Annons

”Regeringen negligerar viktiga delar i rättsväsendet”

Regeringen lägger stora resurser på polisen samtidigt som andra delar av rättsväsendet prioriteras bort. Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar behöver ökade anslag för att klara sina uppdrag. Om regeringen inte tänker om riskerar polisens ökade resurser att bli en meningslös symbolhandling, skriver Sofia Larsen, ordförande för Jusek, och Emma Berge, ordförande för Saco-S Åklagarmyndigheten.

Under strecket
Publicerad

Justitieminister Morgan Johansson.

Foto: Yvonne ÅsellBild 1 av 2

Sofia Larsen och Emma Berge.

Foto: Olof Holdar, privatBild 2 av 2

Justitieminister Morgan Johansson.

Foto: Yvonne ÅsellBild 1 av 1
Justitieminister Morgan Johansson.
Justitieminister Morgan Johansson. Foto: Yvonne Åsell

DEBATT | RÄTTSVÄSENDET

Den senaste tiden har en stor del av det politiska samtalet handlat om behovet av resursförstärkningar till polisen. I augusti meddelade regeringen att Polismyndigheten får ett tillskott på 7,1 miljarder kronor för perioden fram till 2020. Den historiskt stora pengapåsen motiverades med behovet av ökad trygghet och fler uppklarade brott. Det råder ingen tvekan om att satsningen var välkommen.

Men om förstärkningar av polisen ska få önskad effekt krävs ett fungerande rättsväsende i övrigt. Vi behöver åklagare som leder förundersökningar, beslutar i åtalsfrågor och företräder det allmänna i domstol. Vi behöver effektiva och väl fungerande domstolar som kan handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt.

Annons
Annons

Tyvärr är budgetunderlagen för Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar bekymmersam läsning. Juseks genomgång visar att centrala delar av vårt rättsväsende riskerar att få svårt att klara av verksamheten om mer resurser inte skjuts till.

Åklagarmyndigheten fick ökade anslag under 2015 och 2016 för att anställa fler åklagare i syfte att möta framtida utmaningar med bland annat en mer komplex brottslighet. I budgetunderlaget för de kommande åren varnar myndigheten för konsekvenserna av bristande anslag. Enbart för att kunna upprätthålla verksamheten och myndighetens förmåga att utreda och lagföra brott på oförändrad nivå behövs ökade anslag.

Om inte begärda medel tilldelas kommer kraftiga personalminskningar att vara nödvändigt. I myndighetens underlag kan man vidare läsa att Åklagarmyndighetens arbetsbörda är oförändrat hög vilket bland annat beror på komplexiteten i ärendena. Till detta kommer att åklagare i hög utsträckning ägnar sig åt att leda förundersökningar och driva rättegångar i svåra och komplexa ärenden. Utöver detta framhåller myndigheten tydligt att det finns risk att Åklagarmyndigheten blir en flaskhals om Polismyndighetens satsningar och rekryteringar resulterar i ett ökat antal utredda brott som överlämnas till åklagare.

Budgetunderlaget för Sveriges Domstolar ger tyvärr är likartad bild. De senaste två åren har antalet mål till domstolarna ökat kraftigt. För perioden 2018–2021 prognosticeras en kraftig ökning av antalet inkomna mål vid allmän domstol och förvaltningsdomstol. Domstolarna avgjorde ändå fler mål under 2017 i förhållande till 2016 och dessutom fler mål i förhållande till antalet årsarbetskrafter än tidigare. Trots detta har måltillströmningen varit så stor att ärenden riskerar att bli liggande.

Annons
Annons

Sofia Larsen och Emma Berge.

Foto: Olof Holdar, privatBild 1 av 1

Om utvecklingen fortsätter riskerar det att få negativ inverkan på rättssäkerheten och i förlängningen på medborgarnas förtroende för domstolarna.

Utöver behovet av ett fungerande rättssystem finns också anledning att diskutera hur arbetsförhållandena är för dem som arbetar i rättsväsendet. Vi vet sedan tidigare att många av våra medlemmar inom rättsväsendet utsätts för hot, våld och trakasserier. Kombinerat med en hög arbetsbelastning och tidspress riskerar det att leda till fler sjukskrivningar. Myndigheterna måste ha ekonomiskt utrymme för att tillgodose medarbetarnas säkerhet, arbetsmiljö och hälsa. Av Juseks kommande medlemsundersökning om hot och våld inom rättsväsendet framgår att allt fler anställda har funderat över att byta arbete. Detta medför i förlängningen att rättsväsendet förlorar värdefull kompetens och måste satsa resurser på att rekrytera nya medarbetare.

Det kan vara värt att påminna om utgångspunkterna för regeringen gällande rättsväsendet; för att skapa ett tryggt samhälle behövs ett målmedvetet brottsförebyggande och brottsbekämpande arbete. Regeringens mål för utredning och lagföring är att verksamheten ska bedrivas med högt ställda krav på rättssäkerhet, kvalitet och effektivitet och att fler brott ska klaras upp. För Sveriges Domstolar är målsättningen att mål och ärenden ska avgöras med hög kvalitet och effektivitet. Målbalanserna och omloppstiderna ska hållas på en rimlig nivå. Utifrån den nuvarande prioriteringen – där stora resurstilldelningar sker i ena änden av rättskedjan medan den andra tappas på resurser – är det svårt att se hur den målsättningen ska uppfyllas.

Regeringen och justitieminister Morgan Johansson behöver nu svara på hur landets åklagare och domare ska klara av sina uppdrag med nuvarande förutsättningar.

Alla delar av rättsväsendet måste samverka och dra sitt strå till stacken för att vi ska kunna uppnå målen om ett tryggare samhälle. Men då krävs också rimliga förutsättningar för alla delar av kedjan.

Sofia Larsen
ordförande Jusek
Emma Berge
ordförande Saco-S Åklagarmyndigheten

Sofia Larsen och Emma Berge.
Sofia Larsen och Emma Berge. Foto: Olof Holdar, privat
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons