Annons

Regeringen nära reglera crowdfunding

Småföretag raggar i större utsträckning pengar av allmänheten i stället för riskkapital eller banklån. "Ett tydligt behov har inte kunnat fyllas", säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) som nu skyndar på en reglering av gräsrotsfinansieringen.

Under strecket
Publicerad

Andreas Thorstensson (till vänster) och Sofie Lundström på Toborrow träffar finansmarknadsminister Per Bolund.

Foto: Pi Frisk

Andreas Thorstensson (till vänster) och Sofie Lundström på Toborrow träffar finansmarknadsminister Per Bolund.

Foto: Pi Frisk
Andreas Thorstensson (till vänster) och Sofie Lundström på Toborrow träffar finansmarknadsminister Per Bolund.
Andreas Thorstensson (till vänster) och Sofie Lundström på Toborrow träffar finansmarknadsminister Per Bolund. Foto: Pi Frisk

Sektorn växer så fort att myndigheterna inte kan blunda för fenomenet.

Genom rena gåvor eller lån med avkastning som motkrav plöjde allmänheten globalt sett in 16 miljarder dollar i olika projekt och affärsidéer förra året, enligt en analystjänsten Massolution. I år väntas den siffran bli dubbelt så stor.

I Europa rörde det sig om cirka 1 miljard euro under 2013, enligt finansdepartementet.

Nu vill regeringen syna såväl riskerna som möjligheter på marknaden. På torsdag väntas Finansinspektionen få i uppdrag att genomlysa gräsrotsfinansieringen i Sverige. Myndigheten ska återkomma med underlag för reglering under året.

– Vi ska sedan gå vidare och reglera detta på ett sätt så att marknaden fortsätter att växa, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Annons
Annons

På onsdagseftermiddagen klev en kostymklädd minister in bland gympaskor och bärbara datorer i centrala Stockholm. Kontoret tillhör bland andra Toborrow, ett bolag som sedan förra året förmedlat totalt 15 miljoner kronor i lån till mindre företag.

– När man kommer till banken måste man ha en massa fritt kapital för att få lån, säger Bertil Stivén, vd för belysningsföretaget Vensti.

Han vände sig till Toborrow efter att ha tappat hoppet om att få lån av en bank eller ett riskkapitalbolag. Över 1 300 anbud kom in och snitträntan för Venstis lån på en halv miljon kronor blev 7,4 procent.

Finansmarknadsministern medger att gräsrotsfinansieringen hittat en efterfrågan som banksektorn och riskkapital, såväl statligt som privat, kan missa.

– Här har man riktat in sig på lite mer etablerade bolag med utvecklingspotential som genom de här pengarna kan ta nya steg. Man har hittat en nisch där det funnits ett tydligt behov av finansiering som inte har kunnat fyllas på den traditionella marknaden, säger Bolund.

Enligt Robin Teigland, som forskar om gräsrotsfinansiering vid Handelshögskolan, hör gräsrotsfinansieringens framväxt ihop med en växande misstro gentemot banksektorn.

– Man tjänar så lite på räntan hos en bank. Här finns ett nytt sätt att tjäna pengar, säger han.

Samtidigt är räntorna högre än vid ett banklån. Riskerna också, påpekar Per Bolund under sitt möte med Toborrow.

I snitt erbjuder Toborrow räntor på 9 procent, även om vissa hamnar under 6 procent. Tre av bolagets 36 lån hittills har betalats igen, varav ett i förtid. Resten har ännu inte löpt ut.

– Vi är tydliga och transparenta med att det är riskfyllt. Man får välja sin egen ränta och den ska spegla risken man bedömer finns i investeringen. Sedan tycker vi att man ska diversifiera både mellan investeringstyper och inom vår tjänst, säger Toborrows vd Sofie Lundström.

**Trots att den tillgodoser **efterfrågan bland småföretag ser regeringen risker med den snabbt växande finansieringsformen.

– Vi måste förbereda oss för att hantera de situationer där företag går i konkurs och människor inte får tillbaka pengarna de har lånat ut. Det får inte heller bli en kanal för penningtvätt eller ohederliga affärer, säger Per Bolund.

Enligt Robin Teigland kan regleringar i bästa fall skapa tillväxt på marknaden för gräsrotsfinansiering.

– Oavsett vad man investerar i ska man vara beredd att förlora sina pengar. Det gäller även aktier och valutamarknader. Återbetalningsnivån kan vara högre inom både gräsrotsfinansiering och mikrolån än för till exempel kreditkort, säger Robin Teigland.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons