Annons

”Regeringen bekämpar symtom – för sex miljarder”

Det är dagens marknadsdrivna skolpolitik som skapar segregation och utslagning. Men varför satsa 6 miljarder på att bekämpa symtomen i stället för att ändra den politik som driver fram skillnaderna? Det skriver debattörerna Sten Svensson, Mats Wingborg och Daniel Suhonen.

Under strecket
Publicerad

Utbildningsminister Gustav Fridolin besöker en skola i Upplands Väsby i samband med att ett lagförslag om tidigt stöd i skolan presenterades den 16 augusti i år.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 2

Sten Svensson, Mats Wingborg och Daniel Suhonen

Foto: Privat Bild 2 av 2

Utbildningsminister Gustav Fridolin besöker en skola i Upplands Väsby i samband med att ett lagförslag om tidigt stöd i skolan presenterades den 16 augusti i år.

Foto: Anders Wiklund/TT Bild 1 av 1
Utbildningsminister Gustav Fridolin besöker en skola i Upplands Väsby i samband med att ett lagförslag om tidigt stöd i skolan presenterades den 16 augusti i år.
Utbildningsminister Gustav Fridolin besöker en skola i Upplands Väsby i samband med att ett lagförslag om tidigt stöd i skolan presenterades den 16 augusti i år. Foto: Anders Wiklund/TT

DEBATT | SKOLSATSNING

Regeringen vill göra en storsatsning på en mer likvärdig skola. Inför 2018 anslår den 1,5 miljarder som sedan växer till 2,5 miljarder 2019 och till 6 miljarder 2020. Pengarna ska gå till skolor med stora socio-ekonomiska problem.

De problem som regeringen pekar på är stora och växande. Sedan 1990-talet har det blivit allt större skillnader mellan skolor och mellan elever. För varje år har det blivit fler elever som inte klarar grundskolan och som därmed riskerar att stängas ute från fortsatta studier och som får svårt att komma ut i arbetslivet. Dessa ökade skillnader är en huvudorsak till de fallande resultat som vi kan se i Pisa med flera studier. Det är de svagaste elevgrupperna som har de största resultatnedgångarna.

Annons
Annons

Problemen är orsakade av dagens marknadsdrivna skolpolitik. Det fria valet av skola, systemet med skolpeng, aktiebolagsdrivna skolor, det fria antagningssystemet av elever och att kommunerna inte kan påverka etableringen av fristående skolor, har sammantaget drivit fram dagens segregerade skolsystem.

Elever med välutbildade och skolintresserade föräldrar sorteras till vissa skolor som får goda ekonomiska villkor medan elever med föräldrar som har korta utbildningar sorteras till andra skolor som får stora problem med både ekonomin och verksamheten. Det är för att mildra dessa effekter som regeringen satsar miljardsummor.

Det är utmärkt att regeringen nu vill göra något åt denna segregation men frågan är varför de inte ger sig på orsakerna till problemen? Varför satsa 6 miljarder på att bekämpa symtomen i stället för att ändra den politik som driver fram skillnaderna? Varför inte avskaffa systemet med skolpeng, den fria etableringsrätten för fristående skolor och skolaktiebolag som tjänar pengar på att segregera skolor?

I första hand är det de kommunala skolorna och deras elever som är de största förlorarna på dagens skolpolitik. Till största delen är det kommunala skolor som har den socioekonomiska sammansättningen av elever som denna satsning riktar sig till. För kommunerna torde det inte vara några större problem att ansöka om dessa pengar och stötta sina mest behövande skolor och elever. Det stora problemet för kommunerna är att få tag i behöriga lärare. Det kan också vara svårt att få tag i lärare som vill arbeta i skolor som under lång tid haft mycket svåra eller omöjliga förhållanden att verka i.

Annons
Annons

Större problem kan det bli för staten när privata skolhuvudmän ansöker om dessa pengar. En del har elever som detta nya riktade statsbidrag är avsett för. Erfarenheterna hittills visar att pengar avsedda för elevernas utbildning i stället ofta har gått rakt ner i fickorna på ägarna. Utbildningsminister Gustav Fridolin säger att huvudmännen måste garantera att de nya pengarna verkligen går till eleverna. Frågan är hur det ska ske. I den promemoria som presenterats står det inte hur reglerna ska utformas utan i den frågan ska regeringen återkomma.

När staten hittills gjort riktade skolsatsningar som gått till både kommunala och privata huvudmän har effekterna ibland blivit förvrängda. I satsningen ”Samverkan för bästa skola” som Skolverket har drivit under ett par år lägger staten pengar på att stötta skolor och skolhuvudmän med syftet att höja kvaliteten. Där får bland annat skolkoncernen Praktiska stöd. Samma koncern har år efter år fått svidande kritik från Skolinspektionen för att de misskött sina skolor. Flera gånger har viten krävts av Praktiska. Ägarna har tagit de pengar de fått genom skolpengssystemet och som är avsett för elevernas undervisning, till vinster och koncernbidrag. När sedan kvaliteten blir extremt låg i koncernens skolor får de extra stöd av staten genom projektet ”Samverkan för bästa skola”.

Ett annat exempel är regeringens satsning på att höja lärarnas löner genom ”Lärarlönelyftet”. De extrapengarna till skolhuvudmännen är beräknade per elev och eftersom de fristående skolorna har mycket låg lärartäthet har de fått avsevärt mer pengar per lärare än de kommunala huvudmännen. Först håller de fristående skolhuvudmännen ner lärartätheten för att få pengar över till vinst. Sedan får de extrastöd av staten för att de har så låg lärartäthet. Pengar som ska gå till att höja lärarnas löner har genom detta system också räckt till att ytterligare höja marginalerna för ägarna.

Annons
Annons

Sten Svensson, Mats Wingborg och Daniel Suhonen

Foto: Privat Bild 1 av 1

Ett tredje exempel är de extrapengar som huvudmännen kan söka för läxhjälp till eleverna. Syftet med den resursen är att ge de elever som har svårigheter att klara skolarbetet och nå målen ett extra stöd. Det är oftast elever från socioekonomiskt svaga hemförhållanden. Det bidraget sökte och fick skolkoncernen Internationella Engelska Skolan för samtliga elever. Den koncernen har en mycket hög andel välutbildade föräldrar och de flesta eleverna har inga som helst problem att nå målen, de har mycket höga betyg. Statens satsning på läxhjälp till de mest behövande eleverna hamnar helt fel och effekten är att Internationella Engelska Skolan kan höja sin redan höga vinstmarginal ytterligare.

Vi har således ett skolsystem som skapar segregation och som sänker skolans resultat samtidigt som det ger stora vinster till privata skolaktiebolag, skolkoncerner och riskkapitalbolag. Vi vet också att alla försök hittills att mildra marknadens effekter i skolan varit i stort sett verkningslösa eller fått rent perversa konsekvenser. Ju mer pengar samhället pumpat in i systemet desto mer har de privata skolhuvudmännen kunnat plocka ut.

Det är bra med riktade resurser till de mest behövande skolorna, det kommer att minska problemen. Fler elever kommer att klara skolan. Men de andra segregationsdrivande krafterna finns kvar och de kommer att verka med oförminskad kraft. Ska man komma åt den ökande skolsegregationen måste man avveckla den marknadsdrivna skolpolitiken.

Sten Svensson

författare och skolutredare Katalys

Mats Wingborg

fristående utredare aktiv i Nätverket för en likvärdig skola

Daniel Suhonen

chef fackliga idéinstitutet Katalys

Sten Svensson, Mats Wingborg och Daniel Suhonen
Sten Svensson, Mats Wingborg och Daniel Suhonen Foto: Privat
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons