Annons

Riksbankstopp: E-kronan behövs – ”alarmerande”

Sverige kan tvingas införa en digital krona – annars riskerar förtroendet för hela betalningssystemet att fallera. Det menar Riksbankens utredare Gabriela Guibourg.

– Om betalningar inte fungerar så stannar i princip hela ekonomin, varnar hon.

Under strecket
Publicerad

Gabriela Guibourg utanför Riksbankens entré.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 4

Första svenska myntet, från runt år 1 000.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 4

Gabriela Guibourg lyfter världens största kopparmynt från 1644. Det är nästan 20 kilo tungt.

Foto: Tomas OneborgBild 3 av 4

Gabriela Guibourg, enhetschef på Riksbankens analys- och policyavdelning för betalningar.

Foto: Tomas OneborgBild 4 av 4

Gabriela Guibourg utanför Riksbankens entré.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1
Gabriela Guibourg utanför Riksbankens entré.
Gabriela Guibourg utanför Riksbankens entré. Foto: Tomas Oneborg

Det finns en studie som visar att det bara kan ta bara några år tills kontanterna slutar att fungera som betalningsmedel i hälften av affärerna.

Svenskarna använder minst kontanter i världen. Sedan 50-talet har andelen kontanter i förhållande till ekonomins storlek sjunkit drastiskt – från 10 till 1 procent.

– Det finns en studie som visar att det bara kan ta bara några år tills kontanterna slutar att fungera som betalningsmedel i hälften av affärerna. Det är en ganska alarmerande utveckling, säger Gabriela Guibourg, enhetschef på Riksbanken.

För att förstå Riksbankens oro måste man först förstå skillnaden mellan privata pengar och centralbankspengar utgivna av staten. De privata bankerna skapar egna pengar. Det är samma pengar som sitter på våra privata bankkonton. I flera hundra år har det också funnits pengar som getts ut av Riksbanken till allmänheten i form av fysiska sedlar och mynt.

Annons
Annons

Första svenska myntet, från runt år 1 000.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 1

Enligt Gabriela Guibourg är det mycket viktigt att centralbankspengar fortsätter att finnas även om folk helt slutar att använda kontanter – något som kan ske inom bara några år.

Det kanske främsta skälet är att centralbankspengar är säkrare än privata pengar som kan gå förlorade om, till exempel, en bank går omkull.

Första svenska myntet, från runt år 1 000.
Första svenska myntet, från runt år 1 000. Foto: Tomas Oneborg

– Förtroendet för hela ekonomin bygger på att det finns en stabil stat och centralbank som garanterar folket och företagen att om det krisar kan ni alltid konvertera era privata pengar till kontanter, i fysisk eller digital form, det vill säga centralbankspengar. Era pengar är helt säkra, säger Gabriela Guibourg.

Enligt Gabriela Guibourg har den tekniska infrastrukturen, som utgör stommen för det internationella betalningssystemet, blivit mer sårbar de senaste åren eftersom allt är mer sammanlänkat. Hon är noga med att poängtera att Riksbanken, vid behov, även i framtiden kommer att kunna förse allmänheten med fysiska kontanter.

Men eftersom det finns så få kontanter i omlopp skulle det, vid en kris, ta längre tid att få tag i kontanter jämfört med e-kronor eftersom Riksbanken då skulle tvingas leverera fysiska pengar till bankerna. Under tiden skulle ekonomin stå nästan helt stilla. Det skulle dessutom vara väldigt svårt att använda fysiska kontanter eftersom nästan ingen butik skulle acceptera dem, menar Gabriela Guibourg

Annons
Annons

Gabriela Guibourg lyfter världens största kopparmynt från 1644. Det är nästan 20 kilo tungt.

Foto: Tomas OneborgBild 1 av 2

Gabriela Guibourg, enhetschef på Riksbankens analys- och policyavdelning för betalningar.

Foto: Tomas OneborgBild 2 av 2
Gabriela Guibourg lyfter världens största kopparmynt från 1644. Det är nästan 20 kilo tungt.
Gabriela Guibourg lyfter världens största kopparmynt från 1644. Det är nästan 20 kilo tungt. Foto: Tomas Oneborg

Gabriela Guibourg lyfter också fram ett annat argument för en e-krona – konkurrensen på betalningsmarknaden.

Kontanter är kanske inte ett lika stort hot i dag som förr i tiden men det finns där.

Enligt Guibourg, innebär allmänhetens möjlighet att med ett enkelt knapptryck ta ut sina pengar från banken och konvertera dem till centralbankspengar, att bankerna inte kan agera hur som helst gentemot kund genom att till exempel ta ut oskäligt höga avgifter.

Fungerar kontanter verkligen som ett konkurrerande alternativ i dag?

– Kontanter är kanske inte ett lika stort hot i dag som förr i tiden men det finns där. Men bankerna vet att om de agerar hur som helst kan folk säga att det här är för dyrt. Jag konverterar mina pengar till centralbankspengar, säger hon.

Gabriela Guibourg, enhetschef på Riksbankens analys- och policyavdelning för betalningar.
Gabriela Guibourg, enhetschef på Riksbankens analys- och policyavdelning för betalningar. Foto: Tomas Oneborg

Gabriela Guibourg medger samtidigt att det finns risker med att införa en e-krona. En av riskerna är att folk lättare och snabbare skulle kunna ta ut sina pengar från en krisande bank, med ett enkelt knapptyck i stället för att fysiskt köa utanför banken.

Men enligt Gabriela Guibourg är det redan i dag lätt att flytta sina pengar från en bank till en annan. Dessutom skulle en e-krona kunna leda till att bankerna tar färre risker eftersom kunderna lättare kan ta ut sina pengar ifrån skakiga banker för att växla till sig e-kronor.

Vi måste ta det försiktigt för att se hur vi utformar e-kronan så att vi minimerar riskerna.

I dag finns det uppenbara begränsningar för hur mycket fysiska kontanter de folk kan ta ut – för var ska de säkert kunna förvara alla sina kontanter?

Riksbanken håller just nu på att utforma ett pilotprojekt för att testa hur en e-krona kan fungera.

– Vi måste ta det försiktigt för att se hur vi utformar e-kronan så att vi minimerar riskerna. Samtidigt finns det en risk om vi inte gör någonting.

När får vi tidigast en e-krona?

– Vi har fortfarande inte bestämt om vi ska ha en e-krona eller inte. Nu har vi startat ett pilotprojekt som beräknas ta två år. Först efter det bestämmer vi om vi går vidare, säger Gabriela Guibourg.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons