Annons

Redan förkastat förslag ska lösa samekonflikten

Kulturminister Amanda Lind (MP).
Kulturminister Amanda Lind (MP). Foto: Malin Hoelstad

Kulturminister Amanda Lind (MP) vill inte svara på om samerna ska få säga nej till gruvor. Därmed är hon betydligt mer försiktig än sin föregångare Alice Bah Kuhnke (MP). Lind vill damma av ett lagförslag som regeringen så sent som i augusti stoppade i papperskorgen.

Under strecket
Publicerad

Amanda Lind säger att hon förstår att det finns en frustration bland samerna. Hon anser att det gått för långsamt inom många områden inom samepolitiken.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 2

Kulturministern anser inte att Sverige lever upp till de internationella konventionerna för urfolket.

Foto: Malin Hoelstad Bild 2 av 2

Amanda Lind säger att hon förstår att det finns en frustration bland samerna. Hon anser att det gått för långsamt inom många områden inom samepolitiken.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1

Med ansvar för samernas rättigheter har Kulturminster Amanda Lind (MP) fått en av Sveriges största konflikter på sitt bord.

På ena sidan finns urfolket samernas grundlagsskyddade rätt till mark och renskötsel – på andra, regeringens ambitiösa mineralpolitik och stora planer på vindkraft, där nio av tio nya gruvprojekt är i renbetesland. Av 17 planerade vindkraftsparker är nära 100 procent i renbetesland.

SvD har sedan förra året i över 20 artiklar granskat striden om sameland. Näringsminister Mikael Damberg (S) sa då att samer inte ska kunna säga nej till gruvor och inte få mer rättigheter att bestämma över land. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) sade tvärt om: samer ska ha rätt att säga nej till gruvor samt få mer rättigheter till land.

Statsminister Stefan Löfven (S) har inte velat uttala sig.

– Regeringen är överens om att skicka ut ett förslag på remiss av konsultationsordningen, säger Amanda Lind nu.

Amanda Lind säger att hon förstår att det finns en frustration bland samerna. Hon anser att det gått för långsamt inom många områden inom samepolitiken.
Amanda Lind säger att hon förstår att det finns en frustration bland samerna. Hon anser att det gått för långsamt inom många områden inom samepolitiken. Foto: Malin Hoelstad
Annons
Annons

Den så kallade Konsultationsordningen har kallats den största samepolitiska lagändringen sedan 1993. Tanken är att samer ska få komma in i processen kring markfrågor bättre och tidigare. Miljöpartiet och Kulturdepartementet har dock redan skickat den på remiss en gång och jobbat med den i två år. Men SvD avslöjade i somras att ett färdigt förslag stoppades i papperskorgen innan valet.

Samtidigt ansåg flera människorättsorganisationer, bland annat Civil Rights Defenders, att förslaget var så urvattnat att det inte levde upp till internationell rätt.

Hur ska du få det här att gå ihop nu?

– Vi är överens i regeringen att skicka ut ett förslag på remiss. Men jag vet att Sveriges hållning kritiserats. Det har skett en bearbetning. Nu ska det ut på en ny remissrunda.

Är bearbetningen ett urvattnat förslag ur samernas synvinkel?

– Nej det skulle jag inte säga, men nu ska det ut på remiss. En sak vi tittat på är att samiska grupper måste få en möjlighet att väcka ärenden.

Samtidigt finns alltså stora planer på nya gruvor och vindkraftsparker i renbetesland.

Hur går det ihop med renskötseln?

– Jag har respekt för att det finns en oro och att det är intressen som delvis står mot varandra. Här kommer konsultationsordningen in som ett redskap – där samebyar och samiska folket ska få komma in och konsulteras och få information i tid och så långt som det är möjligt nå samsyn. 

I dagsläget har hela fem gruvärenden kommit upp på regeringens bord efter såriga lokala konflikter. Det mest kända är den planerade malmgruvan Kallak utanför Jokkmokk.

Ska Kallakgruvan godkännas?

Annons
Annons

Kulturministern anser inte att Sverige lever upp till de internationella konventionerna för urfolket.

Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 1

– Den bereds och jag ska inte uttala mig innan vi får beslut. Det är av största vikt att det är noggrant utredd.

Frågan har dock legat färdigutredd och färdigberedd på regeringens bord sedan nära 20 månader.

Kan gruvnäring och renskötsel leva sida vid sida?

– I Kallak kommer regeringen att komma till ett ställningstagande.

Kulturministern anser inte att Sverige lever upp till de internationella konventionerna för urfolket.
Kulturministern anser inte att Sverige lever upp till de internationella konventionerna för urfolket. Foto: Malin Hoelstad

En grundläggande folkrättslig princip för urfolks landrättigheter kallas ”fritt informerat förhandssamtycke” – förkortat FPIC – ur FN:s urfolksdeklaration och är en grund i den konsultationsordning som kulturministern lyfter fram. Många forskare tolkar det som att samer ska ha rätt att säga nej om det är väldigt stora intrång.

Om en sameby säger att det är ett stort intrång, ska de få säga nej till en gruva då?

– Den ordning vi har i dag är att vi inhämtar synpunkter från alla parter.

Därmed är Amanda Lind betydligt försiktigare än sin föregångare Alice Bah Kuhnke som ansåg att en samebys nej måste respekteras gentemot ett gruvbolag.

SvD har kartlagt hur biståndsorganet Sida de senaste tio åren gett 1,4 miljarder kronor till urfolks kamp om landrättigheter i andra länder.

Hur ser du på det där?

– Det är bra att Sverige engagerar sig i urfolks rättigheter utomlands. Sverige ska också leva upp till de internationella konventionerna för urfolket i Sverige.

Tycker du att Sverige gör det?

– Vi gör det inte än. Så är det. Det är därför vi ska fortsätta med höga ambitioner. Vi ska ta de steg som är möjliga denna mandatperiod.

Konflikten blir tydlig i Sveriges hantering av ”ILO 169”, FN-konventionen om urfolkens rättigheter från 1989. Under 30 år har regeringar begravt frågan i utredning efter utredning, utan åtgärd.

Tror du att ni kommer att ratificera ILO 169?

– Jag vill inte ge sken av att förutsättningarna i Sveriges riksdag kommer att ändras. Men jag som Miljöpartist vill att det ska ratificeras och regeringen arbetar i den riktningen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons