Annons

Jonas Gummesson:Regeringen riskerar stryk om anslagen

Regeringen har gått på knock mot försvarsberedningen för att pressa tillbaka nivån på ökningen av kommande års försvarsanslag redan i förväg. Nu riskerar man ändå att räknas ut i sista ronden. Om den borgerliga enigheten består är S och MP i minoritet tillsammans med V.

Under strecket
Publicerad

ÖB Micael Bydén, statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) under invigningsceremoni av Gotlands regemente P 18 i Visby, maj 2018.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 2

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) med ÖB Micael Bydén i bakgrunden.

Foto: Mats Andersson/TT Bild 2 av 2

ÖB Micael Bydén, statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) under invigningsceremoni av Gotlands regemente P 18 i Visby, maj 2018.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1
ÖB Micael Bydén, statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) under invigningsceremoni av Gotlands regemente P 18 i Visby, maj 2018.
ÖB Micael Bydén, statsminister Stefan Löfven (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S) under invigningsceremoni av Gotlands regemente P 18 i Visby, maj 2018. Foto: Jonas Ekströmer/TT

På måndagen träffades beredningens ledamöter för ytterligare en kapitelgenomgång i ett känsligt läge. Nästa vecka står en rad sammanträden på programmet.

Den 14 maj ska betänkandet överlämnas till försvarsminister Peter Hultqvist (S).

En bärande tanke under två års arbete har varit att undvika en upprepning av det kraftigt underfinansierade försvarsbeslutet 2015. I stället har inriktningen varit att lägga fram finansierade förslag på bordet på ett bräde. Då skulle försvaret ges en möjlighet till en mer långsiktig och strukturerad planering av verksamheten.

Utgångspunkten är att höja försvarsanslagen från dagens 1 procent av BNP till 1,5 procent av BNP under slutåret, motsvarande 84 miljarder för den militära delen. När även det civila försvaret räknas in blir det drygt 89 miljarder, 1,6 procent av BNP. 2019 kostar totalförsvaret 60 miljarder. Höjningen över fem år är cirka 30 miljarder.

Annons
Annons

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) med ÖB Micael Bydén i bakgrunden.

Foto: Mats Andersson/TT Bild 1 av 1

Nu har Hultqvist ägnat ett par månader åt att undergräva den beredning han själv tillsatte.

I det ingår till exempel nya brigader till armén, fler Gripenplan till flygvapnet och ett nytt luftvärnssystem till marinens korvetter.

Förslagen har ända in på mållinjen haft ett brett stöd. Samtidigt sticker både summa och nivå svårt i ögonen på regeringen. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har inte lyckats utverka klartecken från finansminister Magdalena Andersson (S) för pengar i den storleksordning som försvarsberedningen kommit överens om.

Nu har Hultqvist tvärtom ägnat ett par månader åt att undergräva den beredning han själv tillsatte i januari 2017, med sikte om att smula sönder en bred uppgörelse om pengarna. I praktiken devalveras förslagen då till en önskelista och Hultqvist kan återta kommandot i ett senare skede.

Under riksdagens frågestund i förra veckan anslöt sig även statsminister Stefan Löfven (S) till modellen att senarelägga avgörandet. Nivån på försvarsanslagen ville han inte diskutera. Motiveringen var måhända något udda:

– Jag tror inte på någon specifik procent utav BNP av det enkla skälet att om vi tittar på Grekland som ett exempel, som hade en sjunkande BNP under sju–åtta års tid, skulle ju med den utvecklingen kunna påvisa en mycket högre andel försvarsutgifter i förhållande till BNP genom att göra ingenting, svarade Löfven på en fråga från Mikael Oscarsson (KD).

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) med ÖB Micael Bydén i bakgrunden.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) med ÖB Micael Bydén i bakgrunden. Foto: Mats Andersson/TT
Annons
Annons

I alla övriga sammanhang är BNP-andel den vedertagna metoden att mäta försvarsutgifter. Men det kan också få kostnaderna att dra iväg, oavsett om just Grekland är en relevant jämförelse eller inte.

Om regeringen lyckas i sitt uppsåt att skapa en hög ekonomisk tillväxt innebär det att försvarsbudgetarna automatiskt trycks upp på en högre nivå. Därför vill Löfven inte tala i BNP-termer.

Exakt här går också skiljelinjen mellan S och de borgerliga i beredningen.

De borgerliga ledamöterna anser att BNP-måttet ska ligga fast och på sikt röra sig mot Natos tvåprocentsmål.

Så länge enigheten kvarstår får regeringen stryk.

S-ledamöterna försöker – precis som Stefan Löfven – undvika en BNP-låsning och försvarsanslag som växer i takt med tillväxten. Ökade anslag ska enbart definieras i pengar och då kan S gå med på att förslagen kostar totalt runt 30 miljarder. Därmed inte sagt att finansieringsfrågan är löst och att S i ett senare skede accepterar den notan.

Efter regeringens påverkansoperationer talar S vid sittande bord nu också om att de borgerliga måste visa att det finns pengar både till sänkta skatter och ökade försvarsutgifter, eventuellt ett sätt att föra in även helt andra frågor när C och L nu ingår i regeringsunderlaget.

Men oavsett vad S gör finns det en majoritet för beredningens förslag genom M, KD, C, L och SD.

Så länge den enigheten kvarstår får regeringen stryk. Alternativet är då att backa och ansluta sig till de borgerligas linje. Eller att S och MP anmäler avvikande uppfattning eller skriver ett särskilt yttrande i minoritet, eventuellt tillsammans med V.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons