brottsförebyggande rådet.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 7 av 11

Sverige halkar också efter både Danmark, Norge och Finland när det gäller hbtq-rättigheter, och har de senaste åren tappat flera placeringar.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 8 av 11

Över 150 personer har samlats på kullerstenstorget.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 9 av 11

Utanför Pride House 2019.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 10 av 11

Starka applåder och hejarop för 12-åriga Ellice under hennes tal.

Foto: Emma-Sofia OlssonBild 11 av 11