Annons

Razzia mot nätpedofiler får kritik: ”Spel för medierna”

I en granskning 2017 konfronterade SvD:s reporter en journalist som laddat ner grova sexuella övergrepp på barn.
I en granskning 2017 konfronterade SvD:s reporter en journalist som laddat ner grova sexuella övergrepp på barn. Foto: Stefan Mattsson

”Operation Bofink” var Sveriges största razzia mot nätpedofiler någonsin. Två år senare har 24 domar fallit – men lika många ärenden är fortfarande öppna. Nu får insatsen kritik från insidan för att ha varit ett spel för medierna.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

På prästens surfplatta påträffades drygt 1 800 bilder med dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.

Foto: Polisens förundersökningBild 1 av 1

Tisdagen den 25 april 2017. Under morgonen slår polisen till mot ett större antal adresser runtom i landet. Datorer, usb-minnen, hårddiskar och mobiler tas i beslag. Totalt grips runt 50 personer misstänkta för att ha laddat ned och spridit bilder med sexuella övergrepp mot barn. Insatsen går under namnet ”Operation Bofink”.

Jag är övertygad om att det var ett sätt att få medial uppmärksamhet.

Drygt två år senare. 24 personer som identifierades under operationen har fått sina domar. Nio av dem har dömts till fängelse och 15 personer har blivit dömda till dagsböter, villkorlig dom eller skyddstillsyn.

Samtidigt är lika många ärenden fortfarande öppna – trots att det var över två år sedan insatsen genomfördes. SvD har pratat med personer som har varit en del av utredningsarbete och nu ifrågasätter syftet med ”Operation Bofink”.

– Jag är övertygad om att det var ett sätt att få medial uppmärksamhet, säger en åklagare med insyn i insatsen.

Låt oss gå tillbaka till vintern 2017 för att förstå varför. I januari, ungefär tre månader innan den historiska razzian mot nätpedofiler, publicerar SvD och Aftonbladet den gemensamma granskningen ”Användarna”. Den hittills största journalistiska granskningen i Sverige av män som laddat ner material med sexuella övergrepp mot barn.

Annons
Annons

På prästens surfplatta påträffades drygt 1 800 bilder med dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.

Foto: Polisens förundersökningBild 1 av 1

Granskningen resulterar i starka reaktioner från allmänheten och en diskussion om hur samhället ska motverka att barn far illa. Justitieminister Morgan Johansson (S) blixtinkallar till ett möte med medier och meddelar att lagen om barnpornografibrott ska ses över och ändras.

Det är i kölvattnet av detta som ”Operation Bofink” genomförs.

– Man tillsatte stora resurser för att hantera tillslagen runt om i landet. Men det var inte frågan om någon pedofilring, de här personerna hade ingen koppling till varandra. Lika snabbt som de blivit anhållna och släppta så försvann tillskottsresurserna, säger åklagaren.

Kvar fanns ett enormt material som skulle granskas. Sammanlagt har polisen gått igenom hundratusentals bilder och filmer med dokumenterade sexuella övergrepp mot barn för att kunna knyta de misstänkta till brotten.

I majoriteten av fallen som avslöjades i operationen har utredningarna pågått i över två års tid.

En av männen som greps inom insatsens ramar var en pensionerad präst i Kalmar län. Polisen hittade runt 1 800 övergreppsbilder och 35 filmer i hans surfplatta. Det handlade bland annat om material som skildrade grova övergrepp mot spädbarn.

I förhör säger mannen att det ”på ett sätt är skönt att det kommer fram, för det är ju en sjukdom som en alkoholist”.

Prästen åtalades i maj i år för grovt barnpornografibrott vid Kalmar tingsrätt. Rättegången är planerad till oktober, ungefär två år efter husrannsakan i den misstänktes bostad.

På prästens surfplatta påträffades drygt 1 800 bilder med dokumenterade sexuella övergrepp mot barn.
På prästens surfplatta påträffades drygt 1 800 bilder med dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Foto: Polisens förundersökning
Annons
Annons

Efter att misstankarna mot den pensionerade prästen avslöjades ska han ha utfört prästuppdrag. Däribland uppdrag som har involverat ett stort antal barn, enligt lokaltidningen Barometern. Kammaråklagare Linda Caneus vill inte uttala sig om de specifika uppgifterna, men hon tycker att det är olyckligt att det har tagit tid.

– Det handlar framför allt om att det är brist på it-forensiker och it-brottstekniker hos polisen som ska gå igenom datorer, usb-minnen, mobiler eller vad det nu kan vara, säger Linda Caneus.

Lena Larsson, gruppchef på polisens nationella it-brottscentrum, känner igen sig i problembeskrivningen.

– Vi har en otrolig flaskhals vad gäller de forensiska undersökningarna av materialet. Problemet är att om man tittar på straffskalan för de här brotten så är den väldigt låg, kommer det in brottsärenden där straffskalan är högre så hamnar de före i kön. Fallen blir nedprioriterad vilket är olyckligt om personerna begår egna övergrepp. Men så är det, polisen måste prioritera.

Hon beskriver det som en ohållbar situation för såväl utredare som för utsatta barn. Men även för eventuellt oskyldiga personer som efter razzian misstänks för barnpornografibrott.

– Det är ett brott som inte ses med blida ögon av samhället, även om det inte döms ut så kraftiga straff. Det är synnerligen olyckligt om oskyldiga får pedofilstämpeln.

Det är inte ovanligt att personer som delar olovliga bilder på nätet också begår egna övergrepp.

Enligt Lena Larsson pågår satsningar inom polismyndigheten för att försöka lösa problemet med utredningar som drar ut på tiden.

– Man gör en stor satsning på regionala it-brottscentrum. Förhoppningen är att den här flaskhalsen ska lösas med att man har dedikerade forensiker som jobbar mot brottsområdet. Men det är för tidigt att säga om det verkligen kommer att få den effekten.

Gällande "Operation Bofink" säger hon att det inte stämmer att syftet skulle ha varit att få medial uppmärksamhet. Däremot fanns det ett annat syfte med att skicka ut ärenden till alla polisregioner samtidigt: att visa att nätpedofiler finns över hela Sverige.

– Det handlar om att rädda barn från att utsättas för saker som kommer att märka dem för resten av livet. Det är inte alls ovanligt att personer som delar olovliga bilder på nätet också passerar gränsen och begår egna övergrepp. Bara det senaste halvåret har vi sett tre sådana fall, säger Lena Larsson på polisens nationella it-brottscentrum.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons