Annons

Jesper Sundén:Risk för nya konflikter efter Erdogans seger

Turkiets president vann valet och får nu närmast obegränsad makt. Han har dock halva befolkningen emot sig. Risken finns att Turkiet trappar upp konflikterna med omvärlden för att samla nationen kring en nationalistisk agenda.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vann söndagens presidentval.

Foto: APBild 1 av 1

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vann söndagens presidentval.

Foto: APBild 1 av 1
 Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vann söndagens presidentval.
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vann söndagens presidentval. Foto: AP

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan fick som han ville. Med valsegern träder den nya konstitutionens utökade maktbefogenheter för presidenten i kraft.

Erdogan blir nu både stats- och regeringschef och tillsätter alla ministrar. Premiärministerposten avskaffas. Han beslutar om budgeten och tillsätter 12 av de 15 domarna i landets konstitutionsdomstol.

Om parlamentet vill avsätta presidenten krävs två tredjedelars majoritet. Men det slutliga avgörandet fattas av konstitutionsdomstolen, och dess medlemmar utses alltså huvudsakligen av presidenten.

I teorin skulle Erdogan nu kunna sluta jaga alla som hotar att begränsa hans makt och handlingsfrihet. I bästa fall skulle han göra verklighet av sina löften om nationell försoning. Släppa de politiska fångarna och inleda nya fredsförhandlingar med kurderna.

Annons
Annons

Men mycket lite tyder på att det kommer att hända. Trots triumfatoriska uttalanden efter valet är det ett faktum att bara drygt hälften av befolkningen står bakom Erdogan.

51 procent röstade för den nya konstitutionen förra året, 49 procent var emot. I söndags röstade 53 procent på Erdogan som president, 47 procent lade sin röst på någon annan.

Den halvan av folket som inte är med Erdogan kan räkna med att ha det fortsatt hett om öronen. Men inte bara de.

Det faktum att Erdogans parti AKP bildat valallians tillsammans med högerextrema nationalistpartiet MHP kan väntas bli vägledande för den framtida politiken. Andelen röster som Erdogan fick i presidentvalet – 53 procent – motsvarar nästan exakt andelen röster som AKP och MHP fick tillsammans i parlamentsvalet som hölls samtidigt: 54 procent.

MHP:s röster ser därför ut att ha avgjort presidentvalet till Erdogans fördel. Nationalistpartiet som var närmast uträknat före valet kan nu därför få oerhört mycket att säga till om som allianspartner.

Det innebär sannolikt ett upptrappat krig mot kurdiska PKK och sannolikt även fortsatta offensiver i Syrien och Irak, där Turkiet agerar utifrån en historiskt hävdad rätt.

President Erdogan har kritiserat fredsavtalet från Lausanne 1923 då det moderna Turkiets gränser bestämdes, efter att Osmanska riket gått under i första världskriget. Hans anspråk på att skydda de turkiska minoriteterna i Syrien och Irak och att få vara med och bestämma hur Mosul och Kirkuk ska styras är måttligt populära i grannländerna.

Under månaderna före valet har även spänningar byggts upp mellan Turkiet och Nato-kollegan Grekland.

I mars greps två grekiska officerare i Turkiet, anklagade för spioneri. I april kränkte turkiska flygvapnet grekiskt luftrum över 30 gånger. En grekisk pilot dog när hans plan kraschade efter att ha motat bort ett turkiskt plan. I maj rammade ett turkiskt lastfartyg en av grekiska flottans korvetter utanför Lesbos.

Auktoritära ledare som Rysslands Vladimir Putin och Ungerns Viktor Orbán – som båda var snabba med att gratulera Erdogan till valsegern – har gång på gång visat att konflikter med omvärlden, och till och med krig, kan vara fungerande recept för att få folkets stöd trots korruption och haltande ekonomi.

Turkiets ekonomi är i dåligt skick och ingen ljusning kan siktas. Risken är därför stor att Turkiet kan trappa upp konflikterna med omvärlden ytterligare i ett försök att samla folket kring en nationalistisk agenda.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons