Annons

Rött ljus för halloumi och feta: ”Kan inte ersätta kött”

Flera utländska ostsorter får rött ljus i WWF:s köttguide.
Flera utländska ostsorter får rött ljus i WWF:s köttguide. Foto: Henrik Holmberg/TT och Leif R Jansson/TT

Populära ostsorter får rött ljus i Världsnaturfondens köttguide.

– Att ersätta en kötthamburgare med en halloumiburgare ger ingen större inverkan på klimatet, säger Anna Richert, matexpert hos organisationen.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

I årets köttguide har WWF granskat utländska delikatesser som feta- och halloumiost samt spansk och italiensk chark.

Likt tidigare år utgår WWF från fem bedömningskriterier: klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd. Produkterna får antingen grönt, gult eller rött ljus.

Flera utländska ostsorter får rött ljus i guiden. Cypriotisk halloumi, italiensk mozzarella, fransk chèvre och grekisk feta ska man välja bort på grund av djurhållningen, den negativa inverkan på klimatet och den biologiska mångfalden.

– Fetaosten ger högre klimatpåverkan än övriga ostar eftersom getterna och fåren producerar mindre mjölk än korna, säger Anna Richert.

Svensk ost – framför allt ekologisk är i regel bättre än utländsk vad det gäller både djurhållning och biologisk mångfald. Men faktum är att Sverige importerar allt mer ost. I dag är 40 procent av osten som säljs producerad här, jämfört med 95 procent 1995, enligt Jordbruksverket.

All hårdost får gult ljus för dess inverkan på klimatet. Enligt Anna Richert går det inte att bara ersätta kött med ost om man vill minska sin klimatpåverkan. Då är det bättre att välja baljväxter, sojaproteiner eller ägg.

Annons
Annons

– Alla ostar ligger nära rött på klimatskalan. Men jag tycker inte att man måste sluta äta ost helt. Mjölkkor spelar en viktig roll för att hålla svenska landskap öppna, fortsätter hon.

I årets guide har WWF även tittat på spanskt, italienskt och tyskt griskött – vilket innefattar populära charksorter som parma- och serranoskinka, salami och tyska korvar. Samtliga kategorier får rött ljus.

– Chark har gått under radarn länge och jag menar att man ska ställa krav om man beställer en pizza eller charkbricka. För grisarna utomlands handlar det framför allt om djurvälfärden och att de äter mycket soja. Sojan produceras ofta i länder där man skövlar skog för att kunna tillverka den, säger Anna Richert.

Hon poängterar däremot att charkprodukter som korv och pastejer kan vara att föredra – eftersom de tar tillvara köttdetaljer som annars hade slängts.

– Inälvsmaten har ju halkat ur vår kost, vilket är negativt. Animaliskt fett skulle vi också kunna ta vara på mer när vi lagar mat. Men det har vi inte analyserat.

Enligt Livsmedelsverket bör man äta högst 500 gram rött kött i veckan. WWF menar att man borde dra ner på köttet ännu mer för klimatets skull.

Nöt- och lammkött är sämre för klimatet än kyckling eftersom fåglarna kräver mindre foder i förhållande till sin kroppsvikt. Nötkreatur producerar dessutom stora mängder av växthusgasen metan när de släpper väder.

– Vi ser gärna att en större andel av köttet som konsumeras har hållbarhetsmärkning, kommer från betande djur och är producerat i Sverige, säger Anna Richert.

Enligt guiden har även viltkött från Sverige en låg klimatpåverkan.

– Men helst ska man äta mindre kött överhuvudtaget. Det finns inte tillräckligt mycket viltkött för att försörja en ökad efterfrågan, säger Anna Richert. 

Importerat kött från utomeuropeiska länder som Brasilien, USA och Thailand kan även produceras med höga halter antibiotika – vilket riskerar att bidra till antibiotikaresistens även hos människor.

När det gäller hur djuren behandlas är det allra bäst att välja kravmärkt och ekologiskt kött, och i andra hand svenskt framför importerat, enligt WWF:s guide.

Efter reklamen visas:
Rött ljus för importerad ost i köttguide
Testa din egen klimatpåverkan - gör Klimatkalkylatornsvd.se
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons