Annons

Rekordsummorna – hur kan regeringen ha råd?

Magdalena Andersson och övriga i regeringen har en intensiv tid.
Magdalena Andersson och övriga i regeringen har en intensiv tid. Foto: Henrik Montgomery/TT

Den senaste tiden har regeringen med stödpartier presenterat det ena krispaketet efter det andra. Vad är sanningen bakom rekordsummorna och varifrån kommer egentligen pengarna? Här är allt du behöver veta inför onsdagens vårbudget.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

1 / 6

Vad gör årets ”corona-budget” historisk?

I vanliga fall lägger regeringen fram en statsbudget för nästkommande år på hösten. Därefter presenterar man en ekonomisk vårproposition i mitten av april – som består av lägesbeskrivning och prognoser för ekonomin – samt en ändringsbudget för innevarande år.

Normalt sett handlar det om justeringar på ett par miljarder på grund av oförutsedda händelser. I år har januariavtalspartierna S, MP, C och L redan kommit överens om hela fem extra ändringsbudgetar – på totalt 772 miljarder kronor – för att rädda den svenska ekonomin undan en coronakrasch.

Och det är alltså innan finansminister Magdalena Andersson (S) på onsdagen presenterar den traditionsenliga vårbudgeten.

Annons
Annons

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Mats Persson ekonomisk-politisk talesperson (L), finansminister Magdalena Andersson (S), och Emil Källström ekonomisk-politisk talesperson (C).

Foto: Jessica Gow/TT

2 / 6

Är krispaketen verkligen så stora som de ser ut?

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Mats Persson ekonomisk-politisk talesperson (L), finansminister Magdalena Andersson (S), och Emil Källström ekonomisk-politisk talesperson (C).
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP), Mats Persson ekonomisk-politisk talesperson (L), finansminister Magdalena Andersson (S), och Emil Källström ekonomisk-politisk talesperson (C). Foto: Jessica Gow/TT

Nej, en stor del av stödpaketen som har lagts fram består av bankgarantier och likviditetsförstärkningar till företag som i bästa fall inte kommer att kosta staten en krona.

Räknar man i stället ihop de åtgärder som faktiskt belastar statsbudgeten – som sänkta arbetsgivaravgifter, korttidspermitteringar och statsbidrag till kommuner och regioner – hamnar man på drygt 200 miljarder kronor. Det är dock mycket pengar bara det.

Som jämförelse uppgick de sammanlagda satsningarna i 2020 års budget till cirka 25 miljarder kronor. Så med andra ord kan man säga att regeringen bränner åtta år av reformutrymme i ett slag.

Skulle företag som omfattas av stödpaketen dessutom börja gå omkull riskerar notan för staten att bli betydligt högre än så.

Annons
Annons
Foto: Henrik Holmberg/TT

3 / 6

Hur har regeringen råd?

Foto: Henrik Holmberg/TT

Svaret är – det har den inte. De stödåtgärder som nu vidtas för att stabilisera ekonomin kommer att leda till att de offentliga finanserna går med underskott i år. Samtidigt gör konjunkturnedgången att skatteintäkter minskar och sociala utgifter ökar, vilket ytterligare försvagar statens budgetsaldo.

För att lösa coronaekvationen måste staten låna pengar. I praktiken sker det genom att Riksgälden – statens internbank – ger ut räntebärande värdepapper. Köpare är ofta försäkringsbolag, pensionsfonder och centralbanker. Både i och utanför Sverige.

På så sätt ökar den svenska statsskulden. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors beräknar att statsskulden kommer att öka från 35 procent av Sveriges BNP till 42–43 procent de kommande åren.

Annons
Annons
Foto: Anders Good/TT

4 / 6

Är ökad statsskuld ett problem?

Foto: Anders Good/TT

På lång sikt är det problem eftersom ökande skuldsättning innebär högre räntor. Men den svenska statsskulden är i dag den lägsta sedan mitten av 1970-talet efter flera år av överskott i statsfinanserna. Mycket tack vare de strama reglerna i det finanspolitiska ramverket som tillkom efter den ekonomiska krisen på 1990-talet.

De offentliga finanserna anses i dagsläget så goda att Sverige kan låna pengar till i närmast nollränta. Det betyder att finansminister Magdalena Anderson har utrymme att öka skuldsättningen i tider av kris.

Värre är det för många andra länder som drabbats hård av coronaviruset. I USA ligger statsskulden på 106 procent av BNP, i Italien på 133 procent.

Annons
Annons
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

5 / 6

Kan staten trycka mer pengar om det behövs?

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

Ja, faktum är att Riksbanken redan har börjat göra det som en direkt konsekvens av coronakrisen.

Dels genom att erbjuda bankerna att låna upp till 500 miljarder kronor till nollränta, på villkor att de lånar vidare pengarna till företag som nu har det svårt ekonomiskt. Dels genom att stödköpa värdepapper för 300 miljarder kronor för att lugna finansmarknaden.

På så sätt ökar mängden pengar i den svenska ekonomin. Faran med det är givetvis att priserna i samhället kan börja stiga kraftigt. Men Riksbanken menar att det inte finns någon risk för hyperinflation eftersom de nya pengarna inte direkt finansierar statens utgifter.

Annons
Annons
Foto: Yvonne Åsell

6 / 6

Kan Sverige räkna med krishjälp från EU?

Foto: Yvonne Åsell

I förra veckan enades EU:s finansministrar om ett stödpaket på 500 miljarder euro. Det består av tre delar. En tillfällig europeisk a-kassa för korttidsarbete. Krislån för små och medelstora företag hos Europeiska investeringsbanken. Och en möjlighet för medlemsländerna att finansiera hälso- och sjukvård via lån ur krisfonden ESM.

Ingen av åtgärderna är särskilt aktuella för svensk del, utan riktar sig främst till länder som befinner sig i djupare ekonomisk kris och har sämre förutsättningar. Däremot kan den ekonomiska injektionen få en stor indirekt effekt även för oss, eftersom EU är Sverige största exportmarknad.

I nästa steg ska euroländerna diskutera möjligheterna att låta centralbanken ECB ge ut en särskild coronaobligation för att gemensamt finansiera den ekonomiska återhämtningen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons