Annons

Göran Eriksson:Regeringen slopar värnskatten – och inför en ny

Värnskatten infördes när Göran Persson var finansminister 1995 och avskaffas nu ett knappt kvartssekel senare av partikamraten Stefan Löfven.
Värnskatten infördes när Göran Persson var finansminister 1995 och avskaffas nu ett knappt kvartssekel senare av partikamraten Stefan Löfven. Foto: Tomas Oneborg och Anders Wiklund/TT

Slopad värnskatt är en politisk triumf för Liberalerna, och orsakar maximal skada för Socialdemokraterna. Men en tröst för Stefan Löfven är att han i stället får införa en riktig värnskatt.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Hjalmar Hammarskjöld (till höger) införde en tillfällig värnskatt 1915. Till vänster hans företrädare på statsministerposten, Karl Staaff.

Foto: TT Bild 1 av 2

SvD onsdagen den 11 januari 1995. Det här var året då värnskatten infördes – då med Göran Persson som finansminister och Ingvar Carlsson som statsminister.

Bild 2 av 2

Hur går det till att avskaffa värnskatten, samtidigt som behoven av skattepengar till polis, rättsväsende, försvar och välfärd bara växer?

Det finns flera olika svar på den frågan. Ett är att det inte kostar staten något, eftersom de som får sänkt skatt kommer att jobba mer och betala mer i skatt. Ett annat svar är den ”värnskatteväxling” som kommer att beskrivas här.

”Det blir inte min roligaste dag på jobbet”, brukar Magdalena Andersson säga, och nu är den här. På onsdag måste finansministern gå till riksdagen med en budget som innebär att värnskatten, som tas ut på de högsta inkomsterna, slopas.

Åtgärden är enligt Socialdemokraternas synsätt ett säkert sätt att öka inkomstklyftorna i Sverige – vilket går helt på tvärs mot allt vad partiet eftersträvar i sitt program.

För dåvarande L-ledaren Jan Björklund var januaribeslutet om värnskatten en personlig triumf.

När Stefan Löfven i SvD i juni fick frågan om den mest smärtsamma kompromissen i regeringsförhandlingarna, svarade han så här: ”Jag hade inte valt att ta bort värnskatten eftersom det är en skattesänkning för dem som har mest”.

Annons
Annons

Men värnskattens avskaffande var en viktig – kanske avgörande – del av uppgörelsen om regeringsmakten. Liberalerna har tjatat om det i decennier och för dåvarande L-ledaren Jan Björklund, som inte lyckades få gehör i alliansregeringen, var januaribeslutet om värnskatten en personlig triumf.

För socialdemokrater som tittar tillbaka på vinterns förhandlingar har det här blivit till sanning: Det hade ett egenvärde för Liberalerna att åsamka Socialdemokraterna så stor skada som möjligt. ”Liberalerna behövde visa att de kunde få igenom något som Socialdemokraterna absolut inte ville ha”, skriver exempelvis tankesmedjan Tidens chef Daniel Färm i en debattartikel i Altinget.

En sorts politisk troféjakt alltså, vilket kan låta primitivt. Men att det fanns en sådan dimension är kanske inte så långsökt som det först låter. Inför den egna partiopinionen behövde både Liberalerna och Centern visa upp väldiga framgångar, och ett pedagogiskt sätt är ju att peka på motpartens svåra skador.

Värnskatten infördes 1995 för att bidra till att rädda Sveriges trasiga statsfinanser, och den skulle vara tillfällig. Den infördes när Göran Persson var finansminister och avskaffas nu alltså ett knappt kvartssekel senare av partikamraten Stefan Löfven.

Inför den budget som Magdalena Andersson nu går med till riksdagen har finansdepartementet räknat på saken. På längre sikt menar man alltså att slopandet betalar sig självt. Men för år 2020 blir skattebortfallet drygt 6 miljarder kronor.

Departementet har också beräknat att det är 345 000 svenskar – de som tjänar mest förstås – som får sänkt skatt. Av dem är 253 000 män och 92 000 kvinnor. Så visst är det tid att jämra sig, för en socialdemokratisk finansminister i en feministisk regering.

Annons
Annons

Hjalmar Hammarskjöld (till höger) införde en tillfällig värnskatt 1915. Till vänster hans företrädare på statsministerposten, Karl Staaff.

Foto: TT Bild 1 av 1

Men kanske inte bara ändå. Värnskatten kom ju till för att möta det stora hotet under 90-talet, den svenska statens usla finanser. De är sedan länge i utmärkt skick – men i dag finns det andra nationella utmaningar.

På 90-talet använde Göran Persson ”flinande finansvalpar i New York” för att beskriva hotet mot nationen.

Och för bara några veckor sedan kom S överens med L och C om en skattehöjning – införandet av en bankskatt – som från 2022 ska finansiera förstärkningen av Sveriges militära förmåga.

På 90-talet använde Göran Persson ”flinande finansvalpar i New York” för att beskriva hotet mot nationen. I dag uppfattas det främst komma från en rustande Vladimir Putin i Moskva.

Skatteintäkterna på fem miljarder kronor från bankskatten 2022 är alltså i samma storleksordning som bortfallet när den nuvarande värnskatten slopas vid årsskiftet. Och en extra skatt för att rusta landet militärt, är vad begreppet värnskatt har syftat på historiskt.

Hjalmar Hammarskjöld (till höger) införde en tillfällig värnskatt 1915. Till vänster hans företrädare på statsministerposten, Karl Staaff.
Hjalmar Hammarskjöld (till höger) införde en tillfällig värnskatt 1915. Till vänster hans företrädare på statsministerposten, Karl Staaff. Foto: TT

Nordisk familjebok från 1922 berättar: ”Värnskatt kallades en tillfällig, för en gång, af inkomst och förmögenhet utgående progressiv skatt (enligt k. kung. 9 okt 1915) för afhjälpande af brister i landets försvarsväsen.” Den blev tillfällig som utlovat, men en värnskatt infördes återigen under andra världskriget.

Annons
Annons

SvD onsdagen den 11 januari 1995. Det här var året då värnskatten infördes – då med Göran Persson som finansminister och Ingvar Carlsson som statsminister.

Bild 1 av 1

Det är sannolikt lättare för borgerliga partier att svälja nya skatter som har ett upphöjt syfte, även om pengarna inte är specialdestinerade utan ramlar rakt in i statskassan. En bankskatt – som både C och L har varit motståndare till – är förstås inte samma sak som en inkomstskatt på höga inkomster, och får annorlunda effekter på ekonomin.

Men statens inkomster blir i alla fall ungefär desamma och båda skatterna motiveras med liknande argument, som ett sätt att bemöta ett hot mot nationen. Man kan beskriva det som en sorts värnskatteväxling, eller mer tillspetsat: regeringen slopar inte värnskatten, man inför en ny.

Det går också att spekulera i om det här är en modell för att hantera det stora suget efter skattepengar. Lyssnar man på den dagsaktuella politiska debatten är ju den inhemska kriminaliteten ett lika stort hot som det yttre militära.

Går det därmed att föreställa sig ännu en ny – eller höjd – skatt för afhjälpande af brister i landets rättsväsen?

Sök själv – så har SvD skrivit om värnskatten

SvD onsdagen den 11 januari 1995. Det här var året då värnskatten infördes – då med Göran Persson som finansminister och Ingvar Carlsson som statsminister.
SvD onsdagen den 11 januari 1995. Det här var året då värnskatten infördes – då med Göran Persson som finansminister och Ingvar Carlsson som statsminister.
Laddar…

Med några enkla knapptryck kan du söka dig fram till SvD:s alla artiklar i ämnet. Skriv exempelvis in ”värnskatt” i sökverktyget här ovan. I SvD arkiv finns alla artiklar sedan starten 1884. Vill du läsa artiklarna från 1995 går det att ställa in datumreglaget.

Efter reklamen visas:
Det här behöver du veta om årets höstbudget
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons