Annons

Roboten har gått från trälåda till AI-vän

Roboten Nexi, byggd i USA 2008 för att studera mänskligt beteende.
Roboten Nexi, byggd i USA 2008 för att studera mänskligt beteende. Foto: Adam Wrafter

Robotar och artificiell intelligens har fascinerat människor i århundraden.

Med robotstjärnor som T-800, Maria och Pepper har den brittiska utställningen ”Robots” nu intagit Tekniska museet i Stockholm.

Under strecket
Publicerad

I århundranden har människan försökt skapa maskiner som efterliknar en verklig person.

Foto: Adam Wrafter

1 / 10

Trälådor trollband Europas grädda (1700–1920)

I århundranden har människan försökt skapa maskiner som efterliknar en verklig person.
I århundranden har människan försökt skapa maskiner som efterliknar en verklig person. Foto: Adam Wrafter

Länge har människan haft en fascination för att låta maskiner efterlikna mänskliga kroppar och rörelser – men en bristande teknologi hindrade länge ett tillräckligt bra verkställande.

Under den industriella revolutionen på 1700-talet slog dock den så kallade automata – en träskapelse som med hjälp av axel, kam och vev kan skapa en enkel funktion – igenom bland den europeiska kungliga gräddan.

De mekaniska människorna kunde vara trollkarlar, häxor, clowner eller utklädda djur, och kombinerades ofta med vackra dräkter, musik och rörelse.

Annons
Annons

Jack var populär i Storbritannien under 1800-talet.

Foto: Adam Wrafter

2 / 10

Jack var populär i Storbritannien under 1800-talet.
Jack var populär i Storbritannien under 1800-talet. Foto: Adam Wrafter

Rökaren Jack

Trots att automata inte sågs som någon leksak – snarare var det ett mått på ägarens rikedom – började man massproducera automatas under den industriella revolutionen. Bland annat var det inte ovanligt för kafébesökare i Storbritannien i mitten av 1800-talet att springa in i Jack, en automata som tack vare en bälgmekanism kunde röka pipa och titta från sida till sida med ögonen.

Annons
Annons

Roboten började allt mer likna människor.

Foto: Adam Wrafter

3 / 10

Roboten började allt mer likna människor.
Roboten började allt mer likna människor. Foto: Adam Wrafter

Robotarnas födelse (1920–1945)

1920-talet glödde. Världskriget hade lagts till handlingarna, en ”aldrig mera krig”-mentalitet var rådande och ekonomin blomstrade. Optimismen som präglade ”det glada 20-talet” baserades inte bara på ekonomiska och kulturella landvinningar, utan även tekniska.

Det var nu den moderna roboten började ta sin form. I stället för att förlita sig på automatans urverk byggde uppfinnare maskiner som drevs med elektriska batterier, radiostyrning och elektronik.

Det var även nu roboten fick sitt namn. Termen myntades i en pjäs av Karel Capek från 1920, och alluderar till det tjeckiska ordet ”robota” som betyder tvångsarbete.

I en tid av framtidsoptimism var det just så man såg på den allt mer populära roboten – som till utseendet påminde om en stålklädd människa. Man hoppades att maskinen snart skulle kunna köpas i affär, och hjälpa till i hemmet med vardagliga hushållssysslor.

Annons
Annons

Roboten Maria från filmen Metropolis.

Foto: Adam Wrafter

4 / 10

Roboten Maria från filmen Metropolis.
Roboten Maria från filmen Metropolis. Foto: Adam Wrafter

Metropolis-Maria blev världskändis

En av de tidiga maskinerna som verkligen populariserade termen robot var Maria, känd från Fritz Langs science fiction-film ”Metropolis” från 1927. Marias utseende påminner om farao Tutankhamons guldmask, och inspirerade även senare generationers filmrobotar – inte minst C-3PO i ”Star Wars”.

Annons
Annons

Eric i förgrunden, byggd 1928 (denna replika från 2016) för att inviga en utställning i London.

Foto: Adam Wrafter

5 / 10

Eric i förgrunden, byggd 1928 (denna replika från 2016) för att inviga en utställning i London.
Eric i förgrunden, byggd 1928 (denna replika från 2016) för att inviga en utställning i London. Foto: Adam Wrafter

Eric – den första brittiska roboten

Den humanoida roboten Eric blev även han en världskändis i slutet av 1920-talet. Tack vare 13 stycken elmotorer och ett topphemligt styrsystem kunde han stå, buga och ge ett fyra minuter långt tal.

Annons
Annons

Roboten Nexi, byggd i USA 2008 för att studera mänskligt beteende.

Foto: Adam Wrafter

6 / 10

Roboten Nexi, byggd i USA 2008 för att studera mänskligt beteende.
Roboten Nexi, byggd i USA 2008 för att studera mänskligt beteende. Foto: Adam Wrafter

Tänkande maskiner (1945–2000)

De tekniska framstegen efter andra världskriget gjorde att människan på riktigt kunde börja drömma om en framtid där robotar liknade verkliga personer, både till utseende och beteende.

Tidigare robotar, som Eric till exempel, var tekniska stordåd – men saknade förmågan att tänka eller agera själv. 50-talets dröm blev att skapa intelligenta maskiner som kunde utföra uppgifter självständigt.

För att få robotar att arbeta självständigt började forskare från flera olika ämnesområden återskapa människohjärnan, och applicera den på robotar. Området kom att kallas ”cybernetik”, och visade snabbt att det var möjligt att skapa artificiellt intelligenta maskiner.

Annons
Annons

T-800 blev sinnebilden för den ondskefulla maskinen.

Foto: Adam Wrafter

ROSA är skapad för att efterlikna människors rörelser.

Foto: Adam Wrafter

7 / 10

T-800 blev sinnebilden för den ondskefulla maskinen.
T-800 blev sinnebilden för den ondskefulla maskinen. Foto: Adam Wrafter

Terminator – mördarroboten föds

En – om än inte rotad i verkligheten – sinnebild av en sådan robot är T-800, känd från Terminator-filmerna. Designad som ett skelett (till och med överflödigt utrustad med en tandrad), fingrar och tår gav T-800 en bild av robotar som ondskefulla och extremt kraftfulla skapelser.

ROSA är skapad för att efterlikna människors rörelser.
ROSA är skapad för att efterlikna människors rörelser. Foto: Adam Wrafter

En robot som påminner om T-800, fast i en snällare variant, är Rob’s Open Source Android (ROSA) från Frankrike. Med hjälp av kameror, sensorer kopplade till trådar är det tänkt att ROSA ska kunna röra sig precis som en människa.

Annons
Annons

Harry – en trumpetspelande robot. Japan 2005.

Foto: Adam Wrafter

8 / 10

Harry – en trumpetspelande robot. Japan 2005.
Harry – en trumpetspelande robot. Japan 2005. Foto: Adam Wrafter

Sociala robotar (2000 –)

Kring millennieskiftet började utvecklingen av den nya generationen robotar, som kom att kallas ”sociala” robotar. Maskinerna skulle nu lämna laboratorierna och fabriksgolven, och nu också ta plats i våra hem som vilka konsumentprodukter som helst.

Tack vare utvecklingen av artificiell intelligens kan robotarna prata, agera och tänka självständigt. Men utvecklingen har även gett upphov till en uppsjö av frågor: har robotar känslor? Finns det ens ett medvetande? Kan man lita på dem? Kan man bli kompis med en robot? Och – vad är syftet med sociala robotar?

Annons
Annons

Kaspar kommunicerar med sitt rika ansiktsuttryck.

Foto: Adam Wrafter

Pepper är specifikt framtagen för att umgås med människor

Foto: Adam Wrafter

Kodomoroid från Japan.

Foto: Adam Wrafter

9 / 10

Kaspar kommunicerar med sitt rika ansiktsuttryck.
Kaspar kommunicerar med sitt rika ansiktsuttryck. Foto: Adam Wrafter

Kaspar – en kompisrobot

Ett syfte kan vara att hjälpa funktionsvarierade personer. En robot vid namn Kaspar är specifikt framtagen för att hjälpa unga barn med autism. Tanken är att Kaspar, som olikt många andra robotar kan fyra olika ansiktsuttryck, ska hjälpa barnen att öva upp sin sociala förmåga.

Pepper är specifikt framtagen för att umgås med människor
Pepper är specifikt framtagen för att umgås med människor Foto: Adam Wrafter

En annan välkänd social robot är Pepper, som togs fram i Frankrike 2014. Pepper är designad för att vara en kamrat i hemmet, snarare än en hjälpreda. Bland annat kan Pepper tolka dina känslor och anpassa sitt beteende efter dem, och förstå vad du säger till den.

Kodomoroid från Japan.
Kodomoroid från Japan. Foto: Adam Wrafter

Och visst kan man även kombinera nytta med nöje. Kodomoroid, med sin peruk och smidiga silikonhud, räknades som den mest verklighetstrogna androiden i världen när den byggdes i Japan 2014. Förutom att röra på sig och interagera med dig, har även Kodomoroid gjort sig känd som pålitlig nyhetsuppläsare åt Japans nationella museum för uppfinningar och vetenskap.

Annons
Annons

Efter Yumi 14000 plockades Baxter fram i USA – specifikt framtagen för att arbeta med människor.

Foto: Adam Wrafter

10 / 10

Efter Yumi 14000 plockades Baxter fram i USA – specifikt framtagen för att arbeta med människor.
Efter Yumi 14000 plockades Baxter fram i USA – specifikt framtagen för att arbeta med människor. Foto: Adam Wrafter

Framtidens robotar

Den sociala roboten har även gjort avtryck i industrivärlden. Som första tvåarmade robot i världen är Yumi IRB 14000 – framtagen av den svensk-schweiziska koncernen ABB – certifierad säker för att arbeta tillsammans med människor. Till skillnad från tidigare industrirobotar, som är kraftfulla och potentiellt farliga, kan den nya generationen robotar utan problem jobba sida vid sida med mänsklig personal.

Vad som kommer att känneteckna framtidens robotar vet vi naturligtvis inte ännu. Men utvecklingen pekar på att det är betydligt billigare att utveckla och köpa samarbetande arbetsrobotar, snarare än stora fabriksrobotar.

Att sådana robotar då kommer ersätta människors arbete är ingen högoddsare – högtekniska maskiner har genomgående i historien fasat ut mänskligt arbete.

Och det är även där som dagens pågående debatt om framtidens robotar ligger – ska framtidens billiga och högproduktiva arbetsrobotar betala en skatt, precis som de människor gjorde som de kommer att ersätta?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons