Annons

Riksbanken: Räntan kvar på noll procent

Riksbankschef Stefan Ingves lämnade räntebesked under onsdagsförmiddagen.
Riksbankschef Stefan Ingves lämnade räntebesked under onsdagsförmiddagen. Foto: ALI LORESTANI/TT

Mer köp av obligationer och sänkta räntor till bankerna ska få ekonomin på fötter igen. Men reporäntan lämnas kvar på noll.
– Vi är beredda att använda hela vår verktygslåda igen, säger riksbankschef Stefan Ingves.

Under strecket
Publicerad

Trots de åtgärder som centralbanker världen över har vidtagit bedömer svenska Riksbanken att det ekonomiska läget är fortsatt skört i coronakrisens kölvatten.

På onsdagen presenterades därför ett flertal nya krisåtgärder.

Reporäntan lämnas kvar på noll procent och väntas ligga kvar där in i 2023. I linje med andra centralbanker, utökar Riksbanken ramen för tillgångsköp från 300 till 500 miljarder kronor, till och med juni nästa år. Från och med september inleds köp av företagsobligationer.

– Det är centralt att använda en rad olika åtgärder, och alla behöver dra åt samma håll. Det här rättar inte tills sig över en natt och vi är beredda att använda hela vår verktygslåda igen, säger Stefan Ingves på en presskonferens.

Samtidigt har riksbankscheferna beslutat att sänka räntorna och förlänga löptiden på den utlåning som görs till bankerna.

Åtgärderna ska hjälpa till att hålla nere det allmänna ränteläget i ekonomin och se till att det finns finansiering.

Enligt Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken och tidigare högt uppsatt chef på Riksbanken, var det sammantagna beskedet ”mjukt men offensivt”.

Annons
Annons

Bland annat pekar hon på beslutet att redan nu meddela att ramen för obligationsköp utökas.

– De fortsätter att göra en stor mängd åtgärder för att se till att hålla uppe likviditeten i kreditsystemet.

Är det något som sticker ut särskilt i beskedet?

– Att de fattade beslut om köp av företagsobligationer redan nu, vilket inte ska påbörjas förrän i september. Det kan man se som en försäkring, man gör jättemycket nu för att se till att det inte ska uppstå några problem längre fram, säger Christina Nyman.

Precis som vid den senaste penningpolitiska rapporten från april, pekar nu Riksbanken ut två möjliga scenarier i svenska ekonomin framöver. I det mer optimistiska scenariot med en snabb återhämtning faller Sveriges BNP med 4 procent 2020.

I det andra scenariot får vi en andra våg av coronaviruset i höst och då räknar riksbankscheferna att BNP faller med 5,7 procent i år.

Riksbanken kallar coronakrisens påverkan på världsekonomin och dess utveckling för ”mycket osäker”, och pekar på att det kommer att dröja innan den globala ekonomin är tillbaka på nivåer i linje med före krisen.

Det spås också dröja innan Riksbanken når sitt inflationsmål på 2 procent.

Som väntat hölls alltså reporäntan oförändrad på noll procent. Under flera år hade riksbanken minusränta innan den höjdes två gånger, den sista höjningen var så sent som i december i fjol.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, anser att en återgång till minusränta skulle medför flera risker, bland annat att det skulle vara svårt att höja över nollan igen.

– Riksbanken ser inte att en räntesänkning ger en stor effekt, och där håller jag med dem, säger hon.

Annons
Annons

Dessutom finns det en risk i att minusräntor medför en stress i banksystemet, enligt Winsth.

– Det är svårare att driva bankverksamhet med minusräntor. Den här krisen är långtifrån över och då vill man inte ha problem på den finansiella marknaden. Det gjorde Riksbanken klokt i inledningsvis när de direkt gick in med likviditetsåtgärder, då skulle det bli kontraproduktivt om man sänker räntan.

Vilket scenario måste vi hamna i för en räntesänkning ska bli aktuell?

– Det kan absolut bli så om man vill hjälpa till att få i gång ekonomin. Jag tror inte det ligger runt hörnet, men det går inte att utesluta. Hamnar vi i en djupare kris där många företag går i konkurs så skulle man också kunna hamna i ett läge med sänkt ränta för att till varje pris skydda hushållen, säger Annika Winsth.

Christina Nyman förvånas däremot av att Riksbanken inte formulerar några argument kring beslutet att inte gå till negativ ränta. Hon tror, liksom Annika Winsth, att Riksbanken så länge som möjligt vill undvika att återinföra minusränta.

– Väldigt mycket på grund av kommunikativa skäl, att det är svårt att förklara minusräntor. Nu använder man som argument att det inte skulle få någon effekt, men samtidigt gör man allt annat för att sänka räntorna på olika sätt, säger Christina Nyman.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons