Annons

Regeringen bör fatta ett nådebeslut

Ett beslut om nåd bör fattas av regeringen.
Ett beslut om nåd bör fattas av regeringen. Foto: Lars Schröder/TT

Iryna är ett offer för ett terroristbrott begånget i Sverige och har starka humanitära skäl för sin önskan att stanna i riket.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

En regering eller enskilda statsråd skall inte lägga sig i pågående förvaltningsärenden eller domstolsprocesser. Alla journalister vet att ”ministerstyre” inte är tillåtet. Statsminister Löfven gjorde alltså rätt, när han vid ett deltagande sjukhusbesök hos den ukrainska medborgaren Iryna förklarade att han inget kunde göra åt det faktum, att hon saknade uppehållstillstånd och riskerade att utvisas.

Iryna var ett av offren för terroristdådet på Drottninggatan i Stockholm i april 2017. Hon fick sitt ena ben amputerat som en följd av skador hon ådrog sig vid Akilovs attentat. Vid tiden för Löfvens besök på sjukhuset förra året (det var som bekant valår) var hennes ansökan om att få uppehållstillstånd för sig och dottern under prövning. Nu föreligger ett lagakraftvunnet beslut. Iryna och dottern har fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd och ska alltså utvisas.

Avsikten är inte här att överpröva vad migrationsdomstolarna funnit. De har fattat sitt beslut och saken förefaller ha nått vägs ände. Det kan dock finnas en utväg för dem som anser att Sverige har ett ansvar för ett terroristoffer som önskar att av humanitära skäl få uppehållstillstånd i landet, där bland annat förutsättningar för fortsatt vård är bättre än i hemlandet.

Annons

Statsministern har tidigare – samtidigt som han förklarade att hans händer var bundna av konstitutionella skäl – uttryckt sitt deltagande i Irynas lidande. När domstolsprövningen nu är över är statsministerns händer inte längre konstitutionellt bundna, tvärtom ger grundlagen honom ett handlingsutrymme, så att han nu kan manifestera sin empati.

Regeringsformen ger nämligen regeringen en rätt att besluta om nåd (12 kap 9 §). Vanligen förekommer det i samband med brottmål. Men inte enbart. Enligt bestämmelsen får regeringen ”genom nåd efterge eller mildra en brottspåföljd eller en annan sådan rättsverkan av brott samt efterge eller mildra ett annat liknande ingrepp som avser enskildas person eller egendom och som har beslutats av en myndighet” (min kursivering).

Såvitt jag vet har det aldrig förekommit att regeringen ex gratia, det vill säga av nåd, upphävt ett beslut om utvisning till följd av en icke bifallen ansökan om uppehållstillstånd. Bestämmelsen förefaller dock onekligen ge utrymme för ett sådant beslut. Utvisning är ostridigt ett ”ingrepp” som avser Irynas person. Det har beslutats av en ”myndighet”; i regeringsformen räknas också domstolarna till ”myndigheter” (dock är de inte förvaltningsmyndigheter, det vill säga underställda regeringen).

Regeringen bör utnyttja den möjlighet som grundlagen ger och i ett nådebeslut upphäva beslutet om avslag och utvisning vad avser Iryna – eller förklara varför den saknar möjlighet att ge nåd, trots bestämmelsens utformning . Ett beslut i Irynas fall (där Migrationsverket får i uppdrag att sätta lämpligt beslut i det upphävdas ställe) skapar inget prejudikat. Det ligger i sakens natur att nådebeslut är diskretionära och icke prejudicerande. Ett nådebeslut kan inte heller överprövas.

Regeringen riskerar ingenting. Inte heller kan ett beslut användas som tillhygge i en migrationspolitisk debatt. Den löser exempelvis inte frågan om utlänningslagen bör innehålla en grund om bifall med hänsyn till synnerligen/särskilt ömmande omständigheter.

Ett beslut om nåd bör fattas av regeringen av det enkla skälet att det är det enda anständiga att göra. Iryna är ett offer för ett terroristbrott begånget i Sverige och har starka humanitära skäl för sin önskan att stanna i riket. Löfven, gör det rätta – även om det inte är valår!

KRISTER THELIN är domare och statssekreterare i justitiedepartementet 1991–1994. krister.thelin@gmail.com

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons