Annons

Sverige underlättar för diktaturer att övervaka

Foto: Henrik Holmberg / TT

Sverige leder arbetet med att förenkla export av övervakningsteknik till diktaturer. Det visar läckta EU-dokument från stängda förhandlingsrum. Nu drar slutförhandlingarna igång om europeisk export av produkter med dubbla användningsområden.

Under strecket
Publicerad

Morgan Johansson.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1

Sverige har länge haft ett komplicerat förhållande till synen på övervakningsteknik. Redan under Arabiska våren 2011 uppdagades det att svensk teknik – bland annat via företagen Ericsson och Enea – bidragit till att övervaka, tortera, fängsla och i vissa fall döda meningsmotståndare i Syrien. Allt sedan Sverige blockerat ett förvånat EU från att ålägga ett exportförbud på så kallade ”digitala vapen”, eller produkter med så kallade ”dubbla användningsområden” – teknik eller produkter som kan användas såväl civilt som militärt

För att strypa diktaturers tillgång till övervakningsteknik har EU länge arbetat för att uppdatera den rådande förordningen från 2009. Syftet är att lagstiftningen tydligare ska ta hänsyn till arbetet för mänskliga rättigheter och mot terrorism, samtidigt som den snabba teknikutvecklingen bidragit till ett ökat behov av att förnya kontrollistorna.

Att stoppa EU-utvecklade produkter för att bidra till brott mot mänskliga rättigheter är en sak, men förhandlingarna i EU försvåras av att övervakningstekniken kan bidra till att stoppa ett terroristdåd samtidigt som den i auktoritära regimer kan användas till att åsiktsregistrera oliktänkande, förfölja dissidenter och trakassera journalister.

Annons
Annons

Efter flera år av överläggningar i EU:s medlemsråd ska nu de officiella trepartsamtalen mellan medlemsländerna, Kommissionen och EU-parlamentet inledas i oktober. För att Rådet ens ska sätta sig runt förhandlingsbordet i denna fråga har man dock kommit överens om en kompromiss: slopa alla lagförslag som gör det svårare att exportera övervakningsutrustning.

– Det är fullständigt oansvarigt att inga av de åtgärder föreslagna av Kommissionen eller av oss i Europaparlamentet för att reglera handel i spionteknik har antagits. Industrin har gjort ett bra jobb, sade tyska Klaus Buchner, Europaparlamentets förhandlare i frågan, i somras när medlemsländerna meddelade sitt beslut.

Och precis som 2011 är det Sverige som pekas ut som ledande i kravet att slopa hårdare tag mot export av spionteknik. Under förra hösten kunde Reportrar utan gränser tillsammans med den tyska organisationen Netzpolitik publicera ett läckt dokument där Sverige tillsammans med åtta andra länder – däribland Finland och Storbritannien – förespråkar mildare regler för export av spionteknik.

”Sveriges målsättning är att EU ska ha ett modernt och effektivt regelverk för produkter med dubbla användningsområden (även kallat PDA:er, se faktaruta). Det har väglett vårt agerande i förhandlingarna, och vi har välkomnat det textutkast som medlemsstaterna enats kring”, skriver ansvariga ministern Morgan Johansson (S) i en kommentar till SvD.

Sverige argumenterar att strängare regler skulle göra det svårare för europeiska företag att konkurrera internationellt eftersom länder som efterfrågar övervakningsteknik istället skulle köpa samma teknik från företag utanför EU. Dessutom argumenterar man för att det redan finns globala exportregler – framförallt via Wassenaar-arrangemanget – som ska kontrollera exporten av PDA:er, och en EU-specifik kontrollista hade varit hämmande för europeiska företag.

Annons
Annons

Morgan Johansson.

Foto: Jonas Ekströmer/TT Bild 1 av 1

Eftersom Wassenaar-arrangemanget dock saknar kontrollistor för den cyberövervakningsteknik som fanns med i Kommissionen och EU-parlamentets förslag har många bedömare ansett arrangemanget som tandlöst, samt att det finns behov för strängare regler. Det är dock inget justitieminister Morgan Johansson håller med om.

Morgan Johansson.
Morgan Johansson. Foto: Jonas Ekströmer/TT

”Sverige har fullt ut delat målsättningen om en stramare kontroll av viss cyberövervakningsutrustning i syfte att minska risken att sådan används av auktoritära regimer för att kränka mänskliga rättigheter. Samtidigt har vi bedömt att en EU-reglering inte löser problemet då alltför många sådana produkter produceras utanför EU. Mer ändamålsenligt vore att lista produkterna inom ramen för det så kallade Wassenaar-arrangemanget, som också omfattar flertalet stora producentländer. Detta är det normala sättet för produkter med dubbla användningsområden att föras in under EU-kontroll.”, skriver Johansson.

Kritiker menar också att Sveriges inställning till stor grad beror på lobbyism från företag som utvecklar internet- och telekomteknik. Ett strängare exportförbud skulle exempelvis kunna påverka svenska Ericsson och finska Nokia i utrullningen av 5G-nätverk. 

Att svenska regeringen skulle gå företags ärenden i denna fråga är något Johansson avvisar bestämt.

Annons
Annons

”Det stämmer inte. Sverige har inte förespråkat en lösning i Wassenaar av kommersiella skäl utan av MR- och säkerhetspolitiska skäl.”, skriver Johansson.

Inspektionen för strategiska produkter, ISP, är den kontrollmyndighet som beviljar exportlicenser för PDA:er efter dagens rådande lagstiftning. Under 2018 beviljade myndigheten exporttillstånd rörande PDA:er till bland annat Kina, Ryssland, Saudiarabien, Pakistan, Turkiet, Hongkong och Förenade Arabemiraten. Totalt utgjorde 217 av tillstånden produkter och tjänster inom telekommunikation och informationssäkerhet.

När ISP får en ny EU-förordning att förhålla sig till är alltså oklart. Trepartssamtalen mellan Kommissionen, Rådet och EU-parlamentet väntas inledas den 19 september under ledning av finländaren Teemu Sepponen, och de mest optimistiska bedömarna tror på ett färdigt avtal innan nästa sommar. De mer skeptiskt lagda experterna förväntar sig däremot att förhandlingarna kommer ta flera år. 

Fram tills dess att ett beslut nås kommer europeisk övervakningsutrustning och teknik kunna säljas internationellt.

Läs Ericsson och Enea svar här.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons