Reatips: därför ska du radera dina sociala medier
Här kommer redaktionens sakprosatips, såväl kritikerrosade verk som bästsäljare.
1 / 9
”Tio skäl att genast radera dina sociala medier” av Jaron Lanier (Mondial)
Jaron Lanier har kallats för VR-teknikens fader. Tillsammans med några vänner grundade han 1984 det första VR-företaget.
Efter många år i teknologi- och it-branschen började han också skriva, bland annat om hur sociala medier påverkar människan. ”Tio skäl att genast radera dina sociala medier” är en titel som säger allt om bokens innehåll.
2 / 9
”Underlägsen” av Angela Saini (Fri Tanke Förlag)
”Det finns fortfarande de som insisterar på att bristen på jämställdhet beror på våra biologiska förutsättningar, och att män är bättre på vissa saker och kvinnor på andra”, säger vetenskapsjournalisten och ingenjören Angela Saini till SvD .
Hennes bok ”Underlägsen” går igenom ny forskning som säger emot traditionella könsroller som att män briljerar när det gäller logik, spatial förmåga eller motorik, medan kvinnor sägs vara mer empatiska.
3 / 9
”Peak” av K. Anders Ericsson & Robert Pool (Volante)
Boken lovar sanningen bakom 10 000-timmmars regeln— det är inte antalet timmar, men en viss typ av träning som kan göra dig till expert.
”’Peak’ känns inte som vare sig en självhjälpsbok eller managementlitteratur, utan en fascinerande berättelse om vad människan – kanske även du själv – är kapabel till”, skriver Daniel Björk i SvD.
4 / 9
”Sömngåtan” av Matthew Walker (Ordfront)
Neurovetenskap- och psykologiprofessorn, Matthew Walker går igenom den senaste forskningen om den mest effektiva behandlingen mot livets problem – sömn i ”Sömngåtan”.
”Det är dumt att kritisera språkhanteringen hos en person som försöker rädda dig från en existens av utmattning och elände, som avslutas i en tidig död. (...) För det är vad den här boken gör”, skrev Mark O’Conell i The Guardian.
SvD hade under sommaren 2018 en mycket läst följetong baserad på boken. En sammanfattning av Walkers konkreta råd för bättre sömn finns här.
5 / 9
”Den stora humleresan” av Dave Goulson (Volante)
Den brittiske biologen och insektsfantasten Dave Goulson reser runt världen för att kartlägga humlor och bin. Målet: att lära sig om hur naturen har anpassat sig till människans miljö- och klimatpåverkan.
”Att bara gnälla lönar sig inte. Dave Goulson bygger istället från grunden, genom att förmedla den i bästa mening barnsliga nyfikenhet som är många entomologers bränsle”, skrev Fredrik Sjöberg i SvD.
6 / 9
”Homo deus” av Yuval Noah Harari (Natur och Kultur)
I sin genombrottsbok ”Sapiens”, kartlade israelen Harari mönster som gått igen i mänsklighetens historia. Uppöljaren ”Homo Deus” blickar istället framåt in i människans framtid.
”Briljanta spekulationer om framtiden ... En storartad bok”, skrev Fredrik Sjöberg i SvD när boken först kom ut.
Yuval Noah Harari skriver själv för SvD om hur ny teknik undergräver vår fria vilja, här.
7 / 9
”Liv 3.0” av Max Tegmark (Volante)
Den populäre svensk-amerikanske kosmologen Max Tegmark föreslår i ”Liv 3.0" att AI bör betraktas som ett nytt stadium av mänskligt liv, och därför bäst kan förstås ur ett biologiskt perspektiv.
"En perfekt bok för den som vill förstå de samhälleliga utmaningar som möter oss i en värld där vi lyckats skapa generell artificiell intelligens", skrev Nicklas Berlid i SvD.
Boken hamnade bland annat på den forne amerikanske presidenten Barack Obamas lista över kulturfavoriter från 2018.
8 / 9
”Hjärnstark” av Anders Hansen (Fitnessförlaget)
Psykiatern, författaren och SvD-medarbetaren Anders Hansen går i ”Hjärnstark” igenom de senaste rönen om hur motion och träning påverkar hjärnan.
”Det är dags att vi pratar mer om hur livsstilen påverkar hjärnan. Det är inte bara din hjärna som styr dig – det är i hög grad du som styr hur din hjärna fungerar, sa Hansen till SvD:s Idagsidan 2018.
9 / 9
”Periodiska systemet” av Primo Levi (Modernista)
Primo Levis banbrytande bok blandar kemi och krigshistoria.
”Periodiska systemet har kallats världens bästa bok om naturvetenskap. (...) Men det fina är hur den samtidigt berättar om en enskild mans färd genom det fasansfulla europeiska 1900-talet, där kemin ger just materialitet åt det upplevda. Det lägger en återhållande barriär mellan det innersta och det yttersta som bara förstärker berättelsens kraft”, skrev Jenny Aschenbrenner i SvD.