Annons
Gäst

Regeringen driver företag ur landet

Entreprenörer som ger sig av.
Entreprenörer som ger sig av. Foto: Terje Pedersen/TT

Regeringen driver svenska företag ut ur landet, menar gästen Nima Sanandaji.

Under strecket
Publicerad

Sverige kommer att ha en betydande nedgång i ekonomisk aktivitet i år, följt av viss återhämtning nästa år. Det visar EU-kommissionens senaste prognos. Nedgången under 2020 är så stor att den förväntas radera ut tillväxten under både förra året och nästa år. Sveriges BNP väntas totalt krympa med drygt en procent mellan 2018 och 2021.

Indexet ”The Geography of Europe’s Brain Business Jobs” (ECEPR/Nordic Capital) visar samtidigt att Sverige har högst andel av den vuxna befolkningen som arbetar inom kunskapsintensiva branscher i EU. Många andra europeiska länder är specialiserade på en viss typ av kunskapsjobb, men Sverige har styrkor inom såväl traditionell tech-sektor som inom avancerade tjänster, IT och kreativa yrken. Givet den allt viktigare roll som kunskaps- intensiva jobb har i ekonomin borde svensk tillväxt ligga i topp. Entreprenörer och experter lyckas väl inom växande branscher, som till exempel fintech, onlinespel om pengar och e-hälsa. Ändå uteblir tillväxten i Sverige. Skälet är att företagen drivs utomlands.

Annons
Annons

Många företag i den växande europeiska onlinespel-branschen drivs visserligen av svenska entreprenörer som rekryterat svenska nyckelexperter. Men företagen växer inte här, utan i länder som Malta, EU:s snabbast växande ekonomi. Medan omvärlden välkomnar företagen så förskjuter Sverige dem.

Ta spelbranschen. Fram till början av 2019 rådde fortfarande ett spelmonopol i Sverige. När monopolet slopades började flera företag drivas med svensk licens. Men i stället för att välkomna att en växande bransch kom tillbaka till landet har regeringen och ansvarig minister Ardalan Shekarabi fått förnyat intresse för överreglering. Nu ökar kraven på företagen, trots att resultatet blir att spelare söker sig till utländska sajter som ibland även finansierar rent kriminell verksamhet.

Ett annat exempel är banksektorn. I slutet av 2018 flyttade Nordea sitt huvudkontor från Sverige till Finland, eftersom banken ville ha förutsebara avgifter och skatter i linje med vad banker i andra europeiska länder betalar. Nu riskerar fler aktörer att lämna om regeringens hot om nya finansiella skatter blir verklighet och dessutom kombineras med Sveriges traditionsenliga överimplementering av de internationella finansregelverken. Det vore olyckligt om fler banker flyttade eftersom svenska banker både är välkapitaliserade och stresståliga, och att Sverige dessutom har flera starka företag i den nya fintech-branschen.

Under 70- och 80-talet skedde en stor entreprenörsflykt från Sverige då över tusen individer förde miljonbelopp ur landet. Effekten var stor. År 1991 ägdes nästan 70 procent av förmögenheterna som tillhörde de femtio rikaste svenskarna av personer bosatta utomlands. För att vända utvecklingen genomfördes en rad reformer. Bland annat avskaffandes arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatten.

Men Sverige har fortfarande ett näringsklimat som driver framgångsrika företag ur landet. Av nio svenska så kallade superentreprenörer – individer som byggt upp en förmögenhet på minst en miljard dollar – bodde tre av dem utomlands förra året. I en jämförelse av 20 rika länder som har minst fem superentreprenörer vardera, har bara Norge en större andel superentreprenörer boende utomlands.

Tack vare en hög kunskapsnivå, platt organisation och god ledning har många svenska företag skördat betydande framgångar. En typisk trend är dock att företagen gradvis börjar bedriva sin verksamhet utomlands. Den stora frågan för näringspolitiken är hur företag och talanger kan uppmuntras att stanna kvar, så att tillväxt och jobbskapande kan ta fart i Sverige igen. En bra början är att regeringen slutar hota med nya skatter.

NIMA SANANDAJI är författare och samhällsanalytiker. nima@sanandaji.se

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons