Annons

Regeringen kritiseras för uteblivet mått: ”Pikant”

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Emma-Sofia Olsson

Effekterna av att värnskatten slopats för höginkomsttagare framgår inte i vårbudgeten. Regeringen redovisar inte det vanliga måttet för inkomstklyftor mellan hög- och låginkomsttagare, den så kallade gini-koefficienten. Flera partier är kritiska.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Gini-koefficienten är den vedertagna metoden att mäta hur inkomstskillnaderna förändras mellan olika grupper i samhället och kan användas både inom länder och mellan länder. Normalt är det också ett mått som förekommer i regeringens budget- och vårpropositioner.

”Gini-koefficienten är det vanligaste sammanfattande måttet på spridningen i en inkomstfördelning. Vid maximal ekonomisk jämlikhet antar koefficienten värdet noll. Vid maximal ojämlikhet antar koefficienten värdet ett”, skrev regeringen i den förra vårpropositionen 2019.

Men nu är gini-värdet inte med.

– Nej, det stämmer, bekräftar Elin Eliasson, politisk sakkunnig åt finansminister Magdalena Andersson (S).

Varför redovisar ni inte gini-koefficienten?

– Vi har haft väldigt kort om tid under den här budgetprocessen. Det är en väldigt mycket tunnare budget än det brukar vara generellt. Vi har ägnat oss åt att lägga fem extra budgetar med anledning av coronakrisen.

Det är andra gången i rad som regeringen utelämnar gini-värdet. Det fanns inte heller med i budgetpropositionen i september 2019. Då beskrevs det som en tillfällig förändring eftersom finansdepartementet höll på med en översyn av ”den här typen av mått på budgetens effekter”.

Annons
Annons

– Vi håller på och ser över beräkningarna och den kommer att återkomma i vårpropositionen, sa Elin Eriksson då.

Regeringen kritiserades då från flera håll – och det är nu en kritik som återkommer. Vänsterpartiet menar att Gini-koeficienten borde ha redovisats i vårbudgeten:

– Det är allvarligt när man inte ser och får ta del av hur de insatser man gör används. Det handlar om allas vår ekonomi och de skattepengar vi betalar och hur det faktiskt fördelas. Det är en viktig information, både till oss alla förtroendevalda men också självklart till folket, säger Ulla Andersson, ekonomisk politisk talesperson.

Även KD:s ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed ifrågasätter regeringens agerande:

– Det var pikant redan förra året. Och att man gör om det i år gör inte saken mindre pikant. Fördelningseffekter enligt vissa mått brukar ju finnas med, och coronakris har vi trots allt inte haft hela denna period.

I budgetpropositionen i september 2018 redovisades gini-värdet, då med fallande tal, alltså lägre inkomstskillnader. När värnskatten för höginkomsttagare nu är borta är det sannolikt att inkomstklyftorna skulle ha ökat enligt gini-koefficienten.

– Det är klart att med avskaffad värnskatt så kommer det att innebära att höginkomsttagare får ta en större del och det kommer att öka klyftorna, konstaterade Magdalena Andersson när budgetpropositionen för 2020 lades fram i höstas.

I vårbudgeten redovisas nu i stället ett diagram över inkomsteffekterna av regeringens förslag efter budgeten för 2020.

– De beräkningsbara åtgärder som har tillkommit är höjt tak i a-kassan och en del andra saker, säger Elin Eriksson.

Annons
Annons

Enligt diagrammet är det inkomstgrupperna med lägst inkomst som har tjänat mest på regeringens politik och därefter i sjunkande skala till personer med den allra högsta inkomsten.

Men effekterna av värnskatten framgår inte?

– Där ingår inte värnskatten, utan det är det som har tillkommit efter budgetpropositionen för 2020. Däremot fanns det ett fördelningsdiagram i budgetpropositionen för 2020 där värnskatten är med.

När regeringen tidigare redovisat gini-värdet har det varit ”exklusive kapitalinkomster”, exempelvis aktieförsäljning och ränteintäkter har räknats bort. Det ger då intryck av lägre skillnader mellan hög- och låginkomsttagare.

Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar däremot den disponibla inkomsten både med och utan kapitalinkomster vid beräkning av gini-koefficienten. När inkomster från kapital tas med blir resultatet det motsatta.

Så här beskrev SCB hur inkomstklyftorna ökar i den senaste inkomstrapporten för individer och hushåll, publicerad i slutet av juni 2019:

”Utvecklingen av ekonomisk standard har inte varit lika stark för alla grupper, vilket har inneburit att inkomstskillnaderna har ökat. År 1991 var gini-koefficienten 0,226, år 2000 hade den ökat till 0,294 och 2017 låg den på 0,322, den högsta noteringen sedan mätningarna startade.”

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons