Annons

”Ryssland skulle förlora kapprustning mot USA”

Den svaga ryska ekonomin gör att landet knappast har råd att ge sig in i någon kapprustning med väst. Men Ryssland fortsätter ändå att satsa en stor del av sina ekonomiska resurser på militären. Det hävdar svenska forskare efter att ett viktigt kärnvapenavtal mellan USA och Ryssland sagts upp.

Under strecket
Publicerad

I slutet av januari visade Ryssland upp delar av det robotsystem som USA hävdar bryter mot INF-avtalet. Ryssland tillbakavisar USA:s påståenden.

Foto: Xinhua/Sipa USABild 1 av 1

I slutet av januari visade Ryssland upp delar av det robotsystem som USA hävdar bryter mot INF-avtalet. Ryssland tillbakavisar USA:s påståenden.

Foto: Xinhua/Sipa USABild 1 av 1
I slutet av januari visade Ryssland upp delar av det robotsystem som USA hävdar bryter mot INF-avtalet. Ryssland tillbakavisar USA:s påståenden.
I slutet av januari visade Ryssland upp delar av det robotsystem som USA hävdar bryter mot INF-avtalet. Ryssland tillbakavisar USA:s påståenden. Foto: Xinhua/Sipa USA

Relationen mellan USA och Ryssland har återigen försämrats efter att INF-avtalet som förbjuder landbaserade mellandistansrobotar sagts upp.

USA sa för en vecka sedan upp det 30 år gamla avtalet eftersom de anser att Ryssland i praktiken redan bryter mot det genom att ha medeldistansrobotar på plats. Något som förnekas av Ryssland, som sedan också dragit sig ur.

Avtalet har varit väldigt viktigt och har i hög grad bidragit till att minska antalet kärnvapen i världen. När avtalet nu upphör att gälla inom sex månader skapar det oro för att en militär kapprustning ska ta fart.

Oron förstärks än mer efter att Rysslands försvarsminister Sergej Shoigu slagit fast att Ryssland de kommande två åren ska utveckla två nya landbaserade robotsystem.

Annons
Annons

I det ena fallet handlar det om en vidareutveckling av det fartygsbaserade Kalibr och i det andra om en robot som från västra Ryssland i överljudsfart kan ta sig långt in i Europa. Båda skulle vara förbjudna enligt INF-avtalet.

Men Ryssland har också sagt att de inte kommer att placera ut några nya robotar i Europa om inte USA först gör det.

Utvecklingen har väckt frågan om Rysslands bräckliga ekonomi verkligen klarar en kapprustning. Något som landets tidigare centralbankschef varnat för.

– Det är svårt att tolka det här på annat sätt än att det är en upprustning. Men det är nog också så att ryssarna av ekonomiska skäl inte vill ha någon kapprustning med USA. För den kampen skulle de förlora, säger Fredrik Westerlund, expert på det ryska försvaret hos Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Fast han betonar att det även finns politiska skäl som talar mot att Ryssland börjar kapprusta. De går tillbaka till när USA:s president Ronald Reagan under 1980-talet satsade hårt på militären och därmed pressade Sovjetunionen.

– Alla ryssar är väl medvetna om att det var kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen som sänkte Sovjet. Då blir det inrikespolitiskt väldigt känsligt att ge sig in i en ny kapprustning, säger Fredrik Westerlund.

Ekonomin väger ändå tungt. Ryssland har under de senaste åren satsat mycket på att förnya sin militär och även om ökningen upphört så ligger landet fortfarande kvar på en hög nivå. Ryssland har de senaste åren satsat motsvarande omkring 5 procent av landets samlade ekonomi på militären.

Det kan jämföras med att USA ligger på omkring 3 procent och Kina på under 2 procent.

Annons
Annons

Det hör också till saken att både USA och Kina har betydligt större ekonomier än Ryssland. Tittar man på vad länderna faktiskt lägger ut på militären satsar USA tio gånger mer än Ryssland och Kina fyra gånger mer.

Kina har dessutom den i särklass snabbaste ökningen när det gäller satsningar på militären.

Nu är den här typen av jämförelser svåra att göra. Ryska stridsvagnar och stridsflygplan är till exempel betydligt billigare än amerikanska. Den ryska ledningen får helt enkelt mer militär kraft för sina pengar.

– Siffrorna visar ändå hur stor politisk vilja det finns att använda ett lands ekonomiska resurser till militären, säger Susanne Oxenstierna, expert på rysk ekonomi hos FOI.

Till det kommer förstås att Ryssland är en stor kärnvapenmakt. Kärnvapnen är ett sätt att markera styrka, inte minst när förtroendet för ledningen är lågt och ekonomin går dåligt.

Ryssland med 142 miljoner invånare har en ekonomi i nivå med de nordiska länderna, som bara har 27 miljoner invånare.

– Ryssland vill vara en stormakt och det enda de har som gör landet till en stormakt är kärnvapen. Så de kommer att satsa precis så mycket som behövs för att behålla den ställningen, säger Susanne Oxenstierna.

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons