Annons

Republikanernas interna krig kan leda till ekonomiskt kaos

Oron ökar nu för att USA ska slå i det så kallade skuldtaket, vilket redan nästa månad kan tvinga staten att ställa in betalningarna på sina lån.

Under strecket
Publicerad

USA:s kongress, Capitol Hill, i Washington.

Foto: J. Scott Applewhite/APBild 1 av 3

USA:s finansminister Steven Mnuchin.

Foto: Susan Walsh/APBild 2 av 3

Moody’s chefsekonom Mark Zandi.

Foto: Evan Vucci/APBild 3 av 3

USA:s kongress, Capitol Hill, i Washington.

Foto: J. Scott Applewhite/APBild 1 av 1
USA:s kongress, Capitol Hill, i Washington.
USA:s kongress, Capitol Hill, i Washington. Foto: J. Scott Applewhite/AP

Skuldtaket är en återkommande huvudvärk för de amerikanska politikerna. Det paradoxala är att det är en helt självpåtagen plåga.

Den amerikanska kongressen har både till uppgift att besluta om storleken på den federala budgeten och sätta gränser för hur stora lån regeringen kan ta upp. Märkligt nog är de båda processerna inte samordnade. Det betyder i praktiken att kongressen först kan besluta om stora budgetunderskott för att sedan vägra låta finansdepartementet ta upp nödvändiga lån för att finansiera samma underskott.

Det finns inget fast datum för när skuldtaket måste höjas, utan kongressen måste agera innan pengarna tar slut. Finansminister Steven Mnuchin uppgav nyligen att deadline är den 29 september.

Annons
Annons

USA:s finansminister Steven Mnuchin.

Foto: Susan Walsh/APBild 1 av 1
USA:s finansminister Steven Mnuchin.
USA:s finansminister Steven Mnuchin. Foto: Susan Walsh/AP

Termen skuldtak blev välkänd redan 2011. Den gången hotade republikanerna i kongressen med en statsbankrutt.

Om kongressen inte agerar i tid väntar ekonomsikt kaos. Finansdepartementet kommer att tvingas välja mellan att betala pensioner och statsanställdas löner eller räntor och amorteringar på statens lån. Konsekvenserna av en statsbankrutt skulle bli dramatiska. Även en kortvarig betalningsinställelse skulle hota landets kreditbetyg och därmed öka räntekostnaderna för lång tid framöver.

Termen skuldtak blev välkänd redan 2011. Den gången hotade republikanerna i kongressen med en statsbankrutt om den dåvarande presidenten Barack Obama inte gick med på omfattande besparingar. Inför hotet att bli ansvariga för att kasta in USA i ekonomiskt kaos backade republikanerna i sista stund. Ungefär samma sak utspelade sig två år senare. Även då fick republikanerna ge sig.

Egentligen borde den här striden aldrig ha uppkommit i år. Trots allt kontrollerar republikanerna både kongressen och Vita huset. Striden är alltså helt och hållet ett internt krig inom republikanerna. Ledningen med Paul Ryan (talman i representanthuset) och Mitch McConnell (majoritetsledare i senaten) i spetsen vill ha en ren höjning som gör att USA i vart fall klarar sig fram till nästa års kongressval. De konservativa ledamöterna i kongressens så kallade Freedom Caucus (frihetsgruppen) kräver dramatiska nedskärningar i statsbudgeten för att acceptera att skuldtaket höjs.

Annons
Annons

Moody’s chefsekonom Mark Zandi.

Foto: Evan Vucci/APBild 1 av 1

Marknaden är långt ifrån övertygad om att partiet lyckas ena sig i tid. Tidningen Business Insider ser en klar risk att USA missar deadline, vilket enligt tidningen skulle leda till ”katastrofala konsekvenser”.

Moody’s chefsekonom Mark Zandi.
Moody’s chefsekonom Mark Zandi. Foto: Evan Vucci/AP

Washington har inte lyckats få något betydelsefullt gjort.

Moody’s chefsekonom Mark Zandi oroas över att kongressen hittills inte lyckats få mycket gjort trots att det republikanska partiet kontrollerar båda kamrarna.

”Washington har inte lyckats få något betydelsefullt gjort, så det finns all anledning att oroas över vad de inte kan göra”, säger han till tidningen The Hill.

Inte heller investmentbanken Goldman Sachs verkar lita på att politikerna i Washington tar sitt förnuft till fånga i tid.

”Prognosen är mer osäker den här gången på grund av den politiska dynamiken”, skriver banken i en analys.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons