Annons

”Ingen hotar rennäringen, det är ett rent påhitt”

Det är korkat att inte ta vara på mineralfyndigheter och låta en liten, förlustbringande rennäring ha företräde, säger en gruvveteran till SvD. Men gruvnäringen är splittrad när det gäller synen på rennäringens rätt till mark.

Under strecket
Publicerad
Foto: Lars-Gunnar Gustafsson/IBLBild 1 av 3

Malin Brännvall, LKAB.

Foto: G. Rúnar GudmundssonBild 2 av 3

Kallakgruvan byggs mitt i en av Jåhkågasska samebys smalaste passager, bara 8 kilomter bred. Två riksintressen krockar här brutalt - mineral och renskötsel.

Foto: Grafik: Alexander RaucherBild 3 av 3
Foto: Lars-Gunnar Gustafsson/IBLBild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Så blev jakt och fiske en fråga om statens syn på samer

Frågan om de renägande samernas rätt till mark är, som SvD beskrivit i ett antal artiklar, en mycket het politisk fråga. Renskötseln tar stora markområden i anspråk, vilket ställer krav på samverkan med bland annat skogsbruk och gruvbrytning.

Hur långt rennäringens rättigheter sträcker sig beror på hur man tolkar de konventioner och deklarationer som Sverige skrivit under när det gäller urfolk.

Här är gruvnäringen är splittrad. Göran Nordenhök, gruvveteran och medlem i branschorganisationen Svemins prospekteringskommitté, tycker att de ekonomiska realiteterna kommer i skymundan i debatten.

– En mineralfyndighet kan liknas vid en affärsidé, en möjlighet att skapa ett ekonomiskt mervärde som i sin tur bidrar till att skapa välstånd. Om man har en stor fyndighet och man klarar de miljökrav som finns är det helt enkelt korkat att inte utnyttja den.

Foto: Lars-Gunnar Gustafsson/IBL
Annons
Annons

Malin Brännvall, LKAB.

Foto: G. Rúnar GudmundssonBild 1 av 1

Nordenhök menar att åsikterna om en hotad rennäring och bristande rättigheter för samer är skeva.

– Det är ett himla hallå om rennäringen. Det är ju en mycket liten verksamhet, som dessutom går med stort underskott.

Det är väl inte rennäringens storlek som är det centrala utan samernas lagstadgade rätt att få sin kultur skyddad?

– Men det är ju ingen som hotar rennäringen, det är rent påhitt. Den får statligt stöd för att överleva och vad jag vet så har antalet renar under lång tid upprätthållits på ungefär samma nivå. Man kan inte säga att rennäringen hotas av en gruva.

På statliga gruvjätten LKAB har man delvis en annan syn. I årsredovisningen för 2017 står att ”renskötseln är central i den samiska kulturen och en viktig näring i regionen”. LKAB har avtal om samverkan med de tre samebyar som direkt berörs av verksamheten i Kiruna och Gällivare.

– Vi förstår att vi har en påverkan på rennäringen och vi arbetar utifrån en policy som betyder att urfolken har en särställning när det gäller rättigheter till mark, säger Malin Brännvall, chef för hållbarhetsavdelningen på LKAB.

Malin Brännvall, LKAB.
Malin Brännvall, LKAB. Foto: G. Rúnar Gudmundsson

LKAB:s policy bygger på FN:s urfolksdeklaration från 2007 och innebär att man tillsammans med samebyarna diskuterar alla projekt som kan få effekt på rennäringen. Malin Brännvall upplever inte att frågan om samers rättigheter har försvårat för bolagets verksamhet.

Annons
Annons

– Nej, det tycker jag inte. Efter vi fick igång samverkansarbetet har det blivit lättare för oss, vi förstår varandra bättre, säger hon.

Gruvbranschen får återkommande internationell kritik från människorättsexperter när det gäller deras hantering av urfolkens rättigheter. En färsk forskningsrapport från Stockholms Universitet konstaterade att ledande personer i den svenska gruvnäringen har dålig kunskap om urfolksdeklarationen.

Flera forskare i urfolksrätt som SvD talat med anser att deklarationen ger samer rätt att säga nej vid stora ingrepp men inte vid mindre.

LKAB har valt att låta samverkan med samebyarna utgå från skrivningar i deklarationen. Branschorganisationen Svemin, med tunga aktörer som LKAB, Boliden, Sandvik och Atlas Copco bland medlemmarna, menar däremot att tolkningar av urfolksrättigheter inte är helt oproblematiska.

– Det är inte där problemet ligger som jag ser det, företagen har en bra dialog med samerna, säger Svemins vd Per Ahl.

Flera av de samiska representanter vi talat med tycker att deklarationen är en bra grund för samverkan. Hur ser du på det?

– Vi uppfattar att vissa samiska representanter tolkar skrivningar kring samverkan som att det ger samebyn rätt till veto mot exploateringar på renbetesområden. Ett veto är inget bra sätt, den enda vägen framåt är att vi pratar med varandra, säger han.

Per Ahl efterlyser tydligare riktlinjer från politikerna. Med nuvarande ordning är utfallen i tillståndsprocesserna svåra att förutspå. För närvarande ligger fem gruvärenden på regeringens bord sedan berörda myndigheter inte kunnat komma överens.

Annons
Annons

Kallakgruvan byggs mitt i en av Jåhkågasska samebys smalaste passager, bara 8 kilomter bred. Två riksintressen krockar här brutalt - mineral och renskötsel.

Foto: Grafik: Alexander RaucherBild 1 av 1

– Jag tror tyvärr att det sker en typ av kohandel som följd av politiseringen av våra ärenden. Det började med Bunge och kalken på Gotland för några år sedan och sedan dess har det fortsatt.

Tycker du att det är rättssäkert?

– Nej, det är inte ett rättssäkert system vi har i dag, säger Per Ahl.

Ett av de beslut som ligger på regeringens bord är gruvbolaget Beowulfs ansökan om en gruva i Kallak i Jokkmokks kommun.Vd Kurt Budge är mycket kritisk till hur ansökan har hanterats av myndigheterna.

– Näringsminister Mikael Damberg har sagt att gruvor och rennäring ska kunna leva sida vid sida. Vår ansökan fick 2015 klartecken från de två relevanta myndigheterna för gruvtillstånd (Länsstyrelsen ändrade sig sedan, reds anm). Vi upplever att det sedan dess inte har hänt något som förändrar villkoren för vår ansökan, men vi väntar fortfarande på ett beslut, säger Kurt Budge.

Kallakgruvan byggs mitt i en av Jåhkågasska samebys smalaste passager, bara 8 kilomter bred. Två riksintressen krockar här brutalt - mineral och renskötsel.
Kallakgruvan byggs mitt i en av Jåhkågasska samebys smalaste passager, bara 8 kilomter bred. Två riksintressen krockar här brutalt - mineral och renskötsel. Foto: Grafik: Alexander Raucher
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons