Annons

Anders Rydell:Regeringen bär ansvar för den plundrade konsten

Lars Nittve var chef för Moderna museet 2001–2010. Här vid Emil Noldes målning ”Blumengarten (Utenwarf)”, som 2009 återlämnades till arvtagarna till den forne ägaren Otto Nathan Deutsch.
Lars Nittve var chef för Moderna museet 2001–2010. Här vid Emil Noldes målning ”Blumengarten (Utenwarf)”, som 2009 återlämnades till arvtagarna till den forne ägaren Otto Nathan Deutsch. Foto: Johan GunsÈus / TT Kollage: Svd

Regeringen behöver tillsätta en kommission som utreder plundrad nazikonst. Så länge det inte sker riskerar obehagliga överraskningar att fortsätta smutsa ner svenska museers anseende.

Under strecket
Publicerad

Oskar Kokoschkas målning ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” och Moderna museets nuvarande chef Daniel Birnbaum.

Foto: Dan HanssonBild 1 av 2

Noldes ”Blumengarten.

Foto: PicasaBild 2 av 2

Det gömmer sig konstverk och andra föremål i Sverige som plundrats av nazisterna. På svenska museer, institutioner och i privata samlingar.

Jag refererar inte till den nu omstridda tavlan av Oskar Kokoschka på Moderna museet som nu återkrävs av ättlingar till den tysk-judiska konsthandlaren Alfred Flechtheim.

Jag talar om andra konstverk, ännu oupptäckta. Hur kan jag vara så säker på att sådana finns? I Sverige har endast två fall uppmärksammats, det nu pågående fallet och Emil Noldes Blumengarten (Utenwarf)”, som återlämnades av Moderna museet till judiska ättlingar 2009.

I båda dessa fall var det familjerna själva som fann konstverken i samlingen och tog kontakt med museet.

Vi måste minnas att detta är undantag. Uppskattningar gör gällande att mellan 100 000 och 200 000 konstverk ännu saknas efter nazisternas plundringar. Huvuddelen av dessa verk kommer aldrig att återkomma. Det finns inte någon som letar efter dem. Ingen som saknar dem. Ingen att återlämna dem till. Eftersom att överleva var ett undantag.

Annons
Annons

När de västallierade efter kriget försökte återlämna konstverk, möbler, instrument och böcker som plundrats från Förintelsens offer fann de ofta att detta var omöjligt. Inte för att de inte visste vem föremålen tillhörde utan för att ägarna inte längre existerade.

”Det fanns något tragiskt och sorgligt över dessa volymer… som om de viskade om hopp och längtan som sedan länge hade utplånats. Jag lyfte upp en utsliten Talmud som bar hundratals namn från studenter och lärda. Var fanns de nu? Eller snarare, var fanns deras aska?”, skrev en av soldaterna som arbetade med sorteringen av böcker i Frankfurt.

Det är vår skyldighet att lyfta fram dem i ljuset, de är vittnen om sina ägares tragiska öde.

Även om det i dag inte finns någon att återföra dessa föremål till betyder det inte att dessa föremål ska förbli stumma och undangömda. Det är vår skyldighet att lyfta fram dem i ljuset, de är vittnen om sina ägares tragiska öde.

På denna punkt har Sverige fundamentalt misslyckats. Och i grund och botten är det ett politiskt misslyckande. Förklaringen till varför det gömmer sig plundrade föremål i Sverige är enkel – vi har inte letat efter dem.

1999 presenterades den statliga utredningen ”Sverige och judarnas tillgångar” (SOU 1999:20), som undersökte om egendom hamnat i Sverige till följd av förföljelserna mot judar i Tyskland. Fokus låg i första hand på guld, bankkonton och andra tillgångar. Konsten gavs endast begränsat utrymme. Endast konstverk som kom till Sverige under kriget eller åren direkt efteråt eftersöktes.

Annons
Annons

Oskar Kokoschkas målning ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” och Moderna museets nuvarande chef Daniel Birnbaum.

Foto: Dan HanssonBild 1 av 1
Oskar Kokoschkas målning ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” och Moderna museets nuvarande chef Daniel Birnbaum.
Oskar Kokoschkas målning ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” och Moderna museets nuvarande chef Daniel Birnbaum. Foto: Dan Hansson

Det var ett misstag. Plundringen började 1933, inte 1939. Den nu omstridda Kokoschka-tavlan köptes av Nationalmuseum i Nazityskland 1934. Noldes ”Blumengarten (Utenwarf)” inhandlades till Moderna museet av Pontus Hultén i Schweiz på 60-talet. Det var inte under kriget utan efter som handeln med plundrad nazikonst verkligen blomstrade på världsmarknaden. De många stulna konstverk som uppdagats på museer i USA hamnade inte där under kriget.

Sverige behöver en kommission som utreder frågan från 1933 fram till i dag. Ja, plundrade konstverk säljs och köps fortfarande på den internationella konstmarknaden. Bara häromåret avslöjades genom den så kallade Panamaläckan hur konstsamlare systematiskt gömmer och handlar med nazikonst.

Att skapa en kommission som oberoende från museerna utreder plundrad konst är också en regeringsfråga.

Enligt dokumentation jag tagit del av har Moderna museets chef Daniel Birnbaum vid upprepade tillfällen sedan 2013 lyft frågan om en ny kommission hos kulturdepartementet. Attityden från politiskt håll har varit avvisande. Detta är något museerna själva får hantera, har varit budskapet.

Tyvärr har denna berörelseskräck varit något av ett mönster i 20 år. De många turerna mellan Moderna museet och kulturdepartementet i fallet med Emil Noldes tavla var något av en tragikomisk fars, där departementet gjorde allt för att distansera sig från frågan. Det handlade om ett enskilt fall, ett undantag sades det.

Annons
Annons

Noldes ”Blumengarten.

Foto: PicasaBild 1 av 1

Ansvaret för samlingarna faller naturligtvis på enskilda museer. Men det är regeringens ansvar att se till att museerna lever upp till Washingtonprinciperna, de riktlinjer för hur nazistkonfiskerade konstverk ska återbördas till sina rätta ägare, som Sverige har förbundit sig att följa. Men detta har alla regeringar och kulturministrar sedan 1998 misslyckats med att göra. Ingen regering har vare sig givit instruktioner eller tilldelat medel för att förstärka proveniensforskning på detta område. Att skapa en kommission som oberoende från museerna utreder plundrad konst är också en regeringsfråga. Så länge det inte sker kommer obehagliga museala överraskningar fortsätta att smutsa ner Sveriges anseende.

Noldes ”Blumengarten.
Noldes ”Blumengarten. Foto: Picasa
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons