Annons

Ryska kryssningsroboten Kalibr kan täcka Sverige

Nya ryska robotsystem nära Sverige – och mindre neddragningar än vad som som uppgetts för det ryska försvaret. Det är det senaste om de ryska försvarssatsningarna, där beskeden har svängt kraftigt de senaste dagarna.

Under strecket
Publicerad

Kryssningsroboten Kalibr har använts av Ryssland i Syrien. FOI:s forskare räknar med att den kan komma i närheten av Sverige också.

Foto: TT NYHETSBYRÅN

Kryssningsroboten Kalibr har använts av Ryssland i Syrien. FOI:s forskare räknar med att den kan komma i närheten av Sverige också.

Foto: TT NYHETSBYRÅN
Kryssningsroboten Kalibr har använts av Ryssland i Syrien. FOI:s forskare räknar med att den kan komma i närheten av Sverige också.
Kryssningsroboten Kalibr har använts av Ryssland i Syrien. FOI:s forskare räknar med att den kan komma i närheten av Sverige också. Foto: TT NYHETSBYRÅN

I förra veckan överraskade Sipri, Stockholms fredsforskningsinstitut, rejält. Enligt institutets regelbundna genomgång av försvarsutgifterna i världen hade Ryssland dragit ned med 20 procent under 2017, jämfört med året före.

Enligt Sipri var det framför allt en följd av att den ryska ekonomin pressats hårt. Ett tidigare fallande oljepris och internationella sanktioner har tvingat fram besparingar även på militären.

Men beräkningarna har mötts av kritik från bland annat statliga FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Redovisningen anses inte ge rätt bild.

Julian Cooper, professor med rysk ekonomi som specialitet och med tidigare uppdrag för just Sipri, ifrågasätter också uppgifterna. Enligt Julian Cooper handlar det om tillfälliga budgeteffekter utan någon egentlig påverkan på militären.

Annons
Annons

En orsak till snedvridningen är att ryska staten under 2016 gjorde stora återbetalningar av lån till den ryska försvarsindustrin. Det gjorde att försvarsutgifterna för 2016 tillfälligt blåstes upp och därmed såg de också ut att minska 2017.

Utgifterna pressades också av att det ryska försvarsdepartementet bestämt sig för att ta i med hårdhandskarna mot försvarsindustrin. De höll inne betalningar för ny utrustning som inte levererats.

När utrustningen väl kom i början av 2018 betalades pengarna ut. Men då var det ett nytt budgetår.

Enligt Julian Cooper minskade den ryska försvarsbudgeten i själva verket inte med mer än 3 procent. Långt mindre än de 20 procent Sipri angett.

Siemon Wezeman, som forskar om vapen och militärutgifter på Sipri, medger att det finns tillfälliga åtgärder som påverkat försvarsbudgeten. Men han påtalar också att räknar man bort engångseffekter så minskade de ryska militärutgifterna faktiskt med 14 procent mellan 2015 och 2017. Nedgången ska ha drivits av den försämrade ekonomin.

– Det är en substantiell nedgång och vi ser med en fortsatt nedgång de kommande åren. Fram till 2020 handlar det om cirka 5 procent, säger Siemon Wezeman.

Det betyder nu inte att Rysslands försvarsförmåga minskar. Susanne Oxenstierna, expert på rysk försvarsekonomi på FOI, påpekar att Ryssland under flera år satsat mycket på militären när president Vladimir Putin tillgodosett grupperingar av inflytelserika personer kring försvarsministeriet.

Nu behöver man pengar till annat och försvaret får en mindre del av den samlade ryska ekonomin. Men en stor del av pengarna har tidigare gått åt till att utveckla stridsflygplan och andra vapensystem. Det är investeringar som höjer förmågan framöver även om försvarsutgifterna då inte ökar på samma sätt som tidigare.

Annons
Annons

Fredrik Westerlund, expert på rysk militär på FOI, betonar också att den ryska ledningen fortsätter som tidigare med att reformera militären och förbättra beredskapen.

– I det nya beväpningsprogrammet har man samma prioritering som tidigare med kärnvapen, precisionsvapen och ledningssystem. Att döma av deras övningar satsar de framför allt på en storskalig högintensiv krigföring mot en annan militär stormakt, säger Fredrik Westerlund.

Han påpekar att Ryssland ser Nato som huvudmotståndaren och där går en konfliktlinje rakt genom Östersjön. Det påverkar även Sverige som betraktas som en del av västvärlden.

– Kortsiktigt gör det att vi får vara beredda på att det uppskruvade läget fortsätter med fler incidenter både på Östersjön och i luften ovanför. Vi får också räkna med att Ryssland tillför ytterligare långräckviddiga robotsystem i vårt närområde, säger Fredrik Westerlund och pekar bland annat på kryssningsroboten Kalibr som kan baseras på ubåtar och ytfartyg och bland annat använts i Syrien.

– Den kan användas både mot mark- och sjömål och har en operativ räckvidd på åtminstone 1 500 kilometer så den täcker in Sverige väl från både Kaliningrad och Kolahalvön.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons