Annons

Göran Eriksson:Regeringen tar dubbel risk med svensk coronalinje

Sverige har hittills valt en annorlunda väg i kampen mot coronapandemin, skriver Göran Eriksson.
Sverige har hittills valt en annorlunda väg i kampen mot coronapandemin, skriver Göran Eriksson. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige, vetenskapen och Vitryssland – mot alternativa fakta, danskar och resten av världen. I Sverige har viruskrisen hittills skapat en bred samling bakom en okänd svensk modell.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Britterna har svängt och stängt skolorna, och förbjudit bröllop. På bild premiärminister Boris Johnson under en presskonferens.

Foto: Andrew Parsons/No 10 Downing StreetBild 1 av 2

Jimmie Åkesson har krävt stängda skolor, men också berömt Stefan Löfvens tal till nationen.

Foto: Jonas Ekströmer/TTBild 2 av 2

Den svenska modellen för krishantering anses av anhängarna stå för vetenskaplighet och rationalitet, i kontrast till omvärlden där politik och populism ges större utrymme.

Och i debatten om Sveriges coronahantering har flera faktorer som kännetecknar, eller påstås känneteckna, den växande högerpopulismen spelat stor roll. Här är listan:

  • Misstro mot etablissemang och myndigheter.
  • ”Alternativa fakta”.
  • Krav på hårdare tag.
  • Uppfattningen att Sverige är ett undantag i världen.

För att börja med det sista: det går att diskutera hur stor skillnaden är, men Sverige har hittills valt en annorlunda väg i kampen mot coronapandemin.

På tisdagen stoppade Sverige barservering. Men här är grundskolorna öppna, här går gränsen för tillåtna möten först vid 500 personer och här finns inga tvingande utegångsförbud.

Den danska statsministern Mette Frederiksen förlängde på måndagen de strikta danska coronareglerna, med stängda förskolor och skolor, stängda restauranger och frisörer och förbud mot folksamlingar med fler än tio personer.

Boris Johnson stängde de brittiska skolorna i fredags och deklarerade på måndagskvällen att bara två personer – precis som i Tyskland – får träffas offentligt. Brittiska bröllop och dop förbjuds, men inte begravningar.

Annons
Annons

Britterna har svängt och stängt skolorna, och förbjudit bröllop. På bild premiärminister Boris Johnson under en presskonferens.

Foto: Andrew Parsons/No 10 Downing StreetBild 1 av 1

Den danska undertexten var den här: den svenska staten fortsätter agera curlingföräldrar till sina bortskämda medborgare.

Utländska medier skildrar nu också Sverige som ett undantag. Statliga danska TV2 berättade i söndags att danskarna har börjat förstå budskapet om att hålla sig hemma men att ”Sverige och svenskarna fortfarande lever samma sorglösa liv som innan coronakrisen började på allvar”.

”Det är uppseendeväckande att Sverige står nästan ensamt” menade tv-kanalens kommentator. Den danska undertexten var den här: den svenska staten fortsätter agera curlingföräldrar till sina bortskämda medborgare.

Och brittiska The Guardian publicerade på måndagen en artikel med en rubrik om Sveriges ”rysk roulette-strategi” mot covid-19, en text som byggde på kritik från de svenska akademiker som starkt ifrågasätter den svenska linjen.

Men att Sverige är ett undantag tycker inte bara svenska kritiker, eller utländska medier. Uppfattningen bekräftas gärna av de aktörer som utformar eller försvarar den svenska Folkhälsomyndighetens strategi.

Professor Agnes Wold har ägnat stor energi åt att i gamla och nya medier förklara och försvara den svenska linjen. Så här citerades hon i den norska studenttidningen Khrono förra veckan:

”Vi har nog valt en bättre väg än Norge. Nu har vi Sverige, Storbritannien och Vitryssland som har det här lite mer vetenskapliga tillvägagångssättet”.

 Britterna har svängt och stängt skolorna, och förbjudit bröllop. På bild premiärminister Boris Johnson under en presskonferens.
Britterna har svängt och stängt skolorna, och förbjudit bröllop. På bild premiärminister Boris Johnson under en presskonferens. Foto: Andrew Parsons/No 10 Downing Street
Annons
Annons

Sedan dess har alltså britterna svängt och stängt skolorna, och förbjudit bröllop. Men just det vetenskapliga argumentet är en central punkt för dem som försvarar – och tillämpar – det svenska systemet.

Det här är deras syn på saken: I Sverige utformas åtgärderna mot smittspridning av självständiga expertmyndigheter, i det här fallet Folkhälsomyndigheten, och baseras därmed på vetenskap och kunskap, inte på politik.

Jag har hört en svensk regeringstjänsteman säga att det ”ska bli intressant att se” vilket system som fungerar bäst – den svenska rationella modellen, eller utländska som ger större utrymme för regeringarna och därmed för politiska eller populistiska impulser.

Utmärkande för populistiska rörelser är krav på ”hårdare tag” – det kallas ibland för en auktoritär samhällssyn.

Att vetenskap ställs mot politik – eller populism – är också något typiskt i det moderna politiska landskapet.

Bland det mest lästa på SvD.se den senaste tiden är en debattartikel av Johan von Schreeb, som är professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet. Han kritiserar DN:s chefredaktör Peter Wolodarski som i flera artiklar krävt tuffare åtgärder än vad Folkhälsomyndigheten föreslår.

”Att på så lösa boliner desavouera en i det närmaste samlad svensk expertis, som under årtionden byggt upp gedigen kunskap, är både skrämmande och obehagligt”, skrev von Schreeb och använde begreppet ”alternativa fakta” – ett uttryck som myntades av en medarbetare till Donald Trump, och blivit ett centralt begrepp inom det som ibland kallas post-truth-politics.

Annons
Annons

Jimmie Åkesson har krävt stängda skolor, men också berömt Stefan Löfvens tal till nationen.

Foto: Jonas Ekströmer/TTBild 1 av 1

Aktörerna i den svenska debatten intar inte alltid de förväntade positionerna: Chefredaktörer på liberala tidningar, eller akademiker som flera svenska coronakritiker, brukar inte förknippas med auktoritära rörelser eller populism. Men diskussionen utspelar sig på flera sätt i den nya politiska miljön.

Utmärkande för populistiska rörelser är krav på ”hårdare tag” – det kallas ibland för en auktoritär samhällssyn. Översatt till coronakrisen skulle det betyda en större tilltro till tvingande åtgärder, medan de svenska i huvudsak bygger på frivillighet och rekommendationer.

Utmärkande för den nya populismen är också en utbredd misstro mot myndigheter och etablissemang. Samma tendens gäller i coronakrisen, där en Sifomättning som SvD har beställt visar att SD-väljarna har ett väsentligt lägre förtroende än andra för både Folkhälsomyndigheten och regeringen.

Jimmie Åkesson har krävt stängda skolor, men också berömt Stefan Löfvens tal till nationen.
Jimmie Åkesson har krävt stängda skolor, men också berömt Stefan Löfvens tal till nationen. Foto: Jonas Ekströmer/TT

SD är också det enda parti som ifrågasätter den svenska linjen, genom Jimmie Åkessons krav på stängda skolor.

Det finns en bred politisk uppslutning bakom den svenska linjen – trots att den skiljer ut Sverige från omvärlden.

Men SD-konfrontationen är verkligen inte total. I en ny Facebookvideo står Åkesson i köket hemma i Sölversborg och rör i en gryta, medan han berömmer Stefan Löfvens tal till nationen.

Inget annat parti har heller kritiserat Folkhälsomyndighetens linje, eller att regeringen följer myndighetens råd. En person med central placering i ett oppositionsparti konstaterar att man helt enkelt saknar kompetens i smittskyddsfrågor.

På kort sikt har regeringen fått arbetsro: Det finns en bred politisk uppslutning bakom den svenska linjen – trots att den skiljer ut Sverige från omvärlden.

Men i det längre perspektivet står därmed inte bara liv och hälsa på på spel. Den svenska modellen för krishantering representerar ju – i alla fall enligt tolkningen i regeringskansliet – vetenskap och rationalitet i motsats till politisk populism.

Så om den blågula linjen misslyckas sänker det också svenskarnas förtroende för myndigheterna – och omvärldens förtroende för den svenska icke-populistiska krishanteringsmodellen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons