Annons

Ryska försvarsutgifter lägre – men ökad robotkapacitet

Ryska luftvärnsrobotsystemet Tor-M2 i Kaliningrad under en övning i november 2019.
Ryska luftvärnsrobotsystemet Tor-M2 i Kaliningrad under en övning i november 2019. Foto: TT

Ryska försvarsutgifter har planat ut på en lägre, men fortsatt hög, nivå jämfört med andra länder. Militärt fortsätter kapaciteten att växa på vissa områden. Närmast Sverige och Östersjön pågår en kraftig ökning av antalet robotar och kryssningsmissiler.

Under strecket
Publicerad

Vladimir Putin tillsammans med Bulgariens premiärminister Boyko Borissov, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Serbiens president Aleksandar Vucic under invigningen av Turkstream, 8 januari.

Foto: Russian Presidential Press and Information Office/TTBild 1 av 2

Ryssland har för närvarande flera nya robotsystem under utveckling.

Foto: TTBild 2 av 2

Under 2020 ska riksdagspartierna försöka enas om innehållet i nästa försvarsbeslut för perioden 2021–25. En central punkt är synen på Ryssland.

I försvarsberedningens slutrapport från maj 2019 är bedömningen att Ryssland kan ”komma att använda militärt våld på andra platser och i större skala än vad som hittills skett”. En annan slutsats är att Försvarsmaktens nuvarande krigsorganisation ”inte är utformad för att möta ett väpnat angrepp med krigshandlingar på svenskt territorium”.

När Folk och försvars rikskonferens inleds på Högfjällshotellet i Sälen på söndagen har flera programpunkter fokus på Ryssland.

SvD har tittat närmare på hur ryska försvarsutgifter utvecklats – och hur det påverkar den militära kapaciteten.

Den nivå Ryssland ser ut att ligga på är fortfarande väsentligen högre än de allra flesta länder.

Vid årsskiftet var det två decennier sedan den politiska kartan ritades om i Ryssland. Vladimir Putin tillträdde som tillförordnad president den 31 december 1999, utnämnd som efterträdare av den avgående Boris Jeltsin.

Annons
Annons

Vladimir Putin tillsammans med Bulgariens premiärminister Boyko Borissov, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Serbiens president Aleksandar Vucic under invigningen av Turkstream, 8 januari.

Foto: Russian Presidential Press and Information Office/TTBild 1 av 1

20 år senare finns det inget som tyder på att Putin kommer att slå av på takten. Geopolitiskt har Ryssland utökat aktionsradien, både militärt och på andra områden. I december 2019 invigdes en 300 mil lång gasledning till Kina. Och i början av januari vred presidenten på kranarna till den nya ledningen Turkstream genom Turkiet.

Vladimir Putin tillsammans med Bulgariens premiärminister Boyko Borissov, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Serbiens president Aleksandar Vucic under invigningen av Turkstream, 8 januari.
Vladimir Putin tillsammans med Bulgariens premiärminister Boyko Borissov, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Serbiens president Aleksandar Vucic under invigningen av Turkstream, 8 januari. Foto: Russian Presidential Press and Information Office/TT

Under hela perioden har Vladimir Putin fattat alla beslut av betydelse för Rysslands agerande:

• 2008 ingrep rysk militär utanför landets gränser och gick in i den tidigare sovjetrepubliken Georgien.

• 2010 presenterades ett beväpningsprogram med målet att 70 procent av alla militära förband ska ha moderna vapen 2020.

• 2012 kom Putin tillbaka som president efter några år som premiärminister och inledde en intensiv militär upprustning.

• 2014 drog Ryssland på sig fördömanden och ekonomiska sanktioner efter annekteringen av Krim och krigsutbrottet i Ukraina.

• 2016 nådde ryska militärutgifter rekordhöga 5,5 procent av BNP.

• 2017 bröts kurvan med stigande försvarsbudgetar, fortsatte falla även 2018 och har nu stannat av en bra bit under fyra procent av BNP.

– I grund och botten har försvarsutgifterna dämpats och kan antas minska som andel av BNP, säger Julian Cooper, professor vid universitetet i Birmingham och ledande expert på ryska militära utgifter.

Annons
Annons

I december förra året skrev Vladimir Putin under den senaste ryska budgetlagen för perioden 2020–2022.

Precis som tidigare år pressas ekonomin av både det låga oljepriset och sanktionerna från USA och EU som infördes efter agerandet på Krim och i Ukraina. Om Putin vill återgå till högre försvarsutgifter kan det drabba offentliga utgifter på välfärdssidan.

Rysslands militära utgifter har planat ut på en lägre nivå i BNP-andel i förhållande till toppåren 2015 och 2016.

Samtidigt ligger Ryssland med cirka 3,7 procent fortfarande på en högre BNP-nivå än USA, Nato utom USA

och Sverige, vars försvarsutgifter är i botten med runt 1 procent av BNP.

6,0%

Ryssland

5,0

3,93

4,0

USA

3,16

3,0

NATO (utan USA)

2,0

1,48

1,0

1,04

Sverige

0,0

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

GRAFIK: LIV WIDELL.Källa: Världsbanken, professor Julian Cooper/SiprI, ryska budgetprognoser 2020-22

Enligt budgeten beräknas de ryska försvarsbudgetarnas andel av BNP till 2,4, 2,7 och 2,6 procent åren 2020–22. Men i den siffran ingår då inte kostnaderna för exempelvis Nationalgardet, gränspolisen och pensioner. De totala militära utgifterna är cirka 1 procent högre och planar ut på omkring 3,7 procent av BNP.

– Den nivå Ryssland ser ut att ligga på är fortfarande väsentligen högre än de allra flesta länder, och framför allt jämförbara länder, säger Fredrik Westerlund, Rysslandsexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och redaktör för den senaste upplagan av rapporten Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv.

Vad innebär det?

– Ryssland fortsätter att vara ett särfall som prioriterar militärutgifter högre än många andra länder, trots att den politiska prioriteringen av försvarsutgifterna har gått ned jämfört med åren 2012–2016,

Hur påverkas den militära kapaciteten?

– Det betyder att man har goda förutsättningar att bibehålla den förmåga som man har byggt upp under de senaste tio åren. Man kan nog också stärka den något ytterligare. Men om man vill ta ett steg uppåt – om man verkligen vill åstadkomma en tydlig förbättring, inte bara en konsolidering – då krävs det att man avsätter mer pengar än vad som nu ligger i planerna, säger Fredrik Westerlund.

Annons
Annons

Ryssland har för närvarande flera nya robotsystem under utveckling.

Foto: TTBild 1 av 1

Vad betyder det för styrkeförhållandet mot västländerna och Nato?

– Så länge väst inte spenderar så där jättemycket mer pengar på sina krigsmakter innebär det att Ryssland bibehåller det försprång som man har haft. Men om trenden med ökande försvarsutgifter i väst fortsätter kommer Rysslands försprång att ätas in – om inte Ryssland också satsar mer.

Ryssland har för närvarande flera nya robotsystem under utveckling.
Ryssland har för närvarande flera nya robotsystem under utveckling. Foto: TT

Professor Julian Cooper menar att avmattningen i försvarsutgifterna är logisk med tanke på tidigare mycket höga nivåer:

– Det är ingen överraskning eftersom målet med 70 procent moderna vapen kommer att nås 2020 och tillåter en viss nedgång i hur mycket som spenderas på nya vapen, säger Cooper.

Även om den försvarsekonomiska uppgången är bruten fortsätter den ryska satsningen på avancerade vapensystem. Flera nya robotsystem är för närvarande under utveckling och introduktion:

• Avangard påstås kunna färdas i 27 gånger ljudets hastighet och har beskrivits som ”oövervinnligt” av Vladimir Putin.

• Burevestnik, som kallas SSC-X-9 Skyfall i väst, är en kärndriven kryssningsrobot som sägs ha obegränsad räckvidd.

I augusti 2019 väckte en explosion vid en testanläggning i Archangelsk stort uppseende. En teori är att det kan ha varit ett misslyckat prov med en prototyp av Skyfall och då en prestigeförlust för beväpningsprogrammet. I november slog Vladimir Putin fast att det nuvarande moderniseringsmålet ska kvarstå åtminstone till 2030.

Annons
Annons

Med ökad fjärrbekämpnings­förmåga kan Ryssland utsträcka sin maktprojicering till länder som ligger längre bort.

Fredrik Westerlund vid FOI:

– Vissa förbandstyper kommer att ha en högre grad av modernisering, andra en något lägre. Bland de som ligger högst finns de strategiska kärnvapenförbanden. Där säger man att det ska vara 90 procent, och det kommer man också att nå till 2020. Det återspeglar att kärnvapnen är bland det absolut högst prioriterade både i det nuvarande och det förra beväpningsprogrammet.

Andra prioriterade förband är till exempel luftlandlandsättningstrupper och marininfanteri. I Kaliningrad vid Östersjön finns helt moderniserade Iskanderförband med missiler som kan kärnvapenbestyckas och nå mål i södra och östra Sverige och även Gotland.

I augusti upphörde INF-avtalet mellan USA och Ryssland från det kalla kriget om en begränsning av medeldistansrobotar att gälla.

På den ryska sidan kan det betyda att till exempel det fartygsbaserade och luftburna Kalibrsystemet också blir markbundet. Med en räckvidd på 1 500–2 500 kilometer kan robotarna nå mål i Sverige även från långa avstånd.

Den ryska fjärrbekämpningsförmågan med lång- och medelräckviddiga missiler är för närvarande generellt under en snabb utbyggnad. Enligt FOI-rapporten har antalet robotar som kan färdas över 300 kilometer ökat med 30 procent på bara tre år, från 600 till 800 mellan 2016 och 2019.

På tio års sikt är bedömningen att det kan ske en ytterligare fördubbling av antalet robotar till över 1 500 inom det område som kallas den västra krigsskådeplatsen: merparten av västra Ryssland och grannländer mellan Barents hav i norr och Svarta havet i söder inklusive Östersjöområdet – Sverige, Finland, Polen, Baltikum.

– Det är främst kryssningsrobotar av modellen Kalibr och den största delen av dem är baserade på fartyg och ubåtar. Ökningen vi ser framöver beror framför allt på att en stor andel av de fartyg och ubåtar som levereras under den kommande tioårs perioden kan bära långräckviddiga kryssningsrobotar, säger Fredrik Westerlund.

Vad innebär den här utvecklingen för Sverige?

– Med ökad fjärrbekämpningsförmåga kan Ryssland utsträcka sin maktprojicering till länder som ligger längre bort. Ur ett svensk perspektiv är det ytterligare en faktor som man behöver ta i beaktande när man ser hur Ryssland kan påverka sitt närområde – som också är Sveriges närområde.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons