Annons

Ivar Arpi:Regeringen ställer grupp mot grupp

Ylva Johansson anvisar.
Ylva Johansson anvisar. Foto: Claudio Bresciani/TT
Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Modulhus.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT Bild 1 av 1

De tar emot med öppna armar, men det är vi som får lida för det. Jag menar, jag är femtio år och är dessutom sjuk. […] Jag kämpar på och det här är tacken.” I gårdagens Studio Ett fick lyssnaren möta Hanna, 50 år, utanför socialkontoret i Haninge. Hon är njursjuk, berättar reportern Katarina Gunnarsson, och väntar på transplantation, men tvingas flytta runt bland vänner och syskon. Egentligen har Hanna en hyreslägenhet, men den lät hon sin vuxne son ta över efter att han fått ett oplanerat barn. Trots att Hannas son har stått i bostadskö i åratal har han inte en chans att få en lägenhet den vägen. Nyanlända har förtur till alla hyresrätter som blir lediga, trots att många stått i kö över tio år.

Hur många fler som Hanna finns det i Sverige?

Efter att anvisningslagen trädde i kraft i början av 2016 har alla landets kommuner en skyldighet att tillhandahålla bostad under en tvåårsperiod till den som precis anlänt till Sverige. Enligt Boverket har 73 procent av kommuner med någon form av förtur till bostäder låtit nyanlända gå före. Slår man ut det över alla Sveriges kommuner har 49 procent låtit nyanlända gå före bostadskön. Men det är något som kommunpolitiker helst tiger om inför sina väljare.

Annons
Annons

Vanligast är att kommunerna beslutar att vika en andel av det kommunala bostadsbolagets bostäder till nyanlända, utan att dessa behöver stå i någon kö.

Man säger ofta att man inte ska ställa grupp mot grupp. Men är det rättvist att nyanlända går före i bostadsköer i hela landet?

Ett litet axplock: Det sker i Haninge kommun, som nämndes i inledningen. I Hedemora tvingades kommunen ge förtur till nyanlända efter en dom i Svea hovrätt. I Örebro har man vikt var tionde lägenhet till nyanlända. Nyligen tog Luleå kommun beslutet att fortsätta reservera en fjärdedel av bostadsbolaget Lulebos hyresrätter för nyanlända. I Enköping får nyanlända förtur till var tredje lägenhet. I Hässleholm slår kommunen fast att det trängt undan andra när nyanlända fått förtur. Den slutsatsen gäller alla kommuner med förtur.

I många kommuner, främst de utan kommunala bostadsbolag, har man köpt bostadsrätter för att ge bostad till nyanlända. I Hässleholm skriver kommunen att det driver upp bostadspriserna när kommunen bjuder över kommunens skattebetalare med deras egna skattepengar. Man kan tänka sig att det har skett i Nacka där kommunen har köpt lägenheter för 200 miljoner de senaste två åren, varav tre bostadsrätter till en man, hans tre fruar och 16 barn för sammanlagt 13 950 000 kronor.

I Nacka har man räknat med att de tusen nyanlända man hyst in i både modulhus och bostadsrätter ska flytta efter att tvåårskontrakten upphör, vilket börjar ske snart. Kommunen kommer heller inte tillhandahålla en annan bostad till dem som måste flytta ut, berättar Frida Plym Forsell, arbetsmarknadsdirektör på kommunen, i Studio Ett.

Annons
Annons

Modulhus.

Foto: Vilhelm Stokstad/TT Bild 1 av 1

Men när Ylva Johansson (S), arbetsmarknadsminister, får frågan i Studio Ett om det stämmer att kommunerna efter två år inte längre har någon plikt att tillhandahålla bostäder, svarar hon: ”Det är inte det som framgår av lagen. Utan man ska ta emot nyanlända och det framgår i propositionen att intentionen är permanenta boenden. Däremot har vi ju valt att inte ställa skarpt krav på detta. Man får vara realist och se att det tar tid att bygga bostäder.”

Jag ringde upp Mats Gerdau, kommunstyrelsens ordförande (M) i Nacka, och frågade om han känner till att regeringen menar att han tolkar lagen fel.

– Vi i Nacka, Sveriges kommuner och landsting (SKL) och så gott som alla andra kommuner i Sverige uppfattar inte att det är vår plikt. Det är rätt tydligt att lagen inte kräver att kommuner tillhandahåller permanenta bostäder. Sedan kan ministern tycka vad hon vill om det.

Känner ni er inte lite lurade när Ylva Johansson säger som hon gör?

– Jo, staten skjuter över kostnader och svårigheter på kommunerna. Vi ska fixa det som staten inte klarar. Då blir det tillfälliga, hastiga lösningar.

”Problemet i Sverige är att där det finns bostäder, finns det inga jobb. Och där det finns jobb, finns det inga bostäder.”

Modulhus.
Modulhus. Foto: Vilhelm Stokstad/TT

Man säger ofta att man inte ska ställa grupp mot grupp. Men är det rättvist att nyanlända går före i bostadsköer i hela landet? Den frågan duckar regeringen och riskerar därmed att kritiken mot systemet felaktigt vänds mot de nyanlända.

Och nu verkar de vilja köra över kommunerna och permanenta de lösningar som endast skulle gälla i två år. Mannen med tre fruar får kanske behålla sina bostäder, medan andra nyanlända får bo kvar i undermåliga modulhus. 60 000 har anvisats sedan lagens införande 2016. Vart skulle de ta vägen?

Som Mats Gerdau sade i reportaget i Studio Ett: ”Problemet i Sverige är att där det finns bostäder, finns det inga jobb. Och där det finns jobb, finns det inga bostäder.”

Inget är så permanent som en tillfällig lösning, som det heter.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons