Annons

”Reformtorkan hotar Sveriges ekonomi”

När nästa lågkonjunktur slår till kommer krisen bli del av allas vardag. Vi har ett akut behov av pragmatiska reformer som banar väg för fler riktiga jobb och minskat regelkrångel, skriver Nima Sanandaji, utredare, och Erik Sjölander, Småföretagarnas riksförbund.

Under strecket
Publicerad

Sedan 2010 har få konstruktiva reformer införts i Sverige, skriver debattörerna. På bilden Sveriges finansministrar under perioden, Anders Borg (M) och Magdalena Andersson (S).

Foto: Erik Mårtensson/TT Bild 1 av 2

Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Foto: Pressbild Bild 2 av 2

Sedan 2010 har få konstruktiva reformer införts i Sverige, skriver debattörerna. På bilden Sveriges finansministrar under perioden, Anders Borg (M) och Magdalena Andersson (S).

Foto: Erik Mårtensson/TT Bild 1 av 1
Sedan 2010 har få konstruktiva reformer införts i Sverige, skriver debattörerna. På bilden Sveriges finansministrar under perioden, Anders Borg (M) och Magdalena Andersson (S).
Sedan 2010 har få konstruktiva reformer införts i Sverige, skriver debattörerna. På bilden Sveriges finansministrar under perioden, Anders Borg (M) och Magdalena Andersson (S). Foto: Erik Mårtensson/TT

DEBATT | EKONOMISK POLITIK

Krisen lurar under ytan i Sverige: vår ekonomi växer långsamt, de stora företagen expanderar utomlands och bankerna verkar intressera sig för allt annat än att investera i de nya företagens framväxt. När nästa lågkonjunktur slår till kommer krisen bli del av allas vardag, men redan i dag är den uppenbar. Lösningen är företagsvänliga reformer. De politiska partierna måste sluta att enbart diskutera politikens form och faktiskt genomföra nödvändiga reformer. Den reformtorka som har rått sedan 2010 måste ta slut.

Sverige har i dag ett näringsliv som ligger i internationell framkant när det kommer till att anamma nya digitala lösningar. Men ändå har landet en stagnerande tillväxt. Välståndsutvecklingen per invånare tillhör de allra lägsta inom EU, under 2017 liksom 2018, och då ska vi komma ihåg att mycket av tillväxten kommer av att hushållen belånar sig kraftigt. Det kan låta som en paradox att näringslivet klarar sig bra, men att landet inte växer. En väsentlig förklaringen är att de svenska storföretagen expanderar utomlands.

Annons
Annons

Det är välkänt att de svenska storföretagen har förlagt mycket av sin produktion utomlands. Vad som inte är lika känt är att de också alltmer lokaliserar de mest avancerade sysslorna – inom forskning och utveckling – i andra delar av världen. Mellan 2005 och 2015 ökade de svenska internationella koncernerna sina utgifter på forskning och utveckling med 8,5 miljarder kronor i omvärlden och bara 2,2 miljarder kronor i Sverige. Även de kvalificerade jobben läggs alltmer i länder som Kina.

Små och växande företag är den stora jobbmotorn i ekonomin. Företagare är Sveriges hårdast arbetande grupp, som ofta sliter såväl vardag som helg. Men de små företagen står också inför problem. Regelkrånglet ökar och bankerna visar lite intresse för att låna ut till mindre företag. I stället är bankerna närmast helt fokuserade på ”tveksamma affärer” och lukrativa bolån – som i sin tur driver på bostadsbubblan.

Varningstecknen är många – den svenska ekonomin är i fara när nästa lågkonjunktur slår till. Lyckligtvis finns ett antal pragmatiska reformer som skulle kunna lyfta svensk företagsamhet, och som såväl de borgerliga partierna som Miljöpartiet och Socialdemokraterna borde kunna ställa sig bakom:

  • Det första är att införa ett riktigt lärlingssystem i Sverige, utgående från de små företagens förutsättningar. Arbetsförlagt lärande är en modell som är förankrad i länder som Tyskland, Österrike, Nederländerna, Schweiz och även Danmark. Det hjälper unga och personer med utländsk bakgrund att snabbare komma in i bra karriärer. Arbetsmarknadens parter har länge satt stopp för ett ordentligt genomslag för lärlingsjobb i Sverige, trots att de som går ur lärlingsutbildningar ofta hamnar i långvariga anställningar med kollektivavtal.
  • Det andra är att införa en budgetregel, där nya regler ”bekostas” genom borttagande av andra regler. Det är nämligen så att Sveriges företagare varje år måste hantera miljoner papper som skickas till dem från olika myndigheter. Det är klart att pappersarbete ibland behövs, men den växande byråkratiska bördan är ett stort problem. Det tar tid för företagare att fylla i alla papper, de måste söka hjälp från jurister, och det är faktiskt obetalt arbete. Statliga myndigheter borde följa en strikt regel: inför nya formulär som företagare måste fylla i om det krävs, men ta då bort krav på annan pappersexercis för att balansera upp det.
  • Börja begränsa alla anställningssubventioner och sänk kostnaden för att anställa i stället. Den tidigare alliansregeringen, liksom Stefan Löfvens regering, har ”löst” problemet med integration och långtidsarbetslöshet genom subventionerade anställningar. Sverige är det land i EU där högst andel av befolkningen är anställd i kontrakt där skattebetalarna står för delar av lönen. Anställningssubventionen kan ibland motsvara 80 procent av lönen, och de subventionerade jobben tränger undan riktiga anställningar. Det är inte långsiktigt hållbart att företagen får betalt av staten för att anställa. Sänk i stället arbetsgivaravgiften och låt fri konkurrens råda. Börja med att ta bort den allmänna löneavgiften för mikroföretag.
Annons
Annons

Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Foto: Pressbild Bild 1 av 1

Det finns alltså pragmatiska reformer som kan bana väg för fler riktiga jobb samt minskat regelkrångel och därmed bättre möjligheter för företagare att fokusera på att få sina affärer att växa. Men då krävs att de politiska partierna i Sverige slutar att enbart tala om politikens form, och också ta upp politikens innehåll. Sedan 2010 har få konstruktiva reformer införts i Sverige. Denna reformtorka måste ta slut, så att landet kan förbereda sig för nästa lågkonjunktur. Frågan är om de politiska partierna är beredda på ansvar, eller om de kommer fortsätta käbbla?

Nima Sanandaji
tekn. dr. och utredare
Erik Sjölander
näringspolitisk talesperson Småföretagarnas riksförbund
Undertecknarna är författare till boken ”Sveriges hårdast arbetande grupp – småföretagarna”.

Nima Sanandaji och Erik Sjölander.
Nima Sanandaji och Erik Sjölander. Foto: Pressbild
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons