Annons

Regnbågen har bleknat bort i Sydafrika

Får han sitta kvar?
Får han sitta kvar? Foto: Rodger Bosch / TT
Under strecket
Publicerad

Gäst | Valet i Sydafrika

Efter några veckors tidningsläsning är man tillvand och rycker bara på axlarna, när man läser om korruptionsskandalen för dagen. Korruptionen äter landet inifrån, ingen tycks gå fri. Även den hittills tadelfrie presidenten Cyril Ramaphosa har nyligen fått uppleva att hans son anklagats för mutbrott.

Att Sydafrika skulle hamna i korruptionsträsket räknade nog ingen med för 25 år sedan – 1994 – när landet mot alla odds lyckades genomföra sina första demokratiska val och undvika det hotande inbördeskriget. ANC tog makten och Nelson Mandela valdes till president och ledare för ett land med en av världens mest demokratiska konstitutioner, ofta kallad regnbågsnationen, med lika rättigheter för alla oavsett färg och kön. Äntligen. Framtiden såg hoppfull ut trots arbetslöshet, svag infrastruktur och otillräckligt utbildad befolkning.

Mandelas efterträdare från ANC har dock svikit landet och inte tagit sig an landets stora problem (och möjligheter) på allvar, exempelvis när det gäller energi- eller vattenförsörjningen. Arbetslösheten ligger officiellt sedan flera år på 27,1 procent men alla vet att den för icke-vita fortsatt ligger på långt över 50 procent. Regeringen har till ledningarna för statliga företag som ESKOM South African Air och andra bolag, utsett personer som direkt har skadat bolagen.

Annons

Regnbågen har bleknat och många menar att den försvunnit. Konstitutionen framhålls än så länge som en grund, men politikernas ständiga övertramp tär på trovärdigheten hos institutionerna. Skandaler tystas ned, ministrar avgår – men dyker upp igen som om inget hänt.
Årets val den 8 maj är det därför ingen som ser fram emot. Allt kommer att bli som förr, säger medier, forskare och väljare. Ramaphosas möjligheter att förändra och förbättra har nämligen starkt begränsats av den tidigare presidenten Zumas gamla ANC-gäng, som fortfarande maktmässigt bedöms behärska nästan halva partiet. Sex av dem intar de tio första platserna på ANC:s kandidatlista, de flesta anklagade för olika typer av brott, men trots detta valda av ANC:s kongressdelegater.

År 2014 firades 20-årsjubileet av det första valet med stolta festligheter, högtidstal och banketter med inbjudna från hela världen. I år, när det är dags för 25-årsjubileum, är det tyst. Inget att fira. Detta är särskilt intressant eftersom Cyril Ramaphosa var djupt involverad i valet i 1994. Han sågs då av många som Mandelas efterträdare, men av skäl som ingen riktigt kunnat förklara valde Mandela Mbeki till sin vicepresident och därmed efterträdare. Rama-phosa lämnade politiken, gjorde sig en förmögenhet som företagare, men återkom till politiken 2017 då han med svag majoritet valdes till president.

Utsikterna till förändring i detta val verkar avlägsna, då valkommissionens ordförande har nära kontakter med Zumafalangen. Den vice ordföranden har också anknytning till ANC, och inte till ett oppositionsparti, som annars är brukligt. Att dessa två skulle ifrågasätta valbarheten hos de många moraliskt tveksamma kandidaterna på ANC-listan är därför inte sannolikt. Det viskas redan nu om att kretsar inom ANC planerar att peta den populäre Ramaphosa. Det vore olyckligt, både för partiet och landet.

BIRGITTA WISTRAND är filosofie doktor.
birgitta.wistrand@littvet.uu.se

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons