Matiss Bubko som är den sista eleven i grundskolan i Ancene som nu slår igen för gott.
Matiss Bubko som är den sista eleven i grundskolan i Ancene som nu slår igen för gott. Foto: Tomas Lundin

Sista eleven kvar – här är länderna som töms i Europa

Östeuropa töms på människor när väst växer och gränser suddas ut. Lettland på andra sidan Östersjön är ett av världens snabbast krympande länder. Matiss Bubko är den sista eleven i grundskolan i Ancene – som nu slår igen för gott.

Publicerad

ANCENE Matiss Bubko går för sista gången genom de ekande korridorerna, förbi de soldränkta klassrummen och ut genom dörren. Han är 16 år, den sista eleven i grundskolan Asares Pamatskola och har just klarar sina sista prov.

Ogräs växer mellan stenplattorna framför entrén och gräsmattan ser ut att inte ha klippts på evigheter. Den rödvita lettiska flaggan fladdrar stolt i vinden som om den ville trotsa förfallet och skolans oundvikliga död.

Matiss bryter upp mot ett nytt liv. Efter sommaren börjar han på en köksskola men kommer att bo kvar i det lilla samhället Ancene, 17 mil sydost om sjudande Riga med dess 700 000 invånare, utländska banker, restauranger, trendiga butiker och en arbetslöshet på bara 4 procent.

Kommer han att sakna skolan?

– Jag vet inte, säger han och stirrar blygt ner i golvet.

I lärarrummet i grundskolan Asares Pamatskola, i det lilla samhället Ancene, 17 mil sydost om Riga. 
I lärarrummet i grundskolan Asares Pamatskola, i det lilla samhället Ancene, 17 mil sydost om Riga.  Foto: Tomas Lundin

I lärarrummet är stämningen tryckt. Solen letar sig in genom vita spetsgardiner och lyser upp den gula tapeten, skrivaren och den nedsuttna soffan i ett hörn.

För inte så länge sedan hade skolan 13 lärare. Nu är sex kvar. Hälften har fått nya jobb, de andra går rakt ut i arbetslösheten.

Men alla minns de bättre tiderna.

– Vi var en grupp unga lärare som började 1991. Vi var unga, hade idéer och skolan var navet i hela samhället. Vi spelade teater och alla här i orten var med. Till och med polisen som fick en roll när vi gjorde en film utifrån Astrid Lindgrens berättelser, berättar Kristine Rubike.

Annons

Som mest hade skolan i mitten av 1990-talet över hundra elever. På den tiden var Lettland ett av Europas snabbast växande länder, en baltisk tigerekonomi som inom loppet av ett årtionde hade gått från Sovjetstyre till EU-medlemskap och pulserande marknadsekonomi.

Desto brutalare blev sammanbrottet. 2008 sprack den kreditfinansierade fastighetsbubblan, arbetslösheten i Lettland ökade från 7 procent till nästan 23 procent och ekonomin rasade inom loppet av ett år med nästan 18 procent.

Till efterverkningarna av denna chock hör de dramatiskt sjunkande födelsetalen och en generation som har flytt landet på jakt efter jobb.

Omedelbart efter krisen var det 40 000 letter årligen som sökte sin lycka i Irland, Storbritannien, Tyskland eller Sverige. Landet dränerades på unga och välutbildade.

I dag är det fortfarande omkring 20 000 som lämnar, enligt sociologen Aija Lulla som tidigare ledde forskningscentret Centre for Diaspora and Migration.

Huvudskälet är detsamma som omedelbart efter krisen: de låga inkomsterna. En barnfamilj i Lettland med två inkomsttagare hade 2015 en nettolön på i snitt knappt 13 000 euro. I Sverige var den nästan fem gånger så hög med drygt 60 000 euro.

Annons

Det värsta är när unga barnfamiljer lämnar.

Vija Dzene, borgmästare i huvudorten Akniste.
Vija Dzene, borgmästare i huvudorten Akniste. Foto: Tomas Lundin

Vija Dzene kan siffrorna utantill. Hon är borgmästare i huvudorten Akniste och sitter i ett vitmålat rådhus omgivet av slitna, gråa byggnader som andas sovjetiskt 1960-tal.

– Förra året, säger hon, föddes 13 barn i hela storkommunen. Men 56 människor dog. Så är det år efter år.

Hon blickar ut genom fönstret och den folktomma huvudgatan. Försjunker i tankarna.

– Sorligt. Det är så sorgligt, säger hon slutligen. Det värsta är när unga barnfamiljer lämnar.

Akniste hör till de snabbast krympande regionerna i Lettland. Sedan år 2000 har befolkningen minskat med en tredjedel och sedan 2010 med nästan 18 procent. Bara längre österut är ännu värre. Där finns avfolkningsbygder som på mindre än 20 år har krympt med 41–43 procent.

Annons

I Akniste finns det i dag nästan inga kvar som vill flytta. ”De som vill bort har redan stuckit”, säger Jeva Curikova som har kommit tillbaka efter nästan tio år i England och Irland.

Jeva Curikova med systern Santa som har kommit tillbaka efter nästan 10 år i England och Irland. Hon har startat en restaurang och litet hotell i utkanten av orten.
Jeva Curikova med systern Santa som har kommit tillbaka efter nästan 10 år i England och Irland. Hon har startat en restaurang och litet hotell i utkanten av orten. Foto: Tomas Lundin

Tillsammans med systern Santa har hon startat en restaurang och litet hotell i utkanten av orten. Hon ville hem igen. Tillbaka till tryggheten, det lugna livet, den friska luften och de gröna skogarna.

– Vi är inte de enda som har kommit tillbaka. Men det är klart, så som när jag växte upp kommer det aldrig mer att bli.

Framför en liten klädaffär står två barnvagnar. Inne träffar vi två unga mammor som säger att Akniste är en bra plats för barnfamiljer. Jobb finns i lantbruket och hos skogsföretagen. Ska de ha fler barn?

– Absolut, säger Dagnija Pakalne som har jobbat i Southampton i Storbritannien men nu är gift och har en gård utanför Akniste.

Annons

Faktum är att antalet födslar per kvinna har ökat kraftigt under de senaste 15 åren, från 1,25 år till 1,70. Enligt demografen Ilmars Mezs beror det till stor del på att staten nu satsar massivt på familjerna och har ökat barnbidragen kraftigt för att vända den negativa utvecklingen.

Men få tror att det kommer att stoppa utförstrenden.

– Huvudproblemet är att hela åldersstrukturen är förstörd. Antalet kvinnor minskar år efter år. Så att även om varje kvinna föder fler barn så räcker det inte, säger Otto Ozols från stiftelsen Nakotnes som försöker rädda Lettland från att tyna bort.

Dagnija Pakalne som har jobbat i Southampton i Storbritannien är en av dem som återvänt. Hon är nu  gift och har en gård utanför Akniste.
Dagnija Pakalne som har jobbat i Southampton i Storbritannien är en av dem som återvänt. Hon är nu gift och har en gård utanför Akniste. Foto: Tomas Lundin

Lettiska regeringen är mer optimistisk och pekar på att utflyttningen har nått toppen och kommer att minska i takt med att ekonomin varvar upp och inkomsterna fortsätter att stiga.

Annons

Samarbetsorganisationen OECD förutsäger i sin senaste rapport en stark BNP-tillväxt på 4,1 procent i år och 3,6 procent nästa år samt fortsatt ökande reallöner. Men samtidigt varnar ekonomerna för att emigrationen och den låga rörligheten inom landet leder till brist på kvalificerad arbetskraft.

I dag lever nästan 13 procent av alla letter i arbetsför ålder utomlands. I Sverige är motsvarande siffra bara 1,3 procent. Regeringen har en kampanj för att vinna tillbaka en del av dessa. Men det finns också en rad privata initiativ, bland annat nystartade Latvija Strada som initierats av Tele2.

– Enligt vår uppfattning kommer bara arbetsgivarna själva och deras erbjudanden att kunna skapa ett riktigt intresse för att återvända, sa häromdagen Valdis Vancovics, vd för Tele2 i Lettland.

Av 170 000 potentiella anställda utomlands hoppas företagen kunna locka tillbaka minst 1000 genom marknadsföring och genom att erbjuda specifika jobb med konkurrenskraftiga löner och hjälp att organisera hemflytten.

Länderna i Europa där befolkningen minskat mest.
Länderna i Europa där befolkningen minskat mest. Foto: FN, Lettiska arbetsgivarföreningen

Sverige hör till de mest populära utflyttningsländerna med i dag nästan 8000 invånare som är födda i Lettland och ett okänt antal letter som jobbar tidvis i Sverige. Med bra svenska löner och arbetsgivarna i många branscher som skriker efter arbetskraft lär det bli svårt att få dem att flytta tillbaka.

– Ska Lettland överleva kommer vi alltså att behöva öka invandringen från fattigare länder. Det är är vår enda chans, säger Otto Ozols från stiftelsen Nakotnes.

Fast det blir inte lätt. Lettland hör till de länder i EU som är mest negativa till invandring.

– Se bara hur infekterad frågan är i Sverige. Hur ska det då bli i Lettland?

I lärarrummet i grundskolan Asares Pamatskola, i det lilla samhället Ancene, 17 mil sydost om Riga. 

Foto: Tomas LundinBild 1 av 5

Vija Dzene, borgmästare i huvudorten Akniste.

Foto: Tomas LundinBild 2 av 5

Jeva Curikova med systern Santa som har kommit tillbaka efter nästan 10 år i England och Irland. Hon har startat en restaurang och litet hotell i utkanten av orten.

Foto: Tomas LundinBild 3 av 5

Dagnija Pakalne som har jobbat i Southampton i Storbritannien är en av dem som återvänt. Hon är nu gift och har en gård utanför Akniste.

Foto: Tomas LundinBild 4 av 5

Länderna i Europa där befolkningen minskat mest.

Foto: FN, Lettiska arbetsgivarföreningenBild 5 av 5