Annons

Johan Carlström:Riksbankens minusränta har drivit på bensinpriset

De senaste månaderna har bensinpriset stegrat från drygt 14 kronor till nästan 17 kronor.
De senaste månaderna har bensinpriset stegrat från drygt 14 kronor till nästan 17 kronor. Foto: Pontus Lundahl/TT

Riksbanken och den rödgröna regeringen – där är två av aktörerna som har drivit på det skenande bensinpriset. Men ökningen drabbar oss inte lika hårt som man kan tro.

Under strecket
Publicerad

Riksbankschef Stefan Ingves.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 2

Oljefältet Edvard Grieg i Nordsjön.

Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT Bild 2 av 2
Efter reklamen visas:
Vad styr egentligen priset på bensin?

Åtta öre. Så lite kostar en liter bensin i Venezuela, som har världens lägsta bensinpris just nu. Venezuelas motpol heter Zimbabwe. Där kostar en liter bensin över trettio kronor, enligt en lista som Teknikens Värld tagit fram.

Sverige hamnar på elfte plats. På många svenska mackar får man i dag betala nästan 17 kronor. Det är nytt rekord och flera kronor dyrare än för bara några månader sedan, fast lägre än i både Norge och Danmark.

Vad är det då som förklarar den senaste tiden stora ökning?

De senaste månadernas prisstegring – från drygt 14 kronor till dagens nästan 17 kronor – har mycket att göra med den så kallade ”driving season” (körsäsongen) som drar igång på våren. När fler vill köra mer ökar efterfrågan på bensin, vilket gör att priset skenar iväg under våren och sommaren – för att senare sjunka tillbaka på höstkanten.

Semestrar och det fina vädret förklarar alltså en del av det högre bensinpriset de senaste månaderna. Men det är inte bara det här året som priserna skjutit i höjden. Priserna också ökat dramatiskt över tid.

Annons
Annons

Riksbankschef Stefan Ingves.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 1 av 1

Svenska petroleum- och biodrivmedelinstitutet sammanställer löpande försäljningspriset på bensin. Enligt deras lista har bensinpriset vid pumpen nästan fördubblats sedan millennieskiftet. På tio år har priset ökat från 10 till dagens 16 kronor.

Riksbankschef Stefan Ingves.
Riksbankschef Stefan Ingves. Foto: Henrik Montgomery/TT

Vad är det då som ligger bakom den stora ökningen?

Som alltid finns det en mängd faktorer som spelar in, men en av de största är kronans ras. De senaste fem åren har kronan tappat runt 40 procent mot dollarn. Det får en stor effekt på bensinpriset, eftersom råoljan som används för att producera bensinen prissätts i dollar.

Vems fel är det då att kronan tappat så mycket mark, och i år är en av världens sämst presterande valutor?

Hur man ställer sig till utvecklingen beror såklart på politisk läggning.

De flesta ekonomer är överens om att den största boven i dramat är Riksbanken. Bankens minusränta skrämmer nämligen bort investerare som föredrar att investera sina pengar i länder som erbjuder högre avkastning i form av högre räntor.

Riksbankens sköt nyligen upp planer på att höja sin styrränta – något som fått kronan att falla ytterligare de senaste veckorna. Det är dåliga nyheter för bensinpriset, men positivt för inflationen. Faktum är att det är just stigande energipriser – där bensinpriset är en stor komponent – som gjort att Riksbanken stundtals lyckats få upp inflationen till sitt mål på 2 procent de senaste åren.

Annons
Annons

Oljefältet Edvard Grieg i Nordsjön.

Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT Bild 1 av 1
Oljefältet Edvard Grieg i Nordsjön.
Oljefältet Edvard Grieg i Nordsjön. Foto: Håkon Mosvold Larsen/TT

Kronans fall är alltså en förklaring till det höga bensinpriset. En annan är att dollarpriset för råoljan – som ju används för att producera bensin – har ökat dramatiskt. Efter att ha tappat från över 100 till 35 dollar fatet på kort tid har oljepriset fått en rejäl rekyl de senaste tre åren – och kostar i dag runt 70 dollar.

Världsmarknadspriset på råolja är knappast något som vi i Sverige kan påverka. Det gäller dock inte den sista stora förklaringen till att det blivit dyrare vid pumpen: bensinskatten.

Skatterna och oljepriset har tryckt upp priset med en dryg krona vardera.

Länge höjdes skatten i takt med inflationen, som varierat mellan 1 och drygt 2 procent de senaste åren. Men 2017 höjde den rödgröna regeringen skattepåslaget med hela 2 procentenheter. Det har såklart påverkat bensinpriset – speciellt eftersom runt 60 procent (ja, du läste rätt) av bensinpriset utgörs av skatter.

Vad är då den största boven i dramat som förklarar prisuppgången?

SEB:s ekonom och inflationsguru, Olle Holmgren, har räknat på saken. Sedan 2014 har den svaga kronan bidragit till att öka bensinpriset med knappt fyra kronor. Skatterna har höjt priset med drygt en krona, medan oljepriset har haft en negativ effekt på runt tre kronor. Om man i stället utgår från 2015 har bensinpriset ökat med 65 öre på grund av kronan, medan skatterna och oljepriset har tryckt upp priset med en dryg krona vardera.

Inte konstigt då att det svenska bensinpriset är så högt. Hur man ställer sig till utvecklingen beror såklart på politisk läggning. Men de bensinbilkörande kritikerna behöver inte helt misströsta. De senaste åren har bilmotorerna blivit allt mer bensinsnåla och svenskarnas löner har – precis som bensinen – ökat med mer än inflationen.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons