Annons

Regeringen redovisar inte mått för inkomstklyftor

Foto: Claudio Bresciani/TT

Regeringen har i årets budgetproposition valt att inte redovisa den så kallade Gini-koefficienten – nyckeltalet för inkomstklyftorna i samhället. Det bekräftar finansdepartementet för SvD. Enligt SCB ligger värdet för inkomstskillnaderna på ”den högsta noteringen sedan mätningarna startade”.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Standardmåttet för att mäta hur inkomstklyftorna förändras mellan olika grupper i samhället är den så kallade Gini-koefficienten.

Metoden är allmänt vedertagen och kan användas både för att beräkna skillnader mellan länder och inom länder. Ett lågt värde på Gini-koefficienten innebär små inkomstskillnader och ett högt värde större skillnader.

Vi behöver utveckla den här typen av mått på budgetens effekter.

I tidigare budgetpropositioner har regeringen redovisat Gini-koefficienten i tabellen över ”makroekonomiska nyckeltal”, som inleder hela budgeten. Både i budgeten för 2018 och 2019 redovisades då prognoser över sjunkande värden.

I den budget som offentliggjordes på onsdagsmorgonen finns samma tabell som tidigare – men den här gången utan Gini-koefficienten. Finansdepartementet bekräftar att uppgiften saknas.

– Vi håller på och ser över beräkningarna och den kommer att återkomma i vårpropositionen. Vi behöver utveckla den här typen av mått på budgetens effekter, så ambitionen är att den kommer i vår, säger Elin Eliasson, politisk sakkunnig åt finansminister Magdalena Andersson (S)

Annons
Annons

Enligt tidigare budgetar visade Gini-koefficienten att inkomstklyftorna i samhället skulle ha minskat med regeringens politik.

I budgeten för 2020 försvinner värnskatten för höginkomsttagare. Hur det påverkar Gini-koefficienten går nu inte att se. Vid onsdagsmorgonens presskonferens medgav finansministern ändå att klyftorna kommer att öka:

– Det är klart att med avskaffad värnskatt så kommer det att innebära att höginkomsttagare får ta en större del och det kommer att öka klyftorna, konstaterade Magdalena Andersson.

Samtidigt har tidigare budgetar redovisat Gini-koefficienten ”exklusive kapitalinkomster”, alltså med intäkter från till exempel aktieförsäljning och ränteintäkter borträknade.

Statistiska centralbyrån, SCB, redovisar däremot den disponibla inkomsten både med och utan kapitalinkomster vid beräkning av Gini-koefficienten. Inklusive inkomster från kapital blir resultatet det rakt motsatta.

Så här beskriver SCB hur inkomstklyftorna ökar i den senaste inkomstrapporten för individer och hushåll, publicerad i slutet av juni i år:

”Utvecklingen av ekonomisk standard har inte varit lika stark för alla grupper, vilket har inneburit att inkomstskillnaderna har ökat. År 1991 var Gini-koefficienten 0,226, år 2000 hade den ökat till 0,294 och 2017 låg den på 0,322, den högsta noteringen sedan mätningarna startade.”

Finansdepartementet förnekar att det ökade värdet på Gini-koefficienten är skälet till att uppgiften lyfts ut ur budgetpropositionen:

– Nej, det har inget med det att göra, säger Elin Eliasson, politisk sakkunnig.

Enligt SCB är ökade kapitalinkomster en del av förklaringen till att inkomstklyftornas ökar:

”De ökade inkomstskillnaderna drivs till viss del av ökade kapitalinkomster, vilka är skevt fördelade och till stor del tillfaller toppen av inkomstfördelningen.

Kapitalinkomsternas skeva fördelning på inkomsttrappan är också en förklaring till den ökade inkomstspridningen, enligt SCB:

”År 2017 tillföll 87 procent av de totala kapitalinkomsterna de 10 procent av hushållen med högst disponibel inkomst. Även i denna grupp är dock kapitalinkomsterna skevt fördelade. Över hälften, 54 procent, av de sammanlagda kapitalinkomsterna tillföll den hundradel av hushållen med högst disponibel inkomst.”

Enligt SCB:s rapport Sverige ett av de länder inom EU där inkomstklyftorna ökat mest mellan 2008 och 2016, det senaste året med jämförbar statistik.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons