Annons

Erik Bergin:Trump sitter säkert – men spelar stor roll i valet

President Trump är ständigt närvarande när USA återigen går till val den 6 november – trots att kongressvalet inte handlar om presidentposten. SvD:s Erik Bergin förklarar varför.

Under strecket
Publicerad

President Donald Trump under ett massmöte i Southaven, Mississippi, förra torsdagen.

Foto: Rogelio V Solis/APBild 1 av 5

Capitolium i Washington inrymmer USA:s kongress med senaten och representanthuset.

Foto: Susan Walsh/APBild 2 av 5

Donald Trump.

Foto: Pablo Martinez Monsivais/APBild 3 av 5

USA:s högsta domstol, Supreme Court, på Capitol Hill i Washington. Köerna ringlade långa den 1 oktober när domstolen öppnade inför höstterminen. Mitt i det politiska kaoset runt Brett Kavanaugh började domstolen arbeta igen med endast åtta domare.

Foto: J Scott Applewhite/APBild 4 av 5

Trumpväljare hyllar sin president. I det polariserade politiska klimatet i USA just nu är samarbeten mellan Republikaner och Demokrater sällsynta.

Foto: Rogelio V Solis/APBild 5 av 5

President Donald Trump under ett massmöte i Southaven, Mississippi, förra torsdagen.

Foto: Rogelio V Solis/APBild 1 av 1
Efter reklamen visas:
Därför är mellanårsvalet så viktigt

Val i USA igen – vad bör jag ha koll på?

Ska du på middag eller dejt och förväntar dig att behöva prata amerikansk politik?

Då är detta vad du bör veta:

USA håller val till kongressen vartannat år. Eftersom valet den 6 november infaller mitt emellan två presidentval så kallas det mellanårsval, ”midterm election”.

President Donald Trump under ett massmöte i Southaven, Mississippi, förra torsdagen.
President Donald Trump under ett massmöte i Southaven, Mississippi, förra torsdagen. Foto: Rogelio V Solis/AP

Kongressen har två kammare, senaten med hundra senatorer (två per delstat) och representanthuset med 435 representanter. Varje representant sitter på mandat från väljarna i sitt lokala distrikt. Folkrika delstater som New York och Kalifornien har många representanter, glest befolkade delstater som Montana, Utah och Nebraska har få.

I senaten är en tredjedel av platserna uppe till omval, i representanthuset väljs alla 435 om.

Annons
Annons

Capitolium i Washington inrymmer USA:s kongress med senaten och representanthuset.

Foto: Susan Walsh/APBild 1 av 2

Donald Trump.

Foto: Pablo Martinez Monsivais/APBild 2 av 2

Så långt är det enkelt. Men häng med nu, för här kommer dramatiken.

Capitolium i Washington inrymmer USA:s kongress med senaten och representanthuset.
Capitolium i Washington inrymmer USA:s kongress med senaten och representanthuset. Foto: Susan Walsh/AP

Så hur kan det gå?

Långt ifrån alla säten förväntas det bli strid om – många kongresspolitiker vars platser är uppe till omval sitter kvar efter valet. Exempelvis, trots att alla 435 platserna är representanthuset väljs om så står striden om några tiotals mandat. Så brukar det vara.

Just nu har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna, även om den är minsta möjliga i senaten (51 mot 49).

Den 6 november har Demokraterna särskilt god chans att ta majoriteten i representanthuset. Skälen är flera:

Betydligt fler demokrater än republikaner anses sitta säkert. Det beror på att de har starkt stöd i sina lokala valkretsar.

Demokratiska ledare hoppas även att motståndet mot president Trump och revanschlust från überfiaskot 2016 ska få gräsrötterna att vakna och gå till valurnorna. Det behövs, för demokrater är oftare än republikaner soffliggare i mellanårsval.

Donald Trump.
Donald Trump. Foto: Pablo Martinez Monsivais/AP

Vad spelar Trump egentligen för roll?

Annons
Annons

USA:s högsta domstol, Supreme Court, på Capitol Hill i Washington. Köerna ringlade långa den 1 oktober när domstolen öppnade inför höstterminen. Mitt i det politiska kaoset runt Brett Kavanaugh började domstolen arbeta igen med endast åtta domare.

Foto: J Scott Applewhite/APBild 1 av 1

Rent valtekniskt – ingen, eftersom presidentposten inte är uppe till omval vid ett mellanårsval.

I praktiken – enorm. Bland demokrater har presidenten effekten att han förenat dem kring oviljan mot honom. Men Trump har även effekt för flera republikanska politiker som kämpar för att behålla sina platser eller vinna över ett säte som innehas av en demokrat i dag.

Amerikanska valkampanjer är ofta lokala eller regionala, även om politikern som vinner sedan åker till Washington. Det handlar om vård, skola och omsorg, men även om saker som lokala jobb, säkerhet, bostäder, energi, vägar och andra infrastrukturprojekt.

Men Trump har förändrat dynamiken. Flera republikanska politiker har noterat att medan de vill prata regional- och lokalpolitik så kräver åtminstone presidentens kärnväljare att de ska prata om Trump. Den republikan som andas skepsis mot presidenten riskerar obönhörligen att röstas bort. Samtidigt kräver andra väljare besked om vad politikern vill uträtta för väljarna hemmavid. Dessa skilda fokus har gjort kampanjandet komplicerat för republikaner.

USA:s högsta domstol, Supreme Court, på Capitol Hill i Washington. Köerna ringlade långa den 1 oktober när domstolen öppnade inför höstterminen. Mitt i det politiska kaoset runt Brett Kavanaugh började domstolen arbeta igen med endast åtta domare.
USA:s högsta domstol, Supreme Court, på Capitol Hill i Washington. Köerna ringlade långa den 1 oktober när domstolen öppnade inför höstterminen. Mitt i det politiska kaoset runt Brett Kavanaugh började domstolen arbeta igen med endast åtta domare. Foto: J Scott Applewhite/AP

Vad talar för att Demokraterna tar över kongressen?

Medan partiet har en åtminstone hyfsad chans i representanthuset så ser det knepigare ut i senaten, trots Republikanernas tunna majoritet. En stor anledning är rent valteknisk – fler demokratiska senatorer är uppe till omval än republikanska. Demokraterna har alltså mer att försvara i senaten.

Annons
Annons

Trumpväljare hyllar sin president. I det polariserade politiska klimatet i USA just nu är samarbeten mellan Republikaner och Demokrater sällsynta.

Foto: Rogelio V Solis/APBild 1 av 1

Att Republikanerna ändå är nervösa märks bland annat på omröstningen av Trumps val till domare i USA:s högsta domstol Supreme Court, Brett Kavanaugh. Den republikanska majoritetsledaren i senaten, Mitch McConnell, har inte gjort någon hemlighet av att han vill ha Kavanaugh genomröstad i senaten före 6 november.

Kavanaugh och hans ilskna framträdande nyligen i senatens juridiska utskott orsakar även republikansk nervositet av ett annat skäl: risken att stöta bort kvinnliga väljare i den politiska mitten. Om ett parti som till stor del redan uppfattas som vitt, medelålders och manligt verkar överse med sextrakasserier mot kvinnor så skulle det kunna hjälpa Demokraterna.

Trumpväljare hyllar sin president. I det polariserade politiska klimatet i USA just nu är samarbeten mellan Republikaner och Demokrater sällsynta.
Trumpväljare hyllar sin president. I det polariserade politiska klimatet i USA just nu är samarbeten mellan Republikaner och Demokrater sällsynta. Foto: Rogelio V Solis/AP

Vad händer om det blir någon form av maktskifte i kongressen?

Vid ett maktskifte i någon av kamrarna försvåras president Trumps chans att få någonting gjort lagstiftningsvägen, såvida han inte inleder samarbeten med demokratiska politiker. I det polariserade politiska klimatet i USA just nu är sådana samarbeten sällsynta.

Om Demokraterna triumferar och tar hela kongressen – vilket inte är troligt – så hotas Trump potentiellt sett att ställas inför riksrätt. Den särskilda utredaren Robert Muellers ryssutredning pågår fortfarande. Beroende vad den kommer fram till så kan Demokraterna välja att inleda en riksrättsprocess.

Dock är det troligare att partiet anser att riksrätt mot Trump inte är värd det politiska priset, främst för att möjligheten att nå en fällning är liten.

Till sist – 2020. Konturerna av en hejdundrande presidentvalskampanj inför nästa strid om Vita huset om två år har redan börjat ta form. Och den befolkas av arga, engagerade och revanschsugna demokrater, där flera av dem kan vara kvinnor.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons