Annons

München i chock – ”tänk om det hade varit jag?”

SvD möter många chockade människor i München, där 18-årige Ali David Sonboly sköt nio människor till döds i Olympia-köpcentret på fredagskvällen. Dagen efter kör tågen igen, men många har svårt att ta in vad som hänt.

– Det går runt och runt i huvudet: Tänk om det varit jag, säger en kvinna som besökte platsen bara några minuter innan skotten föll.

Under strecket
Publicerad

En flicka lägger ner en blomma framför Olympia-köpcentret, där nio unga människor sköts ihjäl på fredagskvällen.

Foto: Sebastian Widmann/APBild 1 av 5

Shirly tvingades vänta timmar i den stängda butiken efter dådet.

Foto: Marit FahlanderBild 2 av 5

Människor eskorteras bort från köpcentret.

Foto: Sebastian Widmann/APBild 3 av 5

Släktingar till en av de ungdomar som dödades i dådet.

Foto: Visar Kryeziu/APBild 4 av 5

”Vila i frid, vi kommer att sakna er”.

Foto: Kerstin Joensson/APBild 5 av 5

En flicka lägger ner en blomma framför Olympia-köpcentret, där nio unga människor sköts ihjäl på fredagskvällen.

Foto: Sebastian Widmann/APBild 1 av 2

Shirly tvingades vänta timmar i den stängda butiken efter dådet.

Foto: Marit FahlanderBild 2 av 2
En flicka lägger ner en blomma framför Olympia-köpcentret, där nio unga människor sköts ihjäl på fredagskvällen.
En flicka lägger ner en blomma framför Olympia-köpcentret, där nio unga människor sköts ihjäl på fredagskvällen. Foto: Sebastian Widmann/AP

MÜNCHEN Vid flygplatsen finns ingen passkontroll, och det fåtal poliser som syns till har inga stora vapen dinglande i bältet. De är klädda i samma blå uniform som vanligt. Det här är inte Paris, utan München. Att delar av staden under fredagskvällen var avspärrade märks inte.

– Det gjorde grabbarna bra, säger Shirly, som jobbar i en liten matbutik på centralstationen.

Hon syftar på polisernas insats. Under natten mot lördagen tvingades hon att vänta flera timmar i den stängda butiken, men på söndagen jobbar hon som vanligt.

– Jag är inte rädd. När man är rädd sprider sig rädslan och då börjar man inbilla sig saker.

Shirly tvingades vänta timmar i den stängda butiken efter dådet.
Shirly tvingades vänta timmar i den stängda butiken efter dådet. Foto: Marit Fahlander
Annons
Annons

Människor eskorteras bort från köpcentret.

Foto: Sebastian Widmann/APBild 1 av 1

Precis så blev det i München. Skjutningen inträffade långt från centrum, men uppgifter cirkulerade i flera timmar om att fler gärningsmän rörde sig i innerstaden och att skott hade avlossats på Karlplatz. Inget av detta visade sig stämma.

Ali David Sonboly var ensam och sköt sig själv på platsen för brottet. När SvD besöker Olympia-köpcentret på lördagen löper rödvita plastband tvärs över gatan. De många människorna som lägger ner blommor har ibland svårt att tränga sig förbi de alla fotografer som i sin tur får kämpa för att ta en bild där det stora medieuppbådet inte syns.

Jag tänkte på att där brukar vara så många barn och tonåringar.

En lång mörkhårig man i 30-årsåldern står en bit bort och tittar. Han bor precis bakom McDonalds, där skotten föll. Mannen var dock i butiken i centrum där han jobbar när nyheten kom.

– Vi gick ner i källaren och stängde dörren. Jag känner folk som jobbar på McDonalds eftersom jag ofta går dit när jag inte orkar laga något själv. Jag tänkte på att där brukar vara så många barn och tonåringar.

Han ber artigt om ursäkt, för nu måste han gå och ta reda på om han över huvud taget kan komma in i sin lägenhet bakom avspärrningarna.

Människor eskorteras bort från köpcentret.
Människor eskorteras bort från köpcentret. Foto: Sebastian Widmann/AP

Karl-Heinz Mayer, en fryntlig man med grå mustasch, var på väg hem när han upptäckte att gatan var avspärrad. Han tvingades då ställa bilen på en plats där man inte får parkera. När ljudet av helikoptrar fyllde luften och polisen uppmanade folk att stanna inomhus, kunde han inte släppa tanken på risken för en bot.

Annons
Annons

Släktingar till en av de ungdomar som dödades i dådet.

Foto: Visar Kryeziu/APBild 1 av 1

När SvD träffar honom har han i alla fall flyttat på bilen. Vi står mellan höghusen, bara ett par hundra meter från brottsplatsen. Plötsligt skriker en kvinna högt.

– Ursäkta! Vi försöker arbeta här!

Hon pekar på en äldre man på en gräsklippare som vresigt schasar bort folk från gräsmattan.

En bit bort står en kvinna som är chockad. Nästa vecka ska hon åka till Serbien och hälsa på sin mor, för att komma bort från Tyskland, här känner hon sig inte säker nu. Hon var här i går, alldeles nära.

– Vi kom upp från tunnelbanan och skulle bara röka en cigarett. Då kom en massa människor springande och jag tänkte ”vad händer?”. Min pojkvän sa: ”Ta din dotter och spring!”.

Släktingar till en av de ungdomar som dödades i dådet.
Släktingar till en av de ungdomar som dödades i dådet. Foto: Visar Kryeziu/AP

Hon sprang hem till sin syster, men pojkvännen stannade kvar. Han såg skytten komma ut från McDonalds och gick sedan själv in för att hjälpa de skadade.

Min väninnas dotter gick på samma skola. Enligt henne var han mobbad. Det är ju inte säkert att det var så, men om det stämmer var han ett offer som blev förövare.

Hon är den enda SvD möter som tror att dådet är politiskt motiverat. Kvinnorna på bageriet någon kilometer bort tror istället att 18-åringen måste ha mått mycket dåligt.

– Jag har svårt att tänka mig att en 18-åring utför ett så våldsamt dåd utan att han själv har blivit utsatt för något, säger kvinnan med svartfärgat kort frisyr och sportig stil.

Annons
Annons

”Vila i frid, vi kommer att sakna er”.

Foto: Kerstin Joensson/APBild 1 av 1

– Min väninnas dotter gick på samma skola. Enligt henne var han mobbad. Det är ju inte säkert att det var så, men om det stämmer var han ett offer som blev förövare.

Fredagens händelse påminner henne om tidigare dåd som skakat staden: Bombdådet på oktoberfesten 1980 och massakern på Olympiastadion 1972. Men hon tvivlar inte på att Münchenborna tar sig igenom även detta.

– Gamla som nya invånare släppte genast in folk som sökte skydd. Det visar att vi håller ihop och att vi, gud ske lov, hjälper varandra och inte stänger dörren.

”Vila i frid, vi kommer att sakna er”.
”Vila i frid, vi kommer att sakna er”. Foto: Kerstin Joensson/AP

Ett ställe som höll öppet för dem som inte kunde åka hem med den avstängda tunnelbanan var den turkiska moskén ett par kvarter bort. Den ligger i ett grått höghus och är fortfarande öppen. Efter en stund dyker en man upp i korridoren.

– Vi har alltid öppet, det har alla moskéer, säger han.

Någon tillströmning av människor märkte han inte av under gårdagen. Själv bad han en bön för människorna som drabbats. Sedan gick han hem, trots polisens varningar.

– Jag har barn att ta hand om, förklarar mannen.

Han har bott 30 år i München och trivs utmärkt, men besöker ofta sitt hemland. Mannen pekar och säger:

– Nu vet ni hur vi har det i Turkiet.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons