Annons

Emma Frans:Risken för hjärtinfarkt ökar på julafton

Det finns ett vetenskapligt stöd för att lätta på krav och stress i jul. Forskning visar att vår risk att drabbas av hjärtinfarkt ökar under de kommande helgerna – på julafton med hela 37 procent.

Publicerad
Winston Churchill några veckor efter hjärtinfarkten i Washington julen 1941. Hjärtdödligheten i Västvärlden peakar kring jul och nyår. Riskökningen föreslås bero på psykisk påfrestning.
Winston Churchill några veckor efter hjärtinfarkten i Washington julen 1941. Hjärtdödligheten i Västvärlden peakar kring jul och nyår. Riskökningen föreslås bero på psykisk påfrestning. Foto: AP och IBL

Vi är många som längtar efter en lugn och fridfull jul, men julen innebär inte sällan konflikter och stressiga situationer som kommer i vägen för idén om den idylliska julen. Dessutom har vi en tendens att överkonsumera alkohol och mat under julen vilket också kan ha negativa konsekvenser för vårt välbefinnande.

Men kan julen till och med utgöra en allvarlig risk för vår hälsa? Ja, det finns faktiskt vetenskapligt stöd för att vår risk att drabbas av hjärtinfarkt ökar under jul och nyår.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Ungefär hälften av västvärldens befolkning insjuknar och dör i någon av dessa sjukdomar, och död i hjärtinfarkt utgör en stor andel av dödsfallen. En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp täpper till hjärtats kranskärl så att blodet inte kan passera, vilket medför att delar av hjärtat drabbas av syrebrist¹.

Annons

Ett känt exempel på julrelaterad hjärtinfarkt är Winston Churchill som ska ha upplevt hjärtinfarkt vid ett besök i Vita huset julen 1941.

Kortsiktiga riskfaktorer för hjärtinfarkt inkluderar emotionell stress, tung fysisk aktivitet, exponering för kallt väder och luftföroreningar. Externa faktorer som jordbävningar, orkaner, krig, sportevenemang och turbulens på börsen har upprepade gånger kopplats till en högre risk för hjärtinfarkt. Det finns också studier som visat en topp i hjärtdödlighet i västvärlden på juldagen och under nyårshelgen. Ett känt exempel på julrelaterad hjärtinfarkt är Winston Churchill som ska ha upplevt hjärtinfarkt vid ett besök i Vita huset under julen 1941².

En ny svensk studie undersökte förekomsten av hjärtinfarkt under jul, nyår, påsk, midsommar, samt under sportevenemang som olympiska sommar- och vinterspelen och världsmästerskapet i fotboll. Resultaten visade en ökad risk för hjärtinfarkt under jul- och nyårshelgerna, samt vid midsommar. Den högsta risken uppmättes på julafton då risken var förhöjd med 37 procent. Risken var inte förhöjd under påsk och vid olika sportevenemang. Riskökningen var mer uttalad bland personer över 75 år och patienter som led av relaterade sjukdomar³.

Forskarna bakom studien framhåller social stress som en trolig förklaring till sambandet.

Men vad ligger egentligen bakom riskökningen?

Som tidigare nämndes kan kallt väder öka risken för hjärtinfarkt och därför jämfördes risken under helgdagarna med närliggande perioder. Med andra ord verkar inte kallt väder vara förklaringen till riskökningen.

Överdriven konsumtion av mat och alkohol föreslås vara en möjlig förklaring till överrisken vid olika högtider. Men forskarna bakom studien framhåller social stress som en trolig förklaring till sambandet. Enligt denna förklaringsmodell är julen knappast en fridfull period. Istället föreslås riskökningen bero på psykisk påfrestning och forskarna hänvisar till tidigare studier som visat att ilska, ångest, sorg och stress ökar risken för hjärtinfarkt.

Slutsats:

En gammal myt om att det hjälper att hosta kraftfullt om du får en hjärtinfarkt cirkulerar med jämna mellanrum i sociala medier⁴. Det finns inga vetenskapliga belägg för att den metoden fungerar. Men för att förebygga en eventuell hjärtinfarkt kan det vara en god idé att försöka ta det lugnt och undvika stressiga situationer under julhelgen.

Annons
Annons

Winston Churchill några veckor efter hjärtinfarkten i Washington julen 1941. Hjärtdödligheten i Västvärlden peakar kring jul och nyår. Riskökningen föreslås bero på psykisk påfrestning.

Foto: AP och IBL Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons