Annons

Regeringens åtgärder sågas: ”Inget nytänkande”

S-ministrarna Mikael Damberg och Lena Hallengren presenterade regeringens nya åtgärdsprogram mot narkotika.
S-ministrarna Mikael Damberg och Lena Hallengren presenterade regeringens nya åtgärdsprogram mot narkotika. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Regeringen vill växla upp i kampen mot narkotika – men deras nya åtgärder sågas av en narkotikaforskare. ”Det finns inget som helst nytänkande”, säger Björn Johnson vid Malmö universitet.

Publicerad

På onsdagen presenterade regeringen fyra nya åtgärder för att skärpa arbetet mot narkotika.

– Tillgång och missbruk av narkotika är ett samhällsproblem som skördar liv, splittrar familjer och göder den organiserade brottsligheten, sa inrikesminister Mikael Damberg (S) som tillsammans med socialminister Lena Hallengren (S) höll i pressträffen.

De nya åtgärderna som presenterades:

Annons
  • Polismyndigheten får i uppdrag att förstärka bekämpningen av illegal handel med narkotika.
  • Postlagen ska ses över. I nuläget finns regler om tystnadsplikt för postanställda, det ses som ett hinder för dem som vill kontakta polis eller tull gällande misstänkta försändelser.
  • Brottsförebyggande rådet, Brå, får i uppdrag att studera narkotikamarknaden i Sverige eftersom det var längesedan en liknande kartläggning gjordes.
  • En ny, skärpt, strategi gällande alkohol, narkotika, dopning och tobak ska tas fram. Extra fokus ska läggas på narkotika. Strategin ska börja gälla 2021, då den nuvarande löper ut.

Björn Johnson är professor i socialt arbete vid Malmö universitet och har länge forskat om bland annat narkotikapolitik. Han ger inte mycket för regeringens åtgärdspaket.

– Det var oerhört tunt. Jag hade hoppats på att de skulle utreda frågan om avkriminalisering av eget bruk, så som Sveriges kommuner och landsting (SKL) har föreslagit, säger han.

Eget bruk av narkotika kriminaliserades 1988, och enligt Björn Johnson har det aldrig gjorts någon ordentlig utvärdering av lagstiftningen.

– Norge är på väg mot en avkriminalisering med inspiration av portugisisk modell. Det är en idé vars tid verkar ha kommit i Europa och där det finns goda erfarenheter i andra länder. Men det finns inget som helst nytänkande i de här frågorna hos den här regeringen.

Björn Johnson reagerar också på det utspel som statsminister Stefan Löfven gjorde i en intervju med DN på tisdagen.

– Vi vet att den största konsumtionen har vi i de välbärgade områdena. Djursholm, Danderyd – det är där du har den största konsumtionen. Brottsligheten och skjutningarna sker i andra områden. Alla som använder narkotika måste själva tänka på att de bidrar till det där. Det skulle inte förvåna mig om du har en massa Djursholmsbor som pekar finger åt de där områdena där det sker skjutningar och säger ”oj, vad det är hemskt där”. De är med och bidrar till detta genom narkotikakonsumtionen, sa Stefan Löfven i DN.

Påståendet om att narkotikaanvändningen är störst i välbärgade områden bygger på en kortanalys som Brå publicerade i februari 2018. Analysen byggde i sin tur på en enkät där ungdomar i Stockholms län fick svara på om de använt narkotika den senaste månaden.

– Man såg framför sig att polisen nu ska ingripa mot ungdomar i rika stadsdelar och att skjutningarna bland gängen ute i förorten då skulle minska. Jag undrar om det är någon som tror på det. Kraftfulla insatser mot efterfrågan har vi testat i 40 år och det har inte fungerat, säger Björn Johnson.

Dessutom menar narkotikaforskaren att det finns annan statistik som är mer relevant när det gäller användning av narkotika.

– Ser man på Folkhälsomyndighetens stora riksrepresentativa undersökningar är bruket av narkotika ganska jämnt fördelat mellan olika inkomstgrupper. Det stämmer inte att narkotikamarknaden drivs av rika ungdomar som statsministern sa.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons