Annons

Rekordbilligt att köra bil – trots bensinpriserna

Svensken lägger allt mindre av sin årslön före skatt på att köra bil, visar SvD Näringslivs undersökning.
Svensken lägger allt mindre av sin årslön före skatt på att köra bil, visar SvD Näringslivs undersökning. Foto: Lise Åserud/TT

Svenskarna lägger 35 procent mindre av sin inkomst på bensin i dag än för 20 år sedan – trots att bensinpriserna stiger i raketfart. Bränslesnåla bilar och en positiv löneutveckling ligger bakom skiftet.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Bil Swedens vice vd Jessica Alenius.

Foto: Susanne Kronholm Bild 1 av 1

Med ett bensinpris på runt 16 kronor har bilisterna fått nog. På söndagen hade över 400 000 personer anslutit sig till Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0.

Ser man bara till priset på pumpen stämmer känslan. 1992 kostade en liter bensin 6,26 kronor. Om bensinpriset hade följt inflationen hade bensinen i dag kostat 8,90.

Men det betyder inte att vi lägger en allt större andel av vår lön på bensin och diesel.

Enligt Pelle Envall, vd för Trafikutredningsbyrån, har utvecklingen tvärt om gjort att det har blivit allt billigare att köra bil. Det beror på lägre bränsleförbrukning per mil, samt att bilarna överlag är billigare i dag.

– Brittisk officiell data visar att det har blivit billigare att använda en bil i dag än vad det var 1980, trots att bensinpriset var mycket lägre. Visserligen har bensinpriset stigit, men samtidigt drar bilarna mindre bränsle och kostar mindre att köpa.

Trenden stämmer även i Sverige. SvD Näringsliv har undersökt statistik om svenskt bilkörande mellan 1999–2016.

Vi har jämfört den genomsnittliga körsträckan i mil, snittpriset för bensin per liter, bränsleförbrukningen, och viktat det mot vad människor i snitt tjänar. I slutet av 90-talet lade svensken omkring 4 procent av sin årslön före skatt på att köra bil. Motsvarande siffra för 2016, vilket är det senaste året för tillgänglig data, var omkring 2,3 procent.

Annons
Annons

Bil Swedens vice vd Jessica Alenius.

Foto: Susanne Kronholm Bild 1 av 1

Pelle Envall är inte överraskad över resultatet. Den positiva löneutvecklingen, där den genomsnittliga lönen i Sverige ökade från 19 400 kronor i månaden 1999 till 32 800 kronor år 2016, har tillsammans med allt mer bränslesnåla bilar gjort att svenskar lägger en mindre och mindre andel av sin lön på bensin, enligt Envall.

– Sett till den disponibla inkomsten så läggs det cirka 35 procent mindre på bensin, vilket ligger i linje med studierna om bilkostnader från Storbritannien.

Organisationen Bil Sweden håller med om slutsatsen, om man ser till hela landet. Men vice vd Jessica Alenius menar att många personer ändå har anledning att vara missnöjda över de stigande bränslepriserna. Det gäller inte minst de som bor på landsbygden.

– Det är viktigt att komma ihåg att de flesta nya bilar säljs i storstäderna. Många som bor i glesbygden har inte ekonomi att köpa en ny bil, och de har därför inte kunnat dra nytta av utvecklingen med mer bränslesnåla bilar, säger hon.

Bil Swedens vice vd Jessica Alenius.
Bil Swedens vice vd Jessica Alenius. Foto: Susanne Kronholm

För den gruppen har andelen av lönen som går till bensin eller diesel med stor sannolikt stigit de senaste decennierna, enligt Bil Sweden. Organisationen driver linjen att skattesystemet bör göras om i grunden, för att ta hänsyn till var och när man kör och fordonets miljöegenskaper.

– Vi tycker att det är rimligt att du betalar mer skatt om du kör bil i rusningstrafik i storstad. Dels påverkar du miljön mer om du kör i en stad i trafikstockning, dels kan du för det mesta välja andra alternativ, säger Jessica Alenius.

Dessutom anser organisationen att det ska vara högre skatt på en bil som har höga utsläpp än exempelvis en elbil som inte har några utsläpp.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons