Annons

Strejken som satte fart på Bildts karriär

Foto: TT

Pilotstrejken på SAS drabbade hundratusentals resenärer och kostade flygbolaget hundratals miljoner. Men det är långt ifrån den största strejken vi sett i Sverige.

Här är 10 strejker som lett till allt från råttinvasion till terrordåd.

Under strecket
Publicerad
Foto: Johan Nilsson/TT Bild 1 av 1

1 / 10

Hamnarbetarna kunde lamslagit svensk industri

Foto: Johan Nilsson/TT

Datum: Till och från 1 januari 2016 – 5 mars 2019

Vad handlade konflikten om?

Hamnarbetarna i Sverige organiseras i två olika fackförbund: det LO-anslutna Transport och det fristående Hamnarbetarförbundet, som 1972 bildades som en utbrytning ur Transport.

Hamnarbetarförbundet har varit kända för att inte vara rädda för att ta till konflikt, eftersom de inte haft kollektivavtal med arbetsgivaren. Det innebär att de inte har haft fredsplikt.

Den senaste stora konflikten skedde i Göteborg, mellan cirka 250 hamnarbetare i lokalavdelningen Hamnfyran och arbetsgivaren APM Terminals. Hamnfyran ville ha ett eget kollektivavtal – medan APM inte ville förhandla med dem utan med Transport. Konflikten pågick till och från under tre år, och slutade med att Hamnarbetarförbundet för första gången fick teckna ett eget kollektivavtal.

Annons
Annons
Foto: Jonas Ekströmer/TTBild 1 av 1

2 / 10

Vilda sopstrejken skapade råttinvasion

Foto: Jonas Ekströmer/TT

Datum: 5 juli – 18 juli 2017

Vad handlade konflikten om?

Ett 50-tal sophämtare i Stockholm gick ut i en vild strejk i protest mot arbetsgivaren. Det handlade om två frågor. Den första var lönen, där arbetsgivaren ville förändra bonusvillkoren, vilket i praktiken hade inneburit en lönesänkning för sophämtarna.

Den andra handlade om nycklarna, där Stockholm vatten och avfall krävde att nycklarna skulle märkas upp och kategoriseras. Sophämtarna hävdade att det skulle göra dem mer utbytbara.

Ett sextiotal sophämtare sade upp sig under konflikten, och Arbetsdomstolen (AD) krävde att de skulle återgå i tjänst. Flera sjukskrev sig dock. 2018 kom AD med beskedet att strejken var olovlig, och att deltagarna skulle betala skadestånd.

När soporna inte hämtades kom över 17 000 klagomål in till Stockholms stad. Flera personer vittnade om sopberg på gatorna som drog till sig råttor.

Annons
Annons

Konfliktkassans storlek gör att strejken kan hålla på hela sommaren, resonerade Kommunal i SvD 2013. Men så blev det alltså inte.

Bild 1 av 1

3 / 10

Busstriden fick Sverige att stanna

Konfliktkassans storlek gör att strejken kan hålla på hela sommaren, resonerade Kommunal i SvD 2013. Men så blev det alltså inte.
Konfliktkassans storlek gör att strejken kan hålla på hela sommaren, resonerade Kommunal i SvD 2013. Men så blev det alltså inte.

Datum: 19 – 27 juni 2013

Vad handlade konflikten om?

Fackförbundet Kommunal krävde tryggare anställningsvillkor för förarna när busstrafiken bytte entreprenör, förändring i rasttider och dygnsvila, samt ett nytt lönemål. Men arbetsgivarorganisationen Bussarbetsgivarna godtog inte fackets krav.

Först strejkade personal i kollektivtrafiken i Stockholm, Södertälje och Umeå. Några dagar av fruktlösa samtal senare utökades strejken till bland annat Halmstad, Västerås, Norrköping, Gävle och Östersund, vilket fick både bussar och spårvagnar att sluta gå.

På kvällen den 27 juni kom fack och arbetsgivare överens om lönemålet och om att inrätta en ny nämnd för frågor relaterade till entreprenörsbyten. Strejken tog då slut och bussarna började rulla igen.

”Vi kan strejka hela sommaren” – läs intervjun med Kommunal från 20 juni 2013 i SvD:s arkiv (premium).

Annons
Annons

Hotell och restauranganställdas förbund, HRF utövade blockad mot restaurangen Wild'n fresh i Linnestadens saluhall, eftersom salladsbaren vägrar skriva på kollektivavtal. Bilden: Sofia Appelgren som driver Wild’n Fresh.

Foto: Björn Larsson Rosvall /TTBild 1 av 1

4 / 10

Salladsbaren skapade politisk storkonflikt

Hotell och restauranganställdas förbund, HRF  utövade blockad mot restaurangen Wild'n fresh i Linnestadens saluhall, eftersom salladsbaren vägrar skriva på kollektivavtal. Bilden: Sofia Appelgren som driver Wild’n Fresh.
Hotell och restauranganställdas förbund, HRF utövade blockad mot restaurangen Wild'n fresh i Linnestadens saluhall, eftersom salladsbaren vägrar skriva på kollektivavtal. Bilden: Sofia Appelgren som driver Wild’n Fresh. Foto: Björn Larsson Rosvall /TT

Datum: 5 december 2006 – 30 mars 2007

Vad handlade konflikten om?

Den nyöppnade salladsbaren Wild ’n Fresh i Göteborg ville inte teckna kollektivavtal med sina anställda. Det sågs inte på med blida ögon av Hotell- och Restaurangfacket, som satte restaurangen i blockad. Varje dag stod personer från facket utanför salladsbaren och delade ut flygblad.

Huruvida villkoren för de anställda var bättre eller sämre än kollektivavtalen går åsikterna isär om. Klart är i alla fall att ägaren efter två månaders blockad meddelade att hon skulle sälja verksamheten. Blockaden fortsatte under försäljningen, men upphörde när de nya ägarna började föra samtal med facket.

Kuriosa är att Centerpartiets nuvarande toppnamn i EU-valet Fredrik Federley, då ordförande för partiets ungdomsförbund, ville köpa salladsbaren för att fortsätta stå emot blockaden. Säljaren valde en annan köpare, och Federley startade en annan salladsbar och drev den utan kollektivavtal. Den gick senare i konkurs.

Läs om hur hotell- och restaurangfacket resonerade om konflikten i SvD:s arkiv (premium).

Annons
Annons

Matcherna i Elitserien fick ställas in när Luleås och Västerås ishallar drabbades av strejken.

Foto: Adam Ihse/TTBild 1 av 1

5 / 10

Kommunalstrejken stoppade idrotten: ”Bråk mellan strejkvakter och elitsimmare”

Matcherna i Elitserien fick ställas in när Luleås och Västerås ishallar drabbades av strejken.
Matcherna i Elitserien fick ställas in när Luleås och Västerås ishallar drabbades av strejken. Foto: Adam Ihse/TT

Datum: 28 september – 20 oktober 1995

Vad handlade konflikten om?

Fackförbundet Kommunal ville ha större lönepåslag och företrädesrätt till mer jobb för deltidsarbetande. När arbetsgivarorganisationen Svenska kommunförbundet inte mötte kravet togs drygt 16 000 medlemmar ut i strejk.

I Luleå, Västerås, Trollhättan och Helsingborg strejkade ”så gott som alla medlemmar i Kommunal. Undantaget är de som arbetar med vård och omsorg samt de anställa i räddningstjänsten”, skrev SvD den 29 september. Där uppges också att strejken blev mest kännbar på dagis och de kommunala idrottsanläggningarna.

Just idrotten drabbades hårt av strejken. I SvD går bland annat att läsa att både brottnings- och simlandslaget fick ställa in träningspass och att elitserien i ishockey inte kunde spelas. Anledningen var att de som arbetade på arenorna gått ut i strejk.

Bråk mellan strejkvakter och elitsimmare – så bevakade SvD strejken 1995 (premium).

Annons
Annons
Bild 1 av 1

6 / 10

Rekordstrejken lamslog sjukvården – en av fem arbetare gick inte till jobbet

Datum: 25 april – 12 maj 1980

Vad handlade konflikten om?

Den största strejken i Sverige efter andra världskriget skedde 1980 och berörde totalt 19 procent av arbetskraften i landet. LO ville ha högre löner men fick nej av SAF, Svenska Arbetsgivarföreningen. Det innebar att rekordstrejken var ett faktum.

SvD skrev den 25 april 1980 att alla reguljär- och charterflyg från svenska flygplatser stoppas, att Sveriges Radio fått ställa in sina sändningar och att tunnelbanan står stilla. I samma nummer av tidningen varnar Stockholms läns landsting för att sjuksköterskornas strejk kommer att leda till ”mycket stora återverkningar” – och uppmanar de med släkt eller bekanta på långvården att titta in en extra gång eftersom ”det blir glesare med personal”.

Den 12 maj gav sig SAF och gick med på LO:s krav på högre löner, vilket avslutade rekordstrejken.

Så påverkade rekordstrejken samhället – läs om det i SvD:s arkiv (premium).

Annons
Annons

Ledarna för Saco och TCO går till attack mot regeringen i SvD 1971.

Bild 1 av 1

7 / 10

Stor lockout stoppade militären – rädsla för officersstrejk

Ledarna för Saco och TCO går till attack mot regeringen i SvD 1971.
Ledarna för Saco och TCO går till attack mot regeringen i SvD 1971.

Datum: 5 februari – 15 mars 1971

Vad handlade konflikten om?

Kommunala och statliga tjänstemän – alla från lärare till tågpersonal och tandläkare – gick 1971 ut i en stor strejk för bättre löner. De båda stora akademikerfacken Saco och TCO varslade om strejk, tillsammans med statstjänstemännens riksförbund.

Snabbt stannade tågtrafiken av, vilket fick regeringen att ställa in den svenska militärens vintermanöver. Bakom beslutet låg både rädslan för en officersstrejk och de praktiska problemen som ett tågstopp skapar.

Även lärarna gick ut i strejk, och den 19 februari 1971 ställdes undervisningen in vid alla gymnasier, fackskolor och högstadier in. Hundratusentals elever stod utan lärare – men uppmanades ändå att gå i skolan som vanligt.

I början på mars vidtog regeringen flera åtgärder för att stoppa konflikten, och lyckades. Bland annat antog man en tjänstepliktslag för att tvinga de strejkande tillbaka till jobbet.

”Regeringen använder reaktionära medel för att få slut på strejken” – så rapporterade SvD 1971 (premium).

Annons
Annons

Elvrådsordförande Carl Bildt (t. v.) välkomnar rektor Walter Ekman (t. h.) tillbaka till arbetet vid gymnasieskolan Östra Real i Stockholm 7:e november 1966 efter den långa lärarstrejken som varade nästan i en månad.

Foto: Freddy Lindström/TTBild 1 av 1

8 / 10

Lärarstrejken som startade Carl Bildts karriär

Elvrådsordförande Carl Bildt (t. v.) välkomnar rektor Walter Ekman (t. h.) tillbaka till arbetet vid gymnasieskolan Östra Real i Stockholm 7:e november 1966 efter den långa lärarstrejken som varade nästan i en månad.
Elvrådsordförande Carl Bildt (t. v.) välkomnar rektor Walter Ekman (t. h.) tillbaka till arbetet vid gymnasieskolan Östra Real i Stockholm 7:e november 1966 efter den långa lärarstrejken som varade nästan i en månad. Foto: Freddy Lindström/TT

Datum: 11 oktober – 5 november 1966

Vad handlade konflikten om?

Saco engagerar statsanställda, vilket på den här tiden även omfattade lärare. Man ville att lärarna skulle ha rätt till två längre ledighet på ett halvår, en som skulle kunna tas ut mellan 40 och 50, och en mellan 50 och 60. Men förhandlingarna med arbetsgivaren strandade och lärarna på Sveriges läroverk (ungefär motsvarande dagens högstadium och gymnasium) togs ut i strejk.

Vissa lektioner på vissa skolor kunde fortfarande hållas, men annars fick ungdomarna gå till skolan utan lärare och lektioner. En av de ungdomar som anordnade lektioner i lärarnas frånvaro var Carl Bildt, som studerade vid Östra Real i Stockholm. Han var ordförande i skolans elevråd och gjorde under strejken, som 17-åring, sitt första tv-framträdande. Intervjun med honom från skolgården kan ses här.

Så gick det till när eleverna tog över undervisningen – läs allt om det i SvD:s arkiv (premium).

Annons
Annons
Foto: TTBild 1 av 1

9 / 10

Lönesänkningen ledde till skotten i Ådalen

Foto: TT

Datum: Sommaren 1930 – sommaren 1931

Vad handlade konflikten om?

Strejkbrytare är inget ord som ofta används till vardags nuförtiden, men på 30-talet gav just strejkbrytare upphov till en av svensk modern historias mest omtalade ögonblick.

Arbetarna vid en sulfatfabrik i Hälsingland hade gått ut i strejk efter en lönesänkning. Arbetsgivaren svarade med att anställa strejkbrytare, alltså andra arbetare som kom in och jobbade i stället för de strejkande arbetarna. Det här ledde till flera sympatistrejker vid andra fabriker i Norrland, som pågick under nästan ett helt år. Missnöjet bland arbetarna var stort och det skapade stora konflikter.

"Under de senaste dygnen ha på vissa ställen i Ådalen härskat ett veritabelt pöbelvälde, underblåst av kommunisternas uppviglingsarbete. Myndigheterna ha praktiskt taget stått maktlösa, och polisen har med korslagda armar sett hur de uppretade folkmassorna på det grymmaste misshandlat en del arbetsvilliga” skrev SvD den 15 maj 1931.

Den upptrappade konflikten ledde till skotten i Ådalen, där fem personer dog efter att militären öppnade eld mot demonstranter.

”Kvinnor uppträda som furier” – så skrev SvD om skotten 1931 (premium).

Annons
Annons
Bild 1 av 1

10 / 10

Hamnstrejken som ledde till terrordåd

Datum: Sommaren 1908

Vad handlade konflikten om?

Det är inte bara i modern tid som hamnarbetarna tagit till strejk. Även i början av 1900-talet gick de ut i stora strejker. Stridsfrågan då var, förutom lönerna och arbetsvillkoren, om arbetsgivarna skulle få anställa arbetare som inte var medlemmar i facket.

Vid strejkerna var det vanligt att strejkbrytare kallades in, ofta från utlandet. Vid den här strejken i Malmö var det brittiska arbetare som rest dit för att jobba i hamnen. Stämningen var hotfull och polisen fick eskortera strejkbrytarna till jobbet. På grund av hoten ville inte arbetsgivaren att de skulle bo på land, utan lät de bo på ett skepp vid namn Amalthea.

Natten till den 12 juli 1908 rodde den unga socialisten Anton Nilson ut till Amalthea och planterade en bomb. Målet var inte att döda, utan att skrämmas. Men några av strejkbrytarna sov uppe på däck, där explosionen blev som starkast. En person dog, och Nilson dömdes tillsammans med två kompanjoner till livstids straffarbete.

I oktober 1917 släpptes han efter ett frigivningsbeslut från den nya socialdemokratiska regeringen. Nilson stred senare för Sovjet som flygare och fick träffa både Stalin och Lenin innan han dog 1989, 101 år gammal. Läs mer om hans händelserika och långa liv här.

Ögonvittnen berättar om sprängningen för SvD 1908 – läs allt i arkivet (premium).

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons