Annons

Koloni Svens-HarrysRivstart – men inte en enda huvudrätt imponerar

Härlig lokal på fin plats, men tyvärr lovar menyn på Koloni Sven Harrys runt men håller tunt. SvD Krogguiden rekommenderar i stället ett besök på krogens trevliga bakficka.

Under strecket
Publicerad
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 4
Foto: Tomas OneborgBild 2 av 4
Foto: Tomas Oneborg Bild 3 av 4
Foto: Tomas Oneborg Bild 4 av 4
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 2
Foto: Tomas OneborgBild 2 av 2
Foto: Tomas Oneborg

Koloni Svens-Harrys

Typ
Mellanklass
Kontakt
Eastmansvägen 10, tel: 08-511 022 60

Betyg: 3 av 6

Längst ner i den gyllene byggnaden som huserar Sven-Harrys konstmuseum i Vasaparken finns sedan hösten 2017 Koloni. I en luftig matsal med utsikt över parken verkar det vid varje bord pågå spännande diskussioner, kanske för att gästerna före middagen besökt museet. Allt prat tillsammans med jazzmusiken som spelas skapar ett gemytligt sorl som blir en trevlig ljudfond till matupplevelsen.

Välkomnandet från personalen lämnar en del att önska. Det tar tid innan någon ens märker att vi kommit och när vi väl får kontakt känns det nästan som att vi bara blir pekade till vårt bord. 

Foto: Tomas Oneborg
Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1

En trend som plågar Stockholm 2018 är mellanrätterna. Därför är det trevligt att komma till Koloni Sven-Harrys och mötas av en föredömligt rak meny. Här finns 5 förrätter, 6 huvudrätter och 5 efterrätter. Tydligt.

På pappret är menyn inspirerande och det finns mycket att bli sugen på. Tyvärr blir vi återigen besvikna på personalen. När vi frågar om dryckesrekommendationer och vad som passar till vad får vi ett icke-svar tillbaka: ”Husets vita ska passa med det mesta”. Nåväl. Efter att vi beställt får vi i väntan på förrätten generöst med bröd och örtkräm på färskost. Örtkrämen är så angenäm att vi vill slicka i oss den.

När förrätterna kommer in är brödet slut, men en uppmärksam servitris – inte densamma som tog vår beställning – erbjuder piggt mer bröd. Dessutom delar servitrisen glatt med sig av receptet på örtkrämen.

Foto: Tomas Oneborg

SvD Krogguiden är slående enig om att att förrätterna är restaurangens paradgren. Vid ena besöket imponerar citron- och vitlöksrostade jordärtskockor. Tillsammans med hasselnötter skapas en oväntat lyckad kombination. Tack vare goda korvar och läckra röror får även charkbrickan med beröm godkänt.

Vid vårt andra besök blir vi glada av hummersoppan som är len och het samtidigt. Edamamebönor tar på ett lekfullt sätt ner hettan och gör att helheten känns pigg. Den ingefärsgraverade röding är modern med en spännande krispig struktur. Samtliga förrätter äter vi gärna igen.

Annons
Annons
Foto: Tomas Oneborg Bild 1 av 1
Foto: Tomas Oneborg

Efter en onödigt lång väntan står huvudrätterna på bordet. Inte en enda imponerar.

Det som låter så gott på menyn blir förvånande platt på tallriken. Den hängmörade biffen saknar grillyta. Den pankostekta laxen med ”het ingefärsbuljong” serveras i buljong och är inte alls särskilt het. Tillhörande pak choi tappar snabbt sin spänst. Gnocchin på sötpotatis med sauterad savoykål smakar förvisso väl men rätten blir snabbt en mjuk röra utan textur.

Vi förväntar oss att det ska vara lite sting i det anchomarinerade kycklinglåret, den är god, men varken het eller spännande. Sötpotatiskrämen som serveras till kycklingen får däremot högsta poäng. Den hade varit perfekt till lite hetare kyckling.

Det är först när efterrätterna kommer in som det glimmar till igen. Citronmarängpajen är stilsäker med hallon och lakritssalsa. Citronsmaken är mild, pajdelen är fint gräddad och marängen är läcker.

Den blir en bra avslutning på en berg- och dalbaneupplevelse till restaurangbesök.

Koloni Sven Harryskoloni.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons