Annons

Ekonom: ”Regeringen har också ett ansvar”

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Annika Winsth, chefsekonom på Nordea. Foto: Daniella Backlund

Regeringen kan inte bara skylla statistikmissen hos SCB på myndigheten. Det menar ekonomen Annika Winsth, som säger att ett stort problem är för små anslag.

– Jag har länge sagt att man behöver få mer resurser, säger hon.

Under strecket
Publicerad

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 1

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, talar i termer av katastrof när hon tillfrågas om felet som Statistiska centralbyrån (SCB) gjort när de räknat på arbetslösheten.

– Det här är oerhört viktig statistik när regeringen och Riksbanken fattar beslut. I marknaden handlar man ju dessutom på den här statistiken, säger Annika Winsth.

Chefsekonomen är generellt kritisk mot statistiken.

– Den är väldigt ryckig och svår att tolka. Men det går inte bara att skylla på myndigheten (SCB). Resurserna kommer ju från finansdepartementet, säger hon.

Behöver SCB mer resurser?

– Jag har länge sagt att man behöver få mer resurser. Det är kanske inte så sexigt, men det viktigaste. Nu måste vi få till en diskussion om hur vi ser på det här i framtiden, säger Annika Winsth.

Varken finansminister Magdalena Andersson eller Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson, tror att fadäsen på SCB beror på bristande resurser, men Annika Winsth är av en annan åsikt.

– Om man snålar med osthyvelprincipen under lång tid riskerar man att hamna in det här resultatet. Någon minister var ute och skulle ta SCB i örat men regeringen har också ett ansvar, säger Winsth.

Annons
Annons

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Foto: Anders Ahlgren Bild 1 av 1
Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.
Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB. Foto: Anders Ahlgren

Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB, betonar vikten av att siffrorna för arbetslösheten blir rätt eftersom de är viktiga för vilken politik regeringen och Riksbanken bedriver.

– En sådan här miss är beklaglig. De efterföljande diskussionerna som kommer föras kring detta kommer bli intressanta, säger han.

Precis som många andra prognosmakare har Robert Bergqvist länge tvivlat på att SCB:s siffror verkligen stämmer. Han är därför förvånad över att SCB inte reagerat snabbare.

– Jag är förvånad över att inte varningsklockorna har ringt tidigare hos SCB som ändå är de som är bäst på att samla in och producera bra statistisk, säger Bergqvist.

Han får medhåll från Håkan Hellstrand, LO-ekonom med ansvar för konjunkturprognoser, som menar att förtroendet för SCB till viss del är skadat.

– Det är märkligt att man inte haft någon rejäl kvalitetsuppföljning och tittat närmare på resultaten, säger Håkan Hellstrand.

Han tillägger att Arbetskraftsundersökningarna (AKU) varit den enda källa av statistik som inte reviderats sedan han själv blev yrkesverksam i början av 80-talet.

– Det är förstås allvarligt om det påverkar politiken. Samtidigt hade det varit ännu allvarligare om felet varit relativt litet och inte upptäckts, säger Hellstrand.

SCB värvade på torsdagen Eskil Wadensjö, nestor som nationalekonom och professor i arbetsmarknadspolitik vid Stockholms universitet.

– Jag ska jobba med det här från och med nu och 14 månader framåt, säger han till SvD.

Varför blev det så fel?

– Jag har inte hunnit sätta mig in i problematiken. Generellt kan man säga att många fler var benägna att svara på frågor i undersökningar förr i tiden. Nu lyfter man inte luren när man inte känner igen numret. Men jag vill inte säga mer. Kom igen om 14 månader, säger Eskil Wadensjö.

Erik Melander, ställföreträdande chef på IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) i Uppsala vill inte spekulera i vilken betydelse felräkningen haft.

– Jag nöjer mig med att säga att felets storleksordning haft betydelse för olika bedömningar. Men hur stor betydelse det rör sig om är svårt att säga, tillägger han.

Robert Bergqvist på SEB och Annika Winsth på Nordea tror att torsdagens besked att arbetslösheten inte är lika hög som många trott ökar sannolikheten för att Riksbanken höjer räntan som planerat i december, även om arbetslösheten ännu inte har toppat.

– Det ska till väldigt svaga siffror för inflationen och inflationsförväntningarna innan nästa räntemöte för att Riksbanken inte ska höja räntan, säger Annika Winsth.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons