X
Annons
X

Sverige nära dras in i världskrig – anfall avbröts

280 svenska handelsfartyg sänktes under första världskriget och landet hade stridande på båda sidorna på västfronten.

Den 11 november är det exakt 100 år sedan kriget tog slut. SvD:s Johan Lindberg och Stadsarkivets Mats Hayen svarar på tio frågor som är bra att känna till om Sverige under kriget – och ger samtidigt spännande lästips ur SvD arkiv.

Läs mer om 100 år sedan första världskrigets slut

Svenskar i första världskriget år 1915 – dessa stred för franska främlingslegionen.

Foto: Kungliga biblioteket Bild 1 av 3

SvD den 29 juni 1914.

Bild 2 av 3

SvD den 3 augusti 1914.

Bild 3 av 3

Del 1 av 10

Efter reklamen visas:
Hundra år sedan första världskriget slutade
Svenskar i första världskriget år 1915 – dessa stred för franska främlingslegionen.
Svenskar i första världskriget år 1915 – dessa stred för franska främlingslegionen. Foto: Kungliga biblioteket

Hur reagerade Sverige på Skotten i Sarajevo?

SvD den 29 juni 1914.
SvD den 29 juni 1914.

Den 28 juni 1914 skakas världen om när ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike mördas av den serbiske nationalisten Gavrilo Princip i Sarajevo.

Även i svenska tidningar slås nyheten upp stort, men förhoppningen är ändå att en storkonflikt ska kunna undvikas.

Läs hela artikeln – så skrev SvD dagen efter mordet 1914 svd.se
Efter reklamen visas:
Första världskriget i siffror

Striderna bryter ut i augusti när krigsförklaringarna kommer slag i slag: På ena sidan står Centralmakten med Tyskland och Österrike/Ungern. På den andra finns Ententen med framför allt Frankrike, Storbritannien och Ryssland. Vilken sida svenskarna tror på som segrare är tydligt.

– De flesta svenskar är helt säkra på att Tyskland ska vinna kriget. Extra tydligt är det i en borgerlig tidning som SvD. Framsidan efter krigets första dag visar tydligt att tyskarna har kommandot, säger historikern Mats Hayen som de senaste åren har inlett varje dag med att läsa vad SvD skrev för exakt 100 år sedan.

SvD den 3 augusti 1914.
SvD den 3 augusti 1914.

– Vi hade starka band till Tyskland då och många svenskar trodde att disciplinen och den starkare krigsförmågan skulle fälla avgörandet. Det man såg framför sig var hur det militärt starka Tyskland snabbt skulle inta Paris och därefter förhandla sig till fördelar i en efterföljande fredsprocess. Ingen trodde att kriget skulle bli långvarigt, säger Stadsarkivets Mats Hayen.

Att britterna skulle kunna hjälpa fransmännen var ingen allmän uppfattning i Sverige.

– Det fanns vid krigets början ingen större tilltro till britternas militära förmåga. Landets status som stormakt ifrågasattes och det var inledningsvis inte ens säkert att de skulle gå in på fransmännens sida. Det går att jämföra med situationen 1939-1940, då var också tilltron till engelsmännen låg i Sverige. Sedan vände det under krigets gång, både under första och andra världskriget.

Så skrev SvD om krigets första dag 1914 svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 5 augusti 1914.

Bild 1 av 1

Del 2 av 10

Var det självklart att Sverige skulle vara neutralt?

SvD den 5 augusti 1914.
SvD den 5 augusti 1914.

Den 3 augusti 1914 förklarar sig Sverige neutralt och det framgår också i en SvD-artikel vilka farhågor tidningen ser med kriget: "Europa i lågor! En mansålders rastlösa kulturarbete utsatt för faran att förintas. Solen som nyss lyste öfver fredliga hyddor sjunker nu i blod."

Även om det finns starka band till Tyskland så är de inte tillräckligt starka för att Sverige ska bli en krigspartner. De finns de som tycker att Sverige ska gå med, men beslutet om neutralitet är naturligt.

– Man ska också veta att Sverige internationellt sett inte uppfattades som en viktig spelare i den här konflikten. Dessutom trodde som sagt många svenskar att tyskarna skulle vinna redan hösten 1914, efter ett kort krig, säger Mats Hayen.

I och med ryska revolutionen 1917 blir det ännu tydligare att Sverige inte har mycket att vinna på att delta i kriget.

– Då blev det väldigt komplicerat eftersom tyskarna samarbetade med Lenin och bolsjevikerna för att få till ett separat fredsavtal med Ryssland.

Läs om Sveriges neutralitetsförklaring i augusti 1914 här svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 4 augusti 1914.

Bild 1 av 2

SvD den 3 augusti 1914.

Bild 2 av 2

Del 3 av 10

Hur nära var Sverige att komma med i kriget?

SvD den 4 augusti 1914.
SvD den 4 augusti 1914.

Det närmaste Sverige är att bli en del av kriget inträffar faktiskt redan den 9 augusti 1914.

Då beger sig den ryska Östersjöflottan iväg från Kronstadt med målet att förstöra svenska flottan om den inte går med på att stanna vid kaj i Karlskrona under kriget. Amiralen Nikolaj von Essen har uppfattningen att Sverige kommer att gå med i kriget på tysk sida för att ta tillbaka Finland.

Det är först en bra bit ut till havs som han får order från högre ort att återvända till marinbasen i S:t Petersburg. "Det krävs inte mycket fantasi för att inse vidden av vad som hade hänt om von Essens tjurrusning hade fått fortsätta in på svenskt vatten", skriver historikern Lars Ericson Wolke i Riksarkivets årsbok 2014.

Sveriges mobilisering inleds den 2 augusti klockan 14.30 – då ringer landets alla kyrkklockor. Landet har inte varit i krig på många år, men har enligt Ericson Wolke ett internationellt sett väl utbyggt försvar både kvantitativt och kvalitativt. "Skillnaden mellan svenska försvaret 1914 och det som fanns 1939 var remarkabel. När andra världskriget bröt ut var Sverige hopplöst oförberett", skriver han.

SvD den 3 augusti 1914.
SvD den 3 augusti 1914.

Ändå är det då många svenskar som flinar åt hur det ser ut när landstormen, som består av värnpliktiga i åldern 33–40, börjar öva efter krigsutbrottet.

– När landstormen kallades in så hade de i vissa fall inga enhetliga kläder. Utrustningen och uniformerna gav ett ålderdomligt intryck, det var en stor skillnad i jämförelse med de tyska soldaterna på västfronten, säger Mats Hayen.

Generalstaben anser i början av kriget att det största hotet är en rysk invasion över havet och därför sker den största kraftsamlingen längs ostkusten. Redan i slutet av augusti dras dock beredskapen ned – landstormen börjar kallas hem steg för steg innan den i oktober blir helt demobiliserad. På sommaren 1918 är endast runt 2 000 man mobiliserade, vilket kan jämföras med andra världskriget då det under en period är 300 000 svenskar inkallade.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 14 november 1914.

Bild 1 av 2

SvD den 9 maj 1915 – en artikel signerad Anna Lindhagen.

Bild 2 av 2

Del 4 av 10

Vilken sida höll svenskarna på?

SvD den 14 november 1914.
SvD den 14 november 1914.

Det finns stöd för båda sidor. En känd svensk som tydligt stöder tyskarna är upptäcktsresanden Sven Hedin. Under krigets inledning gör han ett längre besök vid den tyska fronten.

I en SvD-intervju i november 1914 förnekar han dock rykten om han vill att Sverige ska gå med i kriget. "Men jag har sett kriget på närmare håll än någon annan svensk och jag anser att kriget är en fasa. Det är min övertygelse att vårt öde är intimt förenat med Tysklands och jag anser att vi för närvarande måste stå väpnade till tänderna", säger Hedin till SvD.

– De flesta i Sverige stödde Tyskland. Särkilt inom militären och bland de borgerliga var det tyska stödet kompakt. Men mot slutet av kriget hade ententen fått betydligt fler anhängare. Man ska komma ihåg att det här var en tid då parlamentarism infördes. Högerdominansen bröts och socialdemokratiska ministrar ingick hösten 1917 för första gången i en svensk regering, säger Mats Hayen.

SvD den 9 maj 1915 – en artikel signerad Anna Lindhagen.
SvD den 9 maj 1915 – en artikel signerad Anna Lindhagen.

Men redan tidigt under kriget finns ett socialt engagemang för ententen. Bland annat samlar Anna Lindhagen med start 1914 in pengar till Belgiens barn sedan landet har ockuperats av Tyskland. Hon reser till Bryssel och besöker även flyktingläger i Nederländerna.

Läs hela artikeln om Sven Hedin 1914 här svd.se Läs Anna Lindhagens artikel från 1915 här svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

Olof Hedengren var en av flera officerare som stred på den tyska sidan – här SvD:s artikel sedan Hedengren stupat i april 1918.

Bild 1 av 3

Till vänster: Västfronten 1917 – tyska soldater som tagits till fånga hjälper en sårad kanadensisk soldat. Till höger: En soldat från tyska regementet ”Königin Victoria von Schweden”.

Foto: TT Bild 2 av 3

Drottning Victoria.

Bild 3 av 3

Del 5 av 10

Hur många svenska soldater stred under kriget?

Olof Hedengren var en av flera officerare som stred på den tyska sidan – här SvD:s artikel sedan Hedengren stupat i april 1918.
Olof Hedengren var en av flera officerare som stred på den tyska sidan – här SvD:s artikel sedan Hedengren stupat i april 1918.

Det exakta antalet är svårt att klarlägga, men det finns svenskar på båda sidor. Den största gruppen är svenskamerikanerna. Omkring 20 000 av soldaterna i USA:s armé är födda i Sverige, och ett par tusen är fortfarande svenska medborgare. Minst 50 svenskar strider som frivilliga för Frankrike och ungefär hälften så många ska ha befunnit sig på slagfältet iförd brittisk uniform. Flera av dessa livsöden är fascinerande och beskrivs i Nils Fabianssons "Svenskarna i första världskriget".

I boken framgår också att minst 60 svenska officerare och reservofficerare deltar i striden på tysk sida. Bland de mest omtalade var ärkebiskop Nathan Söderbloms son Sven som kom till västfronten 1917. Tyskland har också ett regemente på västfronten som hette "Königin Victoria von Schweden". Sveriges drottning Victoria är nämligen tyska och på axelklaffarna bär regementet ett "V" med tre kronor ovanpå.

Till vänster: Västfronten 1917 – tyska soldater som tagits till fånga hjälper en sårad kanadensisk soldat. Till höger: En soldat från tyska regementet ”Königin Victoria von Schweden”.
Till vänster: Västfronten 1917 – tyska soldater som tagits till fånga hjälper en sårad kanadensisk soldat. Till höger: En soldat från tyska regementet ”Königin Victoria von Schweden”. Foto: TT

Mitt under första världskriget låter Victoria sig fotograferas iklädd tysk uniform samtidigt som hon berättar att hon är stolt över sitt regementes framgångar, enligt Lars Gyllenhaals "Tyskar och allierade i Sverige". Ett 20-tal svenskar ingår i förbandet.

Drottning Victoria.
Drottning Victoria.

I det finska inbördeskriget våren 1918 deltar många svenskar. Det finns svenskar både bland de röda soldaterna och i den vita armén under general Gustaf Mannerheims befäl. Dessutom sätts en helt svensk brigad upp som i mars 1918 består av cirka 400 man. Den yngste svensk som stupar i Finland är en 16-åring från Djursholm utanför Stockholm.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 3 juli 1915.

Bild 1 av 2

Albatross jagades in mot Gotland.

Foto: TT Bild 2 av 2

Del 6 av 10

Var det många strider på svenskt vatten?

SvD den 3 juli 1915.
SvD den 3 juli 1915.

Ja, det sker många neutralitetskränkningar under kriget. Den 2 juli 1915 drabbar tyska och ryska styrkor samman nära Gotland. Det är två lätta tyska kryssare och tre torpedbåtar som hamnar i öppen strid med fyra ryska pansarkryssare.

Tysklands minkryssare Albatross förföljs och beskjuts innan den går på grund nära Östergarns fyr. Ryssarna fortsätter beskjutningen in på svenskt område, vilket leder till en svensk protest och ursäkt från Ryssland. 29 tyska besättningsmän på Albatross dör – de cirka 200 överlevande interneras på Gotland.

Albatross jagades in mot Gotland.
Albatross jagades in mot Gotland. Foto: TT
Läs hela artikeln om striden på svenskt vatten svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 7 december 1914 – två svenska ångbåtar råkade ut för minor och sjönk. Endast en person överlevde på Everilda.

Bild 1 av 1

Del 7 av 10

Sänktes många svenska fartyg?

SvD den 7 december 1914 – två svenska ångbåtar råkade ut för minor och sjönk. Endast en person överlevde på Everilda.
SvD den 7 december 1914 – två svenska ångbåtar råkade ut för minor och sjönk. Endast en person överlevde på Everilda.

Ja, ett stort antal svenska fartyg drabbas under första världskriget. Totalt omkommer nästan 800 svenskar i samband med att 280 svenska handelsfartyg sänks genom minsprängning, torpedering eller annan form av beskjutning. Minsvepningen som svenska marinen genomför i Östersjön kräver också flera dödsoffer. Under kriget oskadliggörs i snitt 80 minor per månad.

Sverige känner ofta närheten av kriget genom att kanonbuller hörs vid kusterna. Regelbundet går det också att se striderna till havs. Vid ett tillfälle blir den svenska ubåten Hvalen beskjuten av en tysk trålare – en flaggstyrman dödas.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

Kö till mathämtning på Hornsgatan 1917.

Foto: Stadsmuseet Bild 1 av 3

Kålodling i stället för blomsterrabatter på Karlaplan under första världskrigets nödår.

Foto: Stadsmuseet Bild 2 av 3

Här två kreativa skyltar som användes i huvudstaden under kriget.

Foto: Stadsmuseet Bild 3 av 3

Del 8 av 10

Hur led Sverige av ransoneringen?

Kö till mathämtning på Hornsgatan 1917.
Kö till mathämtning på Hornsgatan 1917. Foto: Stadsmuseet

När tyskarna i februari 1917 meddelar att alla fartyg längs kusterna ska sänkas av ubåtar drabbas Sverige hårt. I princip inga varor kommer in i landet och samtidigt råder en svår missväxt. Ransonering av bröd, mjölk och smör införs och det blir hungersnöd.

I mitten av april sätter en våg av hungerdemonstrationer igång över hela landet med start i Västervik. Under några få veckor går omkring 250 000 svenskar ut i demonstrationståg på över 100 platser.

I Stockholm tågar 5 000 kvinnor till riksdagshuset och överlämnar där en skrivelse med bland annat dessa ord: "Vi kunna ej längre uthärda med att se våra barn svälta och tyna bort i brist på näring. Våra barn ta obotlig skada för framtiden". Exempelvis i Stockholm börjar det nu att odlas på i stort sett varje plätt som finns att tillgå, som Karlaplan, Vasaparken och Humlegården.

Kålodling i stället för blomsterrabatter på Karlaplan under första världskrigets nödår.
Kålodling i stället för blomsterrabatter på Karlaplan under första världskrigets nödår. Foto: Stadsmuseet

– Hungerkravallerna initierades oftast av kvinnor som var oroliga för sina barn. Kvinnorna hade ju hushållsansvaret och skulle se till att det fanns mat. Det var de som fick stå i de här potatisköerna, säger Mats Hayen.

Här två kreativa skyltar som användes i huvudstaden under kriget.
Här två kreativa skyltar som användes i huvudstaden under kriget. Foto: Stadsmuseet

Kulmen på missnöjesvåren nås med det så kallade "blodbadet på Gustaf Adolfs torg" den 5 juni. En kedja soldater står då med dragna bajonetter inför en uppretad folkmassa. Det finns en klassisk bild där Hjalmar Branting ses passera över torget i ett försök att lugna demonstranterna. Flera människor skadas, men ingen dör i dramat.

Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 16 augusti 1917.

Bild 1 av 2

SvD den 22 februari 1918.

Bild 2 av 2

Del 9 av 10

Finns det några SvD-artiklar som överraskar under kriget?

SvD den 16 augusti 1917.
SvD den 16 augusti 1917.

Ja, en SvD-notis från augusti 1917 känns oväntad. Då tillkommer en speciell ransoneringsåtgärd – "krigsölet". Eftersom det är brist på ingredienser så begränsas ölutbudet i Stockholm till en enda sort – utan etikett.

– Det här förargade många. Senare förekom också artiklar där det framgår att det i princip var omöjligt att bli berusad på ölsorten, säger Mats Hayen.

En annan spännande artikel är från 22 februari samma år – då gör ballongbilen entré:

SvD den 22 februari 1918.
SvD den 22 februari 1918.

Den här ballongbilen får folk att spärra upp ögonen på gatorna i Göteborg. Ballongen innehåller motorgas. "Bilen är så högrest att den kan inte gå under viadukten vid Gullbergsbro. En tur i gasbil är inte någon förströelse för fattigfolk – den för körningen erforderliga gasen tillhandahållas av gasverket mot ett pris av 50 öre per kbm", skriver SvD.

Läs artikeln om ballongbilen här svd.se
Annons
X
Annons
X
Annons
X

SvD den 12 november 1918.

Bild 1 av 1

Del 10 av 10

Hur reagerade Sverige vid krigsslutet?

SvD den 12 november 1918.
SvD den 12 november 1918.

Den 11 november 1918 inträder slutligen det efterlängtade vapenstilleståndet. Vapnen läggs äntligen ned i det krigshärjade Europa. Många svenskar känner förstås en stor glädje över att de fasansfulla striderna är över. Men det borgerliga Sverige spår knappast en ljus framtid när det gäller utvecklingen i Tyskland och Ryssland.

– Rubriken "Det nya Tyskland går mot bolsjevismen" i SvD talar sitt tydliga språk. De borgerliga ser det som att en avgrund har öppnat sig i och med ryska revolutionen och Tysklands stöd till Lenin i slutet av kriget. Det gamla traditionella Tyskland är borta – kejsaren har abdikerat och Socialdemokraterna har tagit över makten. Många svenskar ser det som en katastrof. Rysskräcken är stor 1918 och många fruktar en revolution även i Sverige, säger Mats Hayen.

Revolutionsrädslan gör också att polisen byter strategi.

– Det är under första världskriget som Statens polisbyrå för övervakande av utlänningar i riket inrättas. Det skapas ett register med personakter hos polisen. Många av de som blir föremål för polisens intresse kommer från Ryssland och andra länder i Östeuropa.

Efter reklamen visas:
Så lät det när kanonerna tystnade
Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X