Annons

Välfärd: Så vill regeringen höja vår livskvalitet

Mellanmänsklig tillit, valdeltagande, kemikalieanvändande, buller och luftkvalitet kan bli nya mått på svensk välfärd – jämte BNP. I vårbudgeten inför regeringen nya indikatorer på livskvalitet.

– Det här är ett första steg. Vi kommer att fortsätta att se behovet av att mäta samhällsutveckling bredare, säger Per Bolund (MP).

Under strecket
Publicerad

Regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill införa nya mått på välfärd. SCB har fått i uppdrag att ta fram ett ramverk som ska belysa ”ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet”.

Foto: Michael Probst/AP, Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1

Regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill införa nya mått på välfärd. SCB har fått i uppdrag att ta fram ett ramverk som ska belysa ”ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet”.

Foto: Michael Probst/AP, Magnus Hjalmarson NeidemanBild 1 av 1
Regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill införa nya mått på välfärd. SCB har fått i uppdrag att ta fram ett ramverk som ska belysa ”ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet”.
Regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vill införa nya mått på välfärd. SCB har fått i uppdrag att ta fram ett ramverk som ska belysa ”ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet”. Foto: Michael Probst/AP, Magnus Hjalmarson Neideman

Det är ’fascinerande med en idé vars tid har kommit’.

Ekonomiska indikatorer enkom är inte tillräckliga för att vägleda Sverige i rätt riktning. Det anser regeringen som i vårbudgeten ska presentera kompletterande mått till BNP.

De nya indikatorerna, som kommer att innefatta ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter, ska enligt finansmarknadsminister Per Bolund (MP) vara återkommande i varje ekonomisk vårproposition och vägledande för de reformer som presenteras i höstbudgeten.

Idén att inkludera mått på livskvalitet då välfärden ska mätas är inte ny. OECD, FN och EU är bara några av alla de aktörer som studerat frågan, på nationell nivå finns exempel som Storbritannien, Tyskland och Frankrike.

När det nu blir dags för Sverige att skapa en bredare måttstock över samhällets utveckling uttrycker Bolund att det är ”fascinerande med en idé vars tid har kommit”:

Annons
Annons

– Då börjar det hända saker på många olika ställen samtidigt, säger han.

Exakt hur de nya måtten ska se ut är enligt regeringen ännu inte klart. SCB fick i höstas i uppdrag att ta fram ett ramverk som ska belysa ”ekonomins långsiktiga hållbarhet och människors livskvalitet”. Hänsyn skulle tas till FN:s hållbarhetsmål, tidigare arbeten inom EU och Nordiska ministerrådet samt – och det här framhåller Per Bolund särskilt – den utredning om mått på livskvalitet som tidigare regeringen initierade (men som mötte mycket kritik, inte minst från miljöpartister, för att inte innefatta ekologiska parametrar).

I SCB:s slutrapport, som enligt myndigheten tagits fram i samråd med regeringskansliet, finns 30 mätbara indikatorer som omfattar allt från mellanmänsklig tillit, självskattad allmän hälsa, närhet till skyddad natur och luftkvalitet till arbetsproduktivitet, medelarbetstid och hushållens skuldsättning (se faktaruta).

– Det handlar inte om att vi ska ta bort BNP. Men vi ser en utveckling som på många sätt är på väg åt fel håll, socialt och hållbarhetsmässigt. För att kunna göra en rättvisande analys tror vi att det är bra att få en bredare bild, säger finansmarknadsministern.

Vi kan inte räkna med evig tillväxt. Redan i dag har ett antal kommuner i Sverige ”bakväxt”.

Varför räcker då inte BNP till som ensamt mått på samhällets utveckling?

Det korta svaret lyder att bruttonationalprodukten enbart speglar den formella ekonomin och att välfärd är mer än det som kan mätas, vägas och värderas i pengar. Samtidigt som BNP ökar kan miljöproblem uppstå och förvärras, skolresultat försämras, infrastruktur bli gammal, den mellanmänskliga tilliten försämras – etcetera.

Annons
Annons

Så här formulerar Kristian Skånberg, associate vid Stockholm Environment Institute, problematiken:

– Principiellt kan ett land tömma sina oljekällor, köra slut på sin maskinpark, låta arbetskraften slita ut sig och få en jättehög BNP under en massa år. Men sen står man där och har inget att leva av, den positiva siffran kom av att man konsumerade upp sitt kapital.

Det viktigaste, menar han, är att balanserat bygga nationens naturkapital, humankapital, realkapital och sociala kapital – allt sådant som ska trygga framtiden.

En annan aspekt är att vi inte kan räkna med evig tillväxt. Redan i dag har ett antal kommuner i Sverige ”bakväxt”, som Skånberg uttrycker det.

– Alla kommuner har tillväxtplaner, men nästan ingen kommun planerar för hur den på bästa sätt ska trygga invånarnas framtida välfärd om tillväxten av något skäl uteblir.

Hur stor är då risken att regeringens nya mått för välfärd blir en papperstiger?

Kristian Skånberg skulle helst se att de nya parametrarna spikades i en lag eller ett ramverk, med ett upplägg likt det klimatpolitiken nu får.

Per Bolund har i dag svårt att svara på hur tungt de nya indikatorerna kommer att väga i förhållande till BNP. Men han betonar att ambitionen är att de facto förändra regeringens sätt att arbeta:

– Vi gör det inte för att det ska se bra ut. Min förhoppning är att vi ska få ett bättre och starkare underlag för att utforma politiken på ett mer effektivt sätt där vi ser att utvecklingen rör sig i fel riktning.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons