Annons

Maria Ludvigsson:Rör inte aktieutdelningen!

Finansminister Magdalena Andersson (S).
Finansminister Magdalena Andersson (S). Foto: Jessica Gow/TT

Finansministerstyre när aktieutdelning villkoras.

Under strecket
Publicerad

Det kan vara den sämsta tänkbara politiska ledningen för en ödesdiger tid som coronavåren 2020. En statsminister som hellre göms undan än används för att leda brett och hålla demokratiska värden (läs frimodig debatt) högt. En finansminister som utan att tveka och på stående fot meddelar att aktiebolag inte längre kan lita på att de lagstadgade villkoren för samtliga AB snart kan upphöra att gälla.

Om aktiebolagen gör som de alltid gör, som det ligger i deras funktionssätt att göra, och delar ut vinst till sina ägare, kan Andersson i ett slag bryta kontraktet mellan staten och större delar av det svenska näringslivet. När hon i söndagens Aktuellt tillfrågades om regeringen kan förhindra bolag som tagit del av statligt stöd att göra aktieutdelningar, svarade hon att det inte är några problem, man kan “skruva lite i lagstiftningen”.

Nu är finansministern inte någon verbal virtuos, men detta osar förakt för de lagstiftande processernas institutioner. Med finansministerns och Socialdemokraternas “skruvande” i regelverket för lagstiftning i färskt minne blir detta magstarkt. När regeringen för några veckor sedan fann det allt för tidsödande att behöva riksdagens godkännande för att driva igenom sin politik, ordnade man ett eget snabbspår. Numera kan regeringen runda riksdagen för kvickare beslut.

Annons
Annons

Snart “skruvar man” dessutom lite i lagstiftningen och spelreglerna för svenska aktiebolag ändras över en natt. Maktpositivism i sin mest bjärta gestalt.

Tilltaget kommer dessutom som en reaktion på den egna politiken att dela ut statliga pengar till bolag som behöver ekonomiskt stöd. Dessa statliga gåvor syftade till att dämpa arbetslöshet och någorlunda rädda medborgarnas privatekonomi, men om de legitimerar allehanda socialisering och detaljstyrning av näringslivet vore de bättre ogivna.

Partiets högsta ledning påminner om en maktfullkomlig person som vill styra sin partner i minsta detalj genom att ena stunden regna pengar och smicker för att i nästa stund “skruva lite” i villkoren för att straffa in vederbörande i beroendeställning igen.

Som om detta inte vore nog lallar dessvärre oppositionspartier efter ministern. Det är något med “dela ut pengar” som får socialdemokrater i alla partier att göra giv akt. Man tycks ha hört berättelserna om rika och omoraliska aktieägare så många gånger att man inte står pall.

Även om landets alla aktieägare enbart vore vita, skrupelfria, megalomana män som flyger jumbojet tre gånger i veckan, skulle Anderssons aktiemanipulation vara fel. Moraliskt och praktiskt.

Aktiebolag är en finurlig konstruktion som kanaliserar ekonomiska medel till dem som har idéer och kunskap men saknar pengar. De som har sparade medel kan å sin sida låna ut dem till människor som vill utveckla produkter, idéer eller tjänster, för att senare få igen insatsen med ränta. Det är bättre än bankernas ränta och dessutom kommer pengarna till nytta genom andra människors försorg. Det brukar dessutom skapa ett engagemang för de bolag och rörelser man lagt sina medel hos, vilket i sin tur är värdefullt för företagsamheten.

Annons
Annons

Ett plötsligt förbud att dela ut ränta på de utlånade medlen är orättfärdigt mot alla dem som gått in i ett avtal där utdelning är en avgörande del. Det är dessutom dåligt i praktiken eftersom de ekonomiska villkoren för hela Aktiebolagssverige sätts ur spel, vilket är direkt skadligt för tillväxt och välstånd. Arbetslöshet, oförmåga att betala lån, konkurser och personliga tragedier är de praktiska följderna av politik som klämmer åt företag och sparare.

I Dagens Industri ger ledarskribenten Lotta Engzell-Larsson ytterligare relevanta aspekter: “Utdelningarna går in i våra pensionsfonder samt forskning och utveckling. Wallenbergssfärens stiftelser har de senaste fem åren tillfört forskningen 11 miljarder kronor.” (5/5)

Det tycks nödvändigt att påminna både höger och vänster om att företagande och näringsverksamhet i alla former har ett värde i sig. De är vitala delar av ett sunt samhälle alldeles oavsett om de bidrar till skatterna eller inte. Dels för att de skapar ting vi behöver eller önskar, tjänster vi inte vill eller kan vara utan, dels för att de ger välstånd, starkare privatekonomi och självständighet till fler.

Samtidigt som Andersson och hennes anhängare vill skruva åt kranarna till aktieägare av alla slag, vrider man med andra handen på pengaflödet till det semistatliga flygbolaget SAS som under lång tid haft problem med sin lönsamhet. Åtskilliga av de tragedier pandemin lämnar i sina spår står vi maktlösa inför. Men ekonomin är något vi kan påverka och det vore oförlåtligt att inte göra det. Hjälp dem som behöver, men främst med långsiktiga förändringar som minskat regelverk och inrapporteringskrav liksom permanent sänkta arbetsgivaravgifter. Inte genom åtgärder som syftar till kortsiktiga opinionsvinster, men som långsiktigt förstör förutsättningarna för företagsamheten.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons