Annons

Regeringen vill finansiera försvaret med höjda skatter

Kvinnliga och manliga rekryter övar lågintensiv strid vid markstridsskolan i Kvarn utanför Borensberg. Arkivbild.
Kvinnliga och manliga rekryter övar lågintensiv strid vid markstridsskolan i Kvarn utanför Borensberg. Arkivbild. Foto: Pontus Lundahl/TT

Regeringen kan vara på väg att enas med C och L om en höjning av försvarsanslagen med fem miljarder under 2022. Tanken är att finansieringen ska göras genom skattehöjningar, erfar SvD.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Försvarsanslagen är en del av den pågående budgetförhandlingen mellan regeringen och samarbetsparterna. För att inte spräcka januariöverenskommelsen krävs det redan nu att regeringen kan få med sig C och L på en uppgörelse om anslagen för 2022.

Allt som allt vill försvarsberedningen höja anslagen till det militära försvaret med 20 miljarder nästa försvarsbeslutsperiod 2021–2025, uppdelat på fem miljarder om året.

När regeringen i våras vägrade skriva under på den summan valde de borgerliga partierna i sin tur att inte underteckna beredningens slutrapport.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) skulle för egen del gärna räkna in pengarna på ett bräde. Däremot håller finansminister Magdalena Andersson (S) emot för att inte binda upp sig för hela den summan.

Den lösning som nu är inom räckhåll är att regeringen accepterar försvarsberedningens förslag på fem miljarder extra. Men tills vidare bara under det första året 2022.

På det sättet kan regeringen skjuta problemen framför sig.

För att finansiera höjningen vill regeringen att C och L i sin tur går med på att den finansieras genom höjda skatter, enligt uppgifter till SvD. Det eventuella reformutrymmet kommer att behövas på andra områden. Dessutom är tillväxten i avtagande och då måste det fram nya pengar för en anslagshöjning till försvaret, lyder argumentet.

Annons
Annons

Ett förslag som har diskuterats är en bankskatt, ett alternativ skulle kunna vara en momshöjning. I gengäld vill regeringen att C och L tills vidare stannar där. Kommande budgetar och nästa försvarsbeslut blir då en senare fråga – och på det sättet kan regeringen skjuta problemen framför sig.

Försvarsmaktens långsiktiga anslag blir då tills vidare hängande i luften.

Samtidigt är försvarsanslagen minerat område för alla inblandade. Regeringen har en majoritet mot sig i riksdagen ifall de borgerliga står fortsatt eniga bakom försvarsberedningens rapport tillsammans med SD.

På den borgerliga sidan riskerar M, KD, C återigen att splittras i försvarsfrågan om regeringen lyckas slå in en kil mellan partierna.

Då faller den tidigare enigheten från försvarsberedningen platt till marken – och även ett planerat tillkännagivande till regeringen när riksdagen öppnar om att partierna avser att driva igenom slutrapporten. Samtidigt blir Försvarsmaktens långsiktiga anslag då tills vidare hängande i luften.

SvD har sökt försvarsminister Peter Hultqvist för en kommentar till budgetförhandlingarna och skattefinansieringen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons