X
Annons
X

”Riksrevisionens svar är missvisande”

Läs mer om Svenska skolan
Boel Vallgårda skriver i en slutreplik att Riksrevisionen bortser från en stor grupp ungdomar när de slår fast att skolvalet är en framgång.
Boel Vallgårda skriver i en slutreplik att Riksrevisionen bortser från en stor grupp ungdomar när de slår fast att skolvalet är en framgång. Foto: Lennart Engström, Jessica Gow/TT

SLUTREPLIK | SVENSKA SKOLAN

Riksrevisionens svar på mitt inlägg är mer missvisande än klargörande. De hävdar att begränsningarna i deras mätning framgår tydligt av deras rapport. Där står visserligen vilken grupp som undersöks (de som slutfört gymnasiet på tre år) men inte hur stor andel elever som utesluts (de som slutfört gymnasiet på mer än tre år eller inte alls och de som gått på ett individuellt program). De utgör mer än var tredje elev och uppskattningsvis varannan elev med lågutbildade föräldrar.

Just den grupp som Riksrevisionen lyfter fram som gynnad av utökade möjligheter att välja gymnasieskola. Det saknas ett resonemang om vad uteslutningen av dessa elevgrupper i undersökningen kan innebära för resultatet. Effekten av utökat skolval är sannolikt motsatt för dessa grupper.

I Riksrevisionens pressmeddelande i anslutning till rapporten framgår dessa begränsningar än mindre. Detta är inte oväsentligt med tanke på att det sensationella resultatet i en kontroversiell fråga, dessutom från en auktoritet som Riksrevisionen, följdriktigt fick stor spridning bland allmänheten via TT:s notis ”Gymnasievalet gynnar lågutbildades barn”.

Annons
X

Riksrevisionen skriver att de är medvetna om att generaliserbarheten av resultaten är begränsad och påstår att jag kritiserar ”granskningen för att den inte är något den aldrig syftat till att vara”.

Men Riksrevisionen syfte är just så anspråksfullt som jag utgår ifrån i min kritik. Det framgår både av pressmeddelandet och rapporten. I den senare skriver Riksrevisionen att undersökningens anspråk är ”att undersöka om de fördelar som riksdag och regering velat uppnå med hjälp av ökad valfrihet har förverkligats” och att ”Riksrevisionen gör därför bedömningen att regeringens intentioner – att reformerna ska leda till bättre studieresultat och ökad motivation – förefaller vara uppfyllda till viss del”. En slutsats som Riksrevisionen alltså drar genom att titta på de elever som gynnades av att betygsintag infördes, och samtidigt bortse från dem som missgynnades.

Riksrevisionen har rätt i att en undersökning inte kan ge alla svar. Just därför bör man reflektera över dess begränsningar. Till exempel begränsningen i att enbart undersöka effekten under de första åren av skolval baserat på betyg, samtidigt som förändringarna på sikt innebar en kraftig försämring av likvärdigheten skolorna emellan.

Till sist, nej mitt budskap är inte att Riksrevisionen ”i för stor utsträckning gått över till kvantitativa metoder” eller att sådan metoder inte ”är att föredra”. Det handlar om att kvantitativa metoder måste kombineras med kunskap inom området för att undersökningar ska kunna utformas på ett meningsfullt sätt och för att relevanta slutsatser ska kunna dras av de statistiska resultat som framkommer. Den kombinationen har Riksrevisionen missat denna gång.

Boel Vallgårda
skolutredare och författare till SKL:s skrift Socioekonomisk resursfördelning till skolor, medlem i Nätverket för en likvärdig skola

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Boel Vallgårda skriver i en slutreplik att Riksrevisionen bortser från en stor grupp ungdomar när de slår fast att skolvalet är en framgång.

Foto: Lennart Engström, Jessica Gow/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X