Annons

Birgitta Forsberg:Risk för kris om nya regeringen gör som Pippi

Nästa statsminister kan inte leka Pippi Långstrump och strössla lite ”gullpengar” här och där. I stället gäller det att ta krafttag och kompensera för demografin, globaliseringen och bostadsbristen. Efter åtta år med svaga regeringar är det dags för svenska politiker att agera.

Under strecket
Publicerad

Oavsett vem som blir statsminister av Ulf Kristersson och Stefan Löfven så kan de inte göra som Pippi Långstrump, menar Birgitta Forsberg.

Foto: TT
Foto: Henrik Montgomery/TT
Foto: Tomas Oneborg

Oavsett vem som blir statsminister av Ulf Kristersson och Stefan Löfven så kan de inte göra som Pippi Långstrump, menar Birgitta Forsberg.

Foto: TT
Oavsett vem som blir statsminister av Ulf Kristersson och Stefan Löfven så kan de inte göra som Pippi Långstrump, menar Birgitta Forsberg.
Oavsett vem som blir statsminister av Ulf Kristersson och Stefan Löfven så kan de inte göra som Pippi Långstrump, menar Birgitta Forsberg. Foto: TT

Sällan har en så liten oenighet orsakat så stora rubriker. Den svenska statsbudgeten ligger på cirka 1 000 miljarder. Moderaterna och Kristdemokraterna ändrade på 2,5 procent i övergångsregeringens budget. Skillnaden mellan den blå-blå koalitionen och det rödgröna blocket är alltså 25 miljarder.

Samtidigt är de ideologiska klyftorna i svensk politik djupa, inte minst den bråddjupa ravin som går mellan å ena sidan Centerpartiet och Liberalerna och å den andra Sverigedemokraterna. Därför är det inte förvånande att Centerpartiets ledare Annie Lööf meddelat att hon släpper fram Socialdemokraternas ledare Stefan Löfven som statsminister.

Det lutar alltså åt att Stefan Löfven blir statsminister igen. Han har särdeles mycket att ta tag i. Efter åtta år med sällsynt svaga regeringar, först Alliansens Reinfeldt 2 och sedan de rödgrönas ännu svagare Löfven 1, behövs strukturreformer. Och då handlar det inte om att skyffla 25 miljarder hit eller dit.

Annons
Annons

För det första: skatterna. Den här mandatperioden kommer 260 000 fler svenskar att finnas i offentligt finansierad välfärd eftersom antalet barn och äldre ökar kraftigt. Sveriges Kommuner och landsting, SKL, har tidigare i vissa prognoser spått att kommunalskatten måste höjas med uppemot 13 kronor. Men det finns inte tillräckligt med arbetskraft, varför skattehöjningarna torde bli lägre.

Med allt fler äldre höjs troligen rösterna för högre pensioner.

Med allt fler äldre höjs troligen rösterna för högre pensioner. Den tidigare statsministern Göran Persson (S) har redan dömt ut pensionssystemet som för snålt.

Båda trenderna indikerar högre skatter. Men samtidigt pekar näringslivsföreträdare ständigt ut de höga marginalskatterna – hur mycket skattesatsen ökar om inkomsten ökar – som hämmande för konkurrenskraften.

Medan inkomstskatten kan bli uppåt 60 procent för höginkomsttagare kan kapitalskatten bli så låg som 20-30 procent. Att beskatta arbete så hårt medan de flesta kapitalskatter är helt borttagna (förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt) eller kraftigt sänkta (fastighetsskatt) kan vara en svår fråga att ducka för i fyra år till.

Visserligen sänker Moderaternas och Kristdemokraternas budget för 2019 marginalskatterna en del, och det är den budgeten som en ny regering får regera på. Men många, både i näringslivet och i politiken, anser att dagens virrvarr till skattesystem behöver göras om i grunden. Finansminister Magdalena Andersson (S) har sagt att hon gärna skulle sy ihop en bred skattereform, men att blockpolitiken stoppat henne. I det här nya läget kanske hon får chansen.

Annons
Annons
Foto: Henrik Montgomery/TT
Foto: Henrik Montgomery/TT

För det andra: utbildning. I globaliseringens tidevarv gäller det att vi jobbar effektivt för att vår konkurrenskraft ska hänga med. Sveriges BNP växte starkt 2017, med 2,3 procent, men tillväxten per person var betydligt lägre eftersom befolkningen ökat och många av de nyanlända inte kommit in i arbetslivet.

Många nyanlända har inte gymnasieutbildning, något som i princip krävs för att få ett jobb. Antingen måste regeringen få tillbaka de enkla jobb som sedan länge är bortrationaliserade eller också genomföra en massiv utbildningsinsats. Och det fort. I den lågkonjunktur som ekonomerna säger lurar runt hörnet riskerar de som bara har en halv fot inne på arbetsmarknaden att åka ut först.

Det är brist på ingenjörer, kockar, lärare, sjuksköterskor, med mera.

Samtidigt har 70 procent av företagen svårt, eller ganska svårt, att hitta personal, vilket leder till att många företag tvingas tacka nej till uppdrag. Det dämpar tillväxten. Det är brist på ingenjörer, kockar, lärare, sjuksköterskor, med mera.

Bra grundskolor, bra gymnasier och bra högskolor är en förutsättning för framgång och innovation. Inte minst då artificiell intelligens (AI) stöper om jobben. Många svenskar kommer att tvingas omskola sig mitt i livet och regeringen måste göra det möjligt.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg
Foto: Tomas Oneborg

För det tredje: bostäder. Från att främst ha varit minerad mark ideologiskt – med ränteavdrag, reavinstskatt, fastighetsskatt, hyresreglering, planmonopol och social bostadspolitik – är bostäderna nu minerad mark även ekonomiskt.

Boräntorna är på väg upp (vilket gör det svårare att fasa ut ränteavdragen), bopriserna har fallit och bostadsutvecklare vacklar vid konkursens rand.

Om politikerna trampar fel kan väldigt många bostadsägare tvingas dra åt svångremmen.

Samtidigt råder bostadsbrist i nästan alla kommuner. Utredning efter utredning har ropat efter reformer – helhetssyn och samordning behövs för att öka rörligheten och bostadsbyggandet.

En ny regering behöver ta ett omtag. Men om politikerna trampar fel kan väldigt många bostadsägare tvingas dra åt svångremmen. Och då riskerar vi att få en fullskalig kris.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons