Annons

Robotar i fabriken 1978 – ”hysteriskt originellt”

Ritad av datorer och byggd av robotar. Fiat Ritmo fick mycket uppmärksamhet när den lanserades. I dag är det inte många som minns den.

Under strecket
Publicerad

Fiat Ritmos utseende fick stort utrymme när den presenterades i svenska biltidningar.

Foto: Fredrik NybladBild 1 av 5
Foto: Fredrik NybladBild 2 av 5
Foto: Fredrik NybladBild 3 av 5
Foto: Fredrik NybladBild 4 av 5
Foto: Fredrik NybladBild 5 av 5

Fiat Ritmos utseende fick stort utrymme när den presenterades i svenska biltidningar.

Foto: Fredrik NybladBild 1 av 2
Foto: Fredrik NybladBild 2 av 2
Fiat Ritmos utseende fick stort utrymme när den presenterades i svenska biltidningar.
Fiat Ritmos utseende fick stort utrymme när den presenterades i svenska biltidningar. Foto: Fredrik Nyblad

”Byggd för dagens och morgondagens samhälle” påstod Fiat i broschyren 1979 – kanske inte helt grundlöst. Modernt var i alla fall femväxlad låda och digitalklocka i instrumentpanelen.

Den nya bilen skulle bli bensinsnål och därför skulle karossens luftmotstånd bli så lågt som möjligt. Formerna som tillskrivs Bertone kan vid en snabb anblick se enbart kantiga ut, men den som tittar närmare blir belönad med spännande detaljer som runda dörrhandtag och integrerade backspeglar. I takets bakkant finns en liten upphöjning som bidrog till att sänka cW-värdet* till 0,38.

Foto: Fredrik Nyblad
Annons
Annons
Foto: Fredrik NybladBild 1 av 1

Fiat ville gärna också profilera sig som säkerhetsmedvetet på 1970-talet och plaststötfångarna som dominerade utseendet fram och bak klarade småkrockar i upp till 6 km/h, stötsköldar kallades de av Fiat. Om det var säkerhet eller aerodynamik som var motivet till att fronten fick ett asymmetriskt utseende är oklart – ingenjörerna eller om det nu var formgivarna – tyckte i alla fall att det räckte med luftintag på frontstötfångarens vänstra sida.

Fiat hade satsat motsvarande en miljard kronor på att automatisera tillverkningen med hjälp av robotar.

Fiat Ritmos utseende fick ovanligt stort utrymme när de svenska biltidningarna presenterade den nya bilen. ”Formgivningen är närmast hysteriskt originell”, tyckte Vi Bilägares Jan Ullén och Åke Borglund på Teknikens Värld skrev: ”Bilens yttre är djärvt och provokativt ...” Men han lade också till: ”Bilen ser mycket avancerad och modern ut – men skenet bedrar. Under skalet är Ritmo en gammal konstruktion”. Och det stämde att mekaniken kom från föregångaren 128, även om Fiat hävdade att 120 mekaniska och elektroniska komponenter ändrats. Upplägget var det samma, tvärställd motor och framhjulsdrift, McPherson-ben fram och tvärställd bladfjädring och svängarmar bak.

Foto: Fredrik Nyblad
Annons
Annons
Foto: Fredrik NybladBild 1 av 2
Foto: Fredrik NybladBild 2 av 2

Det som var riktigt modernt och radikalt med Ritmo var egentligen inte formen utan sättet den framställdes på. Fiat hade satsat motsvarande en miljard kronor på att automatisera tillverkningen med hjälp av robotar. Vid den här tiden hade ingen annan biltillverkare ett lika avancerat system.

Systemet kallades Robogate och Fiat hade bildat ett särskilt dotterbolag – Comau Industriale – för det. Man räknade med att tjäna pengar dels genom att minska antalet arbetare i fabriken, dels genom att sälja sitt Robogatesystem till andra biltillverkare. Vi Bilägare berättade 1978 om att en produktionslinje vid Mirafiorifabriken i Turin som gått från 105 till 25 man på några månader. Med hjälp av robotarna skulle kvaliteten bli jämnare och högre ansåg Fiats styrelseordförande Giovanni Agnelli. Robotar skötte svetsning och lackering och dessutom körde transportrobotar runt karosserna i fabriken.

Foto: Fredrik Nyblad

Fiat Ritmo fick inte behålla sitt originella utseende i så många år, på 1983 års modell infördes strålkastare, grill, baklampor och stötfångare i mer konventionell stil.

I likhet med konkurrenten Golf fanns Ritmo som cabriolet byggd av Bertone samt i flera sportigare versioner. Hetast var 130 TC som hade just 130 hästkrafter och dubbla kamaxlar. När Ritmo ersattes 1988 med Tipo hade 1,8 miljoner exemplar byggts. I dag finns bara en handfull kvar.

Fotnot: cW-värde anger luftmotståndskoefficienten. För att kunna jämföra två bilars luftmotstånd måste koefficienten multipliceras med bilens frontyta.

Foto: Fredrik Nyblad
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons