X
Annons
X

Svenska låsningen sågas: ”Har blivit arga leken”

Omvärlden förbryllas av de låsta positionerna i svensk politik. SvD har talat med fem utländska journalister på bland annat The Guardian och Danmarks Radio. De ser en överdriven rädsla för rasism, men önskar också mer sakpolitik – och förståelse för att regeringsbildningen faktiskt kan ta tid.

Anne Grietje Franssen, Jan-Erik Andelin och Therese Sollien följer den politiska utvecklingen – eller bristen därpå – i Sverige.

Foto: Privat och Aftenposten Bild 1 av 2

Anna Gaarslev säger att många danskar har en negativ bild av svensk politik.

Foto: Danmarks Radio Bild 2 av 2

Del 1 av 5

Anne Grietje Franssen, Jan-Erik Andelin och Therese Sollien följer den politiska utvecklingen – eller bristen därpå – i Sverige.
Anne Grietje Franssen, Jan-Erik Andelin och Therese Sollien följer den politiska utvecklingen – eller bristen därpå – i Sverige. Foto: Privat och Aftenposten

Danmark: ”Flyttat in i ett identitetspolitiskt luftslott”

Låsningarna i den svenska regeringsfrågan beror delvis på att partierna inte vill förhandla med Sverigedemokraterna. Anna Gaarslev, Europakorrespondent för Danmarks Radio, säger att många danskar tycker att det är en konstig inställning.

– I Danmark har man lite svårt att förstå varför ni inte bara kan samarbeta med dem. Det har vi själva gjort i 17 år, säger hon, och syftar på att Dansk Folkeparti 2001 blev stödparti åt den dåvarande borgerliga regeringen.

Anna Gaarslev säger att många danskar anser att låsningarna i den svenska politiken beror på att de svenska politikerna "flyttat in i ett identitetspolitiskt luftslott". Hon säger också att tonen i svensk politik därför är "hysterisk och ologisk".

Anna Gaarslev säger att många danskar har en negativ bild av svensk politik.
Anna Gaarslev säger att många danskar har en negativ bild av svensk politik. Foto: Danmarks Radio

– Man skriker om nazister och rasister och säger att historien upprepar sig. Alla som vågar ifrågasätta den här nazistspökhistorian som ni kör med nu blir väldigt kritiserade, för att uttrycka det diplomatiskt, säger hon.

Hon säger att det överdrivna tonläget finns inom både högern och vänstern. Hon tror också att många danskar känner till att Sverigedemokraterna – till skillnad mot Dansk Folkeparti – har ett nazistiskt förflutet.

– Man kan tycka vad man vill om det politiska klimatet i Danmark, men en sak är vi bra på. Vi erkänner våra politiska motståndare och har en någorlunda respektfull ton när vi pratar med varandra, säger Anna Gaarslev.

I valet 2015 blev Dansk Folkeparti näst störst med 21 procent av rösterna, och har sedan dess varit stödparti åt den borgerliga regeringen. Även mellan 2001 och 2011 stödde Dansk Folkeparti den dåvarande borgerliga regeringen. Den senaste tiden har Dansk Folkeparti och Socialdemokraterna öppnat upp för samarbete.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Jan-Erik Andelin säger att många finländare nog efterfrågar mer sakpolitik i Sverige.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Del 2 av 5

Finland: ”Blivit arga leken”

Jan-Erik Andelin säger att många finländare nog efterfrågar mer sakpolitik i Sverige.
Jan-Erik Andelin säger att många finländare nog efterfrågar mer sakpolitik i Sverige. Foto: Privat

Jan-Erik Andelin, korrespondent för Hufvudstadsbladet, tror att många finländare tycker att det är för lite sakpolitik efter det svenska valet och för mycket politiskt spel.

– I Finland har vi val i april och regeringen brukar bli klar kring midsommar. Så med finländska mått har den svenska processen hittills inte pågått jättelänge, säger han.

Däremot brukar regeringsbildningen ske på ett mer öppet sätt med mer offentliga förhandlingar, säger Jan-Erik Andelin.

– I Finland förhandlar man fram regeringsprogrammet under några månader i stora arbetsgrupper och allmänheten får följa arbetet, säger han.

Han tror att en del finländare tycker att SD bör prövas på samma sätt som finländska proryska politiker prövades under kalla kriget.

– När de hamnade i en ansvarssituation så hyvlades de mer extrema kanterna av. Många finländare tycker nog att det är konstigt att inte samma sak sker i Sverige, utan att det i stället har blivit en sorts arga leken där man bara stirrar varandra i ögonen, säger Jan-Erik Andelin.

Han säger också att den finländska politiken är mindre fokuserad på partierna och mer på ledamöterna, som i större utsträckning går till val med egna kampanjer.

– Många finländare reagerar nog över att det bara är partiledarna som nu uttalar sig, säger Jan-Erik Andelin.

I Finland har Sannfinländarna sedan 2011 varit ett av de största partierna. De kom in i regeringen för första gången 2015. Förra året delades partiet i två falanger, där bara den ena fortfarande är kvar i regeringen.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Anne Grietje Franssen säger att nederländarna har förståelse för att det tar tid att bilda regering.

Foto: Privat Bild 1 av 1

Del 3 av 5

Nederländerna: ”Lite trött på svenska nyheter”

Anne Grietje Franssen säger att nederländarna har förståelse för att det tar tid att bilda regering.
Anne Grietje Franssen säger att nederländarna har förståelse för att det tar tid att bilda regering. Foto: Privat

Anne Grietje Franssen, nederländsk korrespondent i Sverige, säger att svensk politik fick relativt stor uppmärksamhet av nederländska medier inför valet. Mycket av rapporteringen handlade om SD:s uppgång.

– Efter valet har det inte varit så mycket rapportering. Många blev nog till och med lite trötta på svenska nyheter, säger hon.

Anne Grietje Franssen tror att många nederländare drar paralleller mellan de två länderna. För det första är utdragna regeringsbildningar ett vanligt inslag i hennes hemland, där regelverket medfört att många småpartier tagit plats i parlamentet. Efter förra årets val tog det inte mindre än 225 dagar innan en ny regering tog vid.

– Så holländare tycker nog inte att det är konstigt att det tar tid i Sverige, säger hon.

Hon tror också att nederländerna kan relatera till SD:s roll i politiken. 2017 blev Frihetspartiet under ledning av Geert Wilders näst största parti. De borgerliga partierna vägrade att ingå samarbete med Frihetspartiet, vilket dess anhängare menade var odemokratiskt.

– Frihetspartiet har tidigare varit stödparti och efter det vill de andra partierna inte längre samarbeta med dem, säger Anne Grietje Franssen.

En omständighet som kan vara svår att förstå i Nederländerna är de låsta politiska positionerna i Sverige, tror hon. I Holland är de politiska blocken inte lika cementerade, och förhandlingar mellan höger och vänster är inte ovanliga.

– Vi är mer vana vid blocköverskridande samarbeten, säger Anne Grietje Franssen.

Stäng

SvD VIN & MAT:s NYHETSBREV – vintips och recept direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Synen på SD i Storbritannien är delad bland vänster- och högersympatisörer, tror Jon Henley.

    Foto: The Guardian Bild 1 av 1

    Del 4 av 5

    Guardians korrespondent: ”Tycker Sverige är ett vettigt land”

    Synen på SD i Storbritannien är delad bland vänster- och högersympatisörer, tror Jon Henley.
    Synen på SD i Storbritannien är delad bland vänster- och högersympatisörer, tror Jon Henley. Foto: The Guardian

    Även i Storbritannien fick det svenska valet stor medial uppmärksamhet, säger Jon Henley, Europakorrespondent för brittiska The Guardian. Intresset är dock inte lika stort för turerna i processen att bilda regering.

    – Vi kommer nog att skriva om svensk politik först när det finns en ny regering eller om exempelvis några av partierna plötsligt börjar samarbeta med Sverigedemokraterna, säger han.

    Att regeringsbildningen i Sverige tar lång tid är nog inget som leder till höjda ögonbryn i Storbritannien, tror Jon Henley. Två månader är trots allt inte särskilt mycket jämfört med situationen i Nederländerna förra året eller situationen Belgien efter valet 2010 (först ett drygt år senare tillträdde en ny regering).

    – Men de flesta britter som följer europeisk politisk intresserar sig för Sverige och tycker att ni är ett vettigt land, säger Jon Henley.

    Precis som i Sverige tror han att synen på SD i Storbritannien är polariserad mellan höger- och vänstersympatisörer.

    – Vänsterväljare tycker nog att man inte ska prata med ett parti som SD, medan konservativa Brexitanhängare inte håller med, säger Jon Henley.

    Han säger också att det brittiska valsystemet, med majoritetsval i enmansvalkretsar, bäddar för enklare regeringsbildningar. Enligt en nederländsk studie tog det i genomsnitt bara två dagar att bilda regering i Storbritannien mellan 1950- och 2010-talet.

    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X

    Therese Sollien, ledarskribent på Aftenposten.

    Foto: Aftenposten Bild 1 av 1

    Del 5 av 5

    Norge: Sverige kommer följa vår utveckling

    Therese Sollien, ledarskribent på Aftenposten.
    Therese Sollien, ledarskribent på Aftenposten. Foto: Aftenposten

    Therese Sollien, ledarskribent på konservativa Aftenposten i Norge, tror att många norrmän drar paralleller mellan Sverigedemokraterna och norska Fremskrittspartiet (FRP), som sedan 2013 har en position i regeringen.

    Båda partierna har genomgått processer där radikala element rensats ut. Därför har många norrmän svårt att förstå varför inte SD får vara med i regeringsförhandlingarna, säger Therese Sollien.

    – Jag tror att många norrmän tänker att Sverige nu följer Norges utveckling, säger hon.

    Therese Sollien tror att många i Norge är kritiska till Decemberöverenskommelsen och andra försök att utestänga SD från inflytande.

    – Jag tror att om man gör ett nytt försök att frysa ut partiet så kommer det bara att styrka SD, säger hon.

    Alla i Norge delar dock inte den synen på SD. I en ledartext i samband med det svenska valet skrev vänsterdagstidningen Klassekampen att SD:s politik är "människofientlig".

    I varje val sedan 1997 har FRP blivit antingen näst störst eller nästnäst störst. En av partiets viktigaste segrar kom 2013, när FRP var med och bildade regering i Norge för första gången.

    Relationerna mellan FRP och SD har länge varit kyliga. Inför valet 2014 sade partiledaren Siv Jensen att SD är "ett rent främlingsfientligt parti" och ett "sjukdomstecken". Trots att SD pekat på likheter mellan partierna, förbjöds partiet exempelvis att delta i FRP:s valvaka förra året.

    Inför årets svenska val sträckte dock ledande FRP-politiker ut en hand till SD och öppnade för samarbete mellan partierna.

    Efter reklamen visas:
    Kristersson: Tänker inte gissa
    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X